

I detta inlägg kommer vi gå igenom grunderna för batterisystem. Vi kommer att ta upp en del vanliga batteri-uttryck och tekniska termer, men också gå in på skillnaderna mellan de två stora topologierna: AC-kopplade batterier och DC-kopplade batterier.
Ett batteris kapacitet anges vanligtvis i amperetimmar (Ah). Om ett batteri exempelvis har kapaciteten 15Ah kan det ladda i 15A under en timma. För att omvandla amperetimmar till wattimmar behöver man veta vilken spänning systemet är på. Exempelvis vid 15Ah och 12V multipliceras 15 med 12 vilket ger 180Wh. Vilket är lika med 0,18kWh.
C-tal eller (C-rating) är ett mått på hur snabbt man kan ladda i och ur batteriet. Ett C-tal på 1 betyder att man kan ladda i eller ur hela batteriets kapacitet på 1h. Exempelvis ett batteri på 5kWh som laddar ur på 1h har ett C-tal på 1. Medan ett batteri på 10kWh som laddar ur under 2h har ett C-tal på 0,5. Som bloggen också skrev i Inlägg 10 (LÄNK) så har C-talet en central funktion för att kunna klippa effekttoppar!
På grund av kemiska processer i batteriet tappar man kapacitet i takt med att batteriet används. Batteriets hälsotillstånd anger hur mycket av den nominella effekten man hade från början som sedan degraderas. Exempelvis ett batteri med 10kWh kapacitet vid SoH 100% har endast 8kWh kvar av sin kapacitet efter x antal år när SoH har nått 80%.
Batteriets uppladdning anges som state of charge, dvs hur mycket laddning batteriet har i sig. 100% indikerar på ett fulladdat batteri och 0% ett tomt batteri.
Urladdningsdjup innebär hur stor del av batteriets som används. För att batteriet skall hålla för fler cykler laddar man inte upp det helt och inte heller ur helt. Ju mindre urladdningsdjup sliter man mindre på batterier, men har en mindre del av batteriet som används.
Batteriets verkningsgrad anger hur mycket energi man laddar i batteriet gent emot hur mycket man får ut. Olika batterikemier är olika effektiva. Verkningsgraden är något många missar då man projekterar, eftersom man alltid har förluster i systemet. Dessa behöver man ta hänsyn till för att få ett system som beter sig som önskat.
Det finns manga aspekter i hur många urladdningar man får ut ur ett batterisystem. Detta beror på många utomstående aspekter så som hur hårt batteriet laddas i och ur, temperatur vid drift med mera. En cykel definieras som en i och en urladdning, eller närmare bestämt som att gå igenom en SoC och tillbaka. Exempelvis ett batteri som arbetar i mellan SOC 20% till SOC 80% är en cykel om man laddar från 20% till 80% och sedan laddar ur till 20% igen. Ett enklare mått på hur mycket livstidskapacitet ett batteri har är att mäta hur mycket energi som passerat genom batteriet, detta görs med måttet energigenomströmning (energy throughput)
DC-kopplat Ett DC-kopplat batteri laddas direkt av solelen med likström. Detta gör att man inte behöver göra några ytterligare omvandlingar då batteriet skall ha likström och solcellerna redan producerar likström. Fördelen med ett likströmskopplat batteri är att det vanligtvis använder samma växelriktare för omvandlingen av solel som för att ladda batteriet. Dvs samma växelriktare utför två uppgifter, både som batteriladdare och växelriktarfunktion.
Exempel på DC-kopplade system som finns på marknaden är:
| Fronius | Ferroamp | SMA | Huawei | SolarEdge |
|---|---|---|---|---|
| Symo Hybrid | EnergyHub | Sunny Island | M0 & M1-Serien | StorEdge |
| Gen24 | EnergyHub XL | Sunny Tripower Storage 60 |
Ett AC-kopplat batterisystem har två stycken växelriktare, en för att sköta omvandlingen från likström till växelström för solcellsproduktionen, och en för att ladda i och ladda ur batteriet. I princip är detta system möjligt att använda även utan solceller, man laddar då batteriet från elnätet. På grund av de extra omvandlingarna mellan likström och växelström uppkommer förluster. Ibland kan det också vara olika tillverkare på de olika omriktarna. Det leder då till olika appar och olika portaler, vilket kan vara irriterande för en slutanvändare. Fördelen med att de funktionaliteten i växelriktarna är separerad, är ett AC-kopplat energilager en bra lösning om man inte köpt en växelriktare som är batteriförberedd. Det möjliggör att alla system kan kompletteras med batterier. Det blir kanske inte det mest effektiva systemet men det blir en fullgod lösning med tanke på de förutsättningarna som finns!

