

När elpriset är lågt så minskar lönsamheten för solcellsanläggningen. Detta till trots att man som privatperson får 60 öre per såld kilowattimme som man säljer tillbaka till elnätet. Den egenanvända elen slipper man betala energiskatt, moms och överföringsavgift för och blir på så sett värd betydligt mer än att behöva sälja en kWh. Den stora trenden ute i solcellsbranschen är att slå ihop investeringen av en solcellsanläggning med ett energilager. Då kan man erhålla det högre bidragsbeloppet (50%) på arbete och material som hör till batteriinstallationen. Dessa är batteriet självt, smartmätare, hybridväxelriktare och den elektriska inkopplingen av dessa komponenter. Man kan få upp till 50 000kr per person i bidrag årligen. Pengarna fylls på årligen av regeringen och man kan dessutom utnyttja det att komplettera med större energilager i framtiden!
För en villaägare så ställs man inför mängder med val och flertalet olika installatörer med olika erbjudanden, betalningsvillkor och erfarenhet. För att hjälpa till att guida i solcellsdjungeln kommer detta blogginlägg handla om hur man kan räkna på en typisk villainvestering med och utan energilager. På detta sätt kan man illustrera både hur investeringen blir med och utan batteriet.
Att prognostisera frekvensmarknaden och intäkterna är mycket svårt då frekvensmarknadstjänsterna FCR-D och FFR bygger på att Svenska Kraftnät upphandlar resurser som är redo att aktiveras om frekvensen avviker mer än 0,1Hz. Det är både väldigt snabba variationer man kompenserar för och dessa har inte samma marknadsförutsättningar som övriga elmarknaden. För att stötta frekvensen finns väldigt få alternativ som är reaktionssnabba nog. Dessa marknader domineras kraftigt av energilager.
Svenska kraftnät gjorde i 2021 en prognos på hur mycket de uppskattade att de skulle spendera på frekvensstödstjänster. Man trodde man skulle toppa kring år 2022 och sedan skulle investeringtakten minska. Det vill säga mindre pengar att dela på till batteriägarna.

Under 2022 uppdateras prognosen och indikerar en kraftig ökning och att toppen skall ske ca 2025 istället. Det man skall lägga till i ekvationen som innehavare av ett energilagringssystem är att det är många stora energilager som väntar på att anslutas till elnätet. Dessa kommer ha en kanibaliserande effekt på ersättningsnivåerna på grund av att ju fler batterier som finns, ju fler är det som delar på ersättningen från Svenska kraftnät.

Vad som påverkar ersättningsnivåerna för stödtjänster är flera faktorer och som också varierar över tid. Exempelvis påverkas prissättningen av priset på elhandelsmarknaden, tillgången på vatteni vattenmagasin samt hur stor mäng förnybar elproduktion som finns i elsystemet. Priserna för stödtjänster varierar också baserat på årstid. I Sverige är det vattenkraften som historiskt har bidragit med att leverera FCR-D. Vattenkraftens förmåga att leverera stödtjänster är inte trivial och beror på flera faktorer så som turbintyp, vattenflöden och säsong. Exempelvis vid isläggning på vintern och vårflod på försommaren. Detta gör att färre system under dessa perioder kan leverera stödtjänster, vilket driver upp kostnaden. Batterier är inte känsliga för säsong utan kan snabbt och enkelt leverera stödtjänster. Detta är en stor fördel i och med att de är baserade på kraftelektronik och inte har några rörliga delar.