Ett hybridsystem är ett system som klarar av att vara både kopplat mot elnätet vid normal drift men kan också vid strömavbrott klara av att hålla fastigheten igång i off-grid (ödrift). Det är relativt få växelriktare på marknaden som har denna förmåga, främst för att det ställer högre krav på växelriktaren (och övriga elinstallationen). De två viktigaste funktionerna för hybridsystem är om växelriktaren endast skall ha ödriftsfunktionalitet eller om den också skall ha UPS-funktion. UPS står för uninterruptable power supply och är vanligt inom kritiska applikationer som aldrig får stängas av (ens en sekund) under strömavbrott. Exempelvis i serverhallar eller på sjukhus. Kolla gärna på Teknikbloggens inlägg 9 där vi går in på grunden i hur solcellssystem som klarar av ödrift avhandlades.

Ett off gird-system är ett system som är designat för att aldrig vara uppkopplat mot elnätet. Historiskt sett har dessa system varit mindre system i sommarstugor, husvagnar etc. Vanligtvis så kallade 12, 24 eller 48V-system.

Har man behov av växelström i en off grid-tillämpning kan man då antingen använda en kombinerad laddregulator och växelritkare, eller ansluta en dedikerad växelriktare (med ren sinusvåg) till sina batterier. Vid större effektbehov kan flera växelriktare parallellkopplas, och ibland även i kombination med vindkraft eller dieselkraftverk. Detta kallas mikronät och är ett ämne för ett annat blogginlägg.
Beroende på tillämpning kan man välja rätt batterityp och rätt styrning på sitt batterisystem till en given tillämpning. Olika batterier kan ladda i och ur olika snabbt, andra har en större kapacitet och andra har speciella cyklingsegenskaper. Generellt sett kan man dock se olika batteriapplikationer till deras effekt och energibehov. Ibland krävs mycket effekt och lite energi, ibland mycket av båda. Beroende på tillämpning sätts ett lämpligt system ihop för att motsvara användningsområdet.

Den mest ”klassiska” användningen av ett batteri är att ladda i det när man har ett överskott av solel från mitt på dagen till att solen går ner och man kan exempelvis använda sin sparade solel till kvällens matlagning. Detta ställer vanligtvis inga enorma krav på batterisystemet då det vanligtvis arbetar vid ca. 0,3-0,5 C. Dvs relativt långsam i- och urladdning sett till batterikapacitet. För att man på svenska breddgrader skall kunna ta tillvara på all solel som producerats på taket krävs stor batterikapacitet, både på grund utav de stora solcellsanläggningarna som byggs men också då produktionskurvan och konsumtionskurvan för en fastighet inte korrelerar över dygnet eller över årstiderna.

Som bloggen beskrev i inlägg 10, så kan ett batteri användas för att hålla effektuttaget från elnätet nere. Detta innebär att batteriet ligger i stand-by-läge tills ett tröskelvärde slås i, då det börjar batteriet tillgodose den nivån av effekt utöver vad elnätet levererar. På så sätt kan man hålla nere sin säkringsstorlek och/eller effektuttag (om man har effektabonnemang). Denna applikation kräver kraftigare i och urladdning samt ett batteri som reagerar tillräckligt snabbt. Detta för att inte säkringen skall lösa ut innan batteriet hinner mata ut effekt. En liknelse hur detta fungerar är om du sitter och kör bil samtidigt som du har på dig VR-glasögon samt har en kamera riktad framåt. Om dina VR-glasögon visar vägen med för stor fördröjning kommer du vid en skarp kurva inte hinna reagera i tid och åka av vägen. Precis på samma sätt blir det med ett batteri som är för långsamt, effekten ut från batteriet motsvarar inte behovet och det tvingar en för hög ström från elnätet vilket får huvudsäkringen att lösa ut!

Idag är det inte tillåtet för svenska elnätsägare att installera egna batterier (då dessa ses som produktionskapacitet). Det är dock möjligt att senarelägga eller undvika nätuppgraderingar i elnätet med hjälp av batterier. Istället för att då en elnätskabel är överbelastad bygga ut elnätet med att dra ny kabel, kan ett batteri gå in och tillgodose den extra effekt som erfordras. Detta skulle kunna möjliggöra att miljontals kronor nya kopparkablar undviks och batterier installeras istället. Det skulle både kunna avhjälpa kapacitetsbrist snabbare men också i vissa fall vara en betydligt mer kostnadseffektiv lösning. Speciellt sett till beredningskostnader och markarbeten som krävs vid byggandet av nytt elnät!

I årtionden har en av de vanligaste applikationerna för batterier varit i nödelsapplikationer eller vid backup. Om elnätet faller (som Bloggen skrev om i inlägg 9) så kan en batterianläggning driva laster trots att det är strömavbrott. I vissa fall är det en nödvändighet, så som vid ett sjukhus eller mobinätsapplikationer. Men det kan också vara befogat i andra fall, exempelvis en matvarubutik skulle få extrema kostnader om strömmen var borta i mer än 2-3 timmar då matvaror blir dåliga. Fabriker tappar inte bara produktivitet utan får enorma kostnader i inkomstbortfall. För den vanliga privatpersonen kan ett mindre hybridsystem vara det som gör att husets bekvämligheter fungerar trots en fullskalig storm utanför husknuten.

Runt om i världen byggs det stora batterianläggningar som används för att stabilisera elnät. Dessa byggs både som fristående anläggningar men också i närhet till sol- eller vindkraftsparker. Förutom att fungera som styrbara enheter som kan ladda i ladda ur så utför batterisystemen också tjänster till elnätet, detta är exempelvis spänningshållning, frekvensstyrning och andra tjänster. Detta är en ny typ av system i elnätet då man utnyttjar batteriets otroliga responsförmåga och reaktionshastighet och kan på en tidskala om millisekunder påverka elnätet

De stora batteriparkerna i världen fungerar som stötdämpare i elnätet. Batterisystemen balanserar tillgång och efterfrågan på elmarknaden. I Sverige har vi än inte sett dessa stora batterisystem än, främst på grund av den stora andel vattenkraft som finns i vårt nordiska elnät. Utomlands däremot har sol- och vindkraftsparker i kombination med batterilagringssystem konkurrerat ut fossil kraft så som kol- och oljekraftverk.
Batteriernas användningsområden är många! Tillsammans med smart styrning och uppkopplad teknik så som artificiell intelligens i kombination med framtidens kommunikation så som 5G-nät kan nya tillämpningar och nyttor uppnås.
När batterier används som substitut för traditionella investeringar i infrastruktur uppnås andra nyttor än när batterisystemet bara optimerar inom fastighetens gränser. Framtidens batterisystem är uppkopplat, både för övervakning men också för att kunna erbjuda tjänster till elnätet.
I framtiden kommer vi se mer lokal energidelning mellan fastigheter och smart styrning av batterier. Framtidens batteri kan erbjuda flera tjänster inom samma system. Detta bidrar till olika intäktsströmmar till sin ägare och ett än mer kostnadseffektivt elsystem för alla aktörer på en samhällsnivå!
Vi vet att det inte alltid är enkelt att veta vilken produkt eller lösning som passar bäst. Oavsett om du har frågor om vårt sortiment, behöver vägledning eller vill ha hjälp att hitta en lösning som passar just dina behov finns vi här för dig. Med vår kunskap och erfarenhet hjälper vi dig att göra rätt val.