I detta exempel har teknikbloggen begärt in priser från installatören Solnord för att göra priserna så relevanta som möjligt. Priserna bygger på en enplansvilla med betongpannor och är på 26st Longi 430Wp. Priserna som anges är efter grönt teknikavdrag och växelriktaren är SAJ H2 hybridväxelriktare. Notera att man väljer här att begränsa investeringen då man med två personer i hushållet max har 100 000kr i Grönt Skatteavdrag.
| Solcellsanläggning utan batteri | Solcellsanläggning med batteri | |
|---|---|---|
| Solpaneler | 26st Longi 430 HIMO 6 | 26st Longi 430 HIMO 6 |
| Installerad effekt (kWp) | 11,18 | 11,18 |
| Växelriktare | SAJ H2 10kW (Hybrid) | SAJ H2 10kW (Hybrid) |
| Batteri | - | SAJ B2 10kWh / 6kW |
| Solcellsanläggning utan batteri | Solcellsanläggning med batteri | |
|---|---|---|
| Pris innan grönt avdrag (ink moms) | 160 911 kr | 263 513 kr |
| varav grönt avdrag (2 pers) | 31 217 kr | 100 000 kr |
| Pris efter grönt avdrag (ink moms) | 129 694 kr | 163 513 kr |
| Solcellsanläggning utan batteri | Solcellsanläggning med batteri | |
|---|---|---|
| Nuvärde | 103 702 kr | 165 674 kr |
| Internränta | 8% | 12% |
| Ackumulerat kassaflöde | 172 676 kr | 245 358 kr |
| Återbetalningstid | 11 år | 8 år |
| Inkomster Solel | |
|---|---|
| Andel egenanvänd el | 35% |
| Pris köpt el (ink moms och skatt) | 1,40 kr |
| Pris såld el (spotpris) | 0,50 kr |
| Nätnytta | 0,05 kr |
| Antal år med skattereduktion | 15 år |
| Skattereduktion | 0,60 kr |
| Totalt pris såld el | 1,15 kr |
| Batteri | |
|---|---|
| Effekt | 6 kW |
| Energi | 10 kWh |
| Intäkt frekvenstjänster år 1 | 4 320 kr |
| Antal år frekvenstjänster | 6 år |
| Årlig minskning frekvensintäkter | 20% |
| Livstid batteri | 12 år |
| Årliga intäkter batteri (efter år 6) | 2500 kr |
Slutsatserna man kan dra är att även om investeringskostnaden är högre för ett energilager så är anläggningen återbetald snabbare tack vare de stora intäkterna som kommer finnas de närmsta åren på frekvensmarknaden. Dessutom får man en bättre spridning med fler intäktsströmmar med ett energilager. Exempelvis är man inte lika känslig om priset på el går ner (och man tjänar mindre på att sälja solel). Samtidigt är man flexibel med sitt energilager och kan utnyttja de höga ersättningarna på frekvensmarknaden.
Det är alltid svårt att sia om framtiden, speciellt i en bransch som energibranschen där saker sker väldigt fort. Både på energilagringssidan där mängder med både små batterier hos villaägare kopplas upp till frekvensstödstjänster men också flertalet gigantiskt stora energilager är på väg att driftsättas inom den närmaste tiden. Med mer variabel elproduktion så som solenergi och vindkraft så ökar behovet att hålla frekvensen stabil. Samtidigt ökar Sverige sin energikonsumtion via flertalet stora industrisatsningar, Northvolt, H2 Green Steel och Hybrit för att nämna några.
Det fördelen är med ett energilager är att man enkelt kan justera vad man skall göra med batteriet och hur man skall optimera användningen. Detta görs rent mjukvarumässigt. Att ha en digital tjänst som hela tiden maximerar nyttan och värdet av batteriet är därför väldigt viktigt.
Det är ett rimligt antagande att de galna priserna vi sett senaste åren på frekvensstödsmarknaderna går ner inom en tre till fem-årsperiod. Det betyder inte att marknaden kommer försvinna, men att ersättningen blir betydligt lägre än idag. Det innebär att man på några års sikt kommer behöva skifta fokus mot andra intäktskällor från energilagret. Det intressanta är att man som villaägare både fått 50% bidrag på sitt batteri, kunnat vara med på de höga ersättningsnivåerna på frekvensmarknaden och sedan har man 8-10 till med ett redan avbetalat energilager som man kan använda.
Exempelvis kommer samtliga elabonnemang senast 2027 vara effekttariff vilket gör att kapa effekttoppar kommer vara en möjlig intäktskälla. Då mer variabel elproduktion installeras kommer spotpriset variera mer vilket öppnar upp för spotprisarbitrage. Exakt hur man kommer använda sitt energilager i framtiden vet man inte, men det man vet är att det är väldigt enkelt att ändra sin styrning och optimering för att passa morgondagens behov!
Vi vet att det inte alltid är enkelt att veta vilken produkt eller lösning som passar bäst. Oavsett om du har frågor om vårt sortiment, behöver vägledning eller vill ha hjälp att hitta en lösning som passar just dina behov finns vi här för dig. Med vår kunskap och erfarenhet hjälper vi dig att göra rätt val.



