

Solenergi har på kort tid blivit en av de mest populära och snabbast växande energikällorna i Sverige. Tekniken är mogen, investeringsviljan är hög och intresset från både privatpersoner och företag är större än någonsin. Men trots denna positiva utveckling möter branschen fortfarande betydande hinder – inte minst från de strukturer och regelverk som styr vårt elnät. Senergia vill lyfta dessa frågor och visa vägen framåt för ett mer hållbart och rättvist energisystem.
Vi står inför en energirevolution där decentraliserad produktion och smarta lösningar kan göra Sverige till ett föregångsland inom förnybar energi. Men för att lyckas krävs det att vi vågar ifrågasätta gamla sanningar och utmana invanda mönster. Senergia arbetar dagligen med att hjälpa kunder och partners att navigera i denna förändring, och vi ser tydligt att det finns ett stort behov av ledarskap, innovation och samverkan för att ta nästa steg. Vår ambition är att inte bara vara en leverantör av teknik, utan också en drivande kraft för hela branschens utveckling.
En av de största utmaningarna för solenergibranschen är de höga kostnaderna för att nätanslutna solcellsanläggningar. Nätägarna har i många fall infört avgifter och krav som gör det dyrt och komplicerat att ansluta även mindre anläggningar till elnätet. Exempel på vad som införs kan vara:
Detta riskerar att bromsa utbyggnaden av solenergi och försvåra omställningen till ett fossilfritt energisystem. Ett exempel på något sådant är C4 energi som infört effekttariff på exporterad solel.
| Effekttoppar - tid | 9 maj kl. 14 - 15 | 17 maj kl. 09 - 10 | 23 maj kl. 12 - 13 |
|---|---|---|---|
| Effekttoppar - kW | 5 kW | 6 kW | 7 kW |
| Genomsnitt - kW | 6 kW | ||
| Exempelpris kr/kW | Exempelpris 18 kr/kW (Exempelpris, faktiskt pris meddelas vid senare tillfälle) | ||
| Summa effektavgift | 108 kr (6 kW × 18 kr/kW) | ||
Kostnaderna för nätanslutning varierar kraftigt mellan olika regioner och nätbolag, vilket skapar osäkerhet och orättvisa villkor för både installatörer och slutkunder.
Många kunder vittnar om oförutsägbara och ibland orimligt höga anslutningsavgifter, särskilt när det gäller större anläggningar eller när flera installationer sker i samma område. I vissa fall har nätbolag infört väntetider eller till och med stopp för nya anslutningar, med hänvisning till kapacitetsbrist eller behov av nätförstärkning.

Detta leder till att investeringar skjuts upp eller helt uteblir, trots att tekniken finns och viljan är stark. Det är tydligt att dagens modell inte är anpassad för en framtid där allt fler vill producera egen el och bidra till energisystemet. Men faktum är att nätägarna fått backa på orimliga anslutningskostnader. Detta är något som nätägare senare har fått backa på efter bannor från Energimarknadsinspektionen.

Problemet är inte att Vattenfall i detta fall fick fel, utan att kunden fick ett helt orimligt förslag först på vad det skulle kosta att ansluta solceller till elnätet. Som det kommer nämnas nedan i inlägget går det att radikalt minska solcellsanläggningens export till elnätet och dess, enligt nätägaren, negativa påverkan. Det stora problemet är den avskräckande aspekt som denna typ av agerande sprider till potentiella solcellskunder och vanliga villaägare. Det är ett systemfel som måste rättas till!
En väg framåt är att designa solcellsanläggningar för noll export, det vill säga att all producerad el används lokalt, utan att matas ut på nätet. Med smart styrning, batterilagring och anpassad dimensionering kan man maximera egenanvändningen och därmed undvika dyra nätavgifter. Detta är en lösning som både gynnar kunden och avlastar elnätet, men det kräver att regelverk och incitament anpassas för att stödja denna utveckling.
| Batterikapacitet | Konsumtion | Export kWh |
Självkonsumtion (PV + Batt) kWh |
Självförsörjnings-grad % | Självkonsumtions-grad % |
|---|---|---|---|---|---|
| 5kWh | 15MWh | 4880 | 4317 | 28,7 | 46,8 |
| 10kWh | 15MWh | 3862 | 5242 | 34,9 | 57,4 |
| 20kWh | 15MWh | 2262 | 6889 | 45,9 | 75,2 |
| 30kWh | 15MWh | 1638 | 7238 | 48,2 | 81,5 |
| 40kWh | 15MWh | 1482 | 7557 | 50,3 | 83,6 |
Genom att kombinera solceller med batterier och smarta styrsystem kan fastighetsägare och företag optimera sin energianvändning och minska sitt beroende av elnätet. Det innebär att man kan producera, lagra och använda elen när den behövs som mest till exempel för att ladda elbilar, driva värmepumpar eller täcka hushållets basbehov. Samtidigt minskar belastningen på elnätet, vilket är särskilt viktigt i områden där kapaciteten är begränsad. För att denna lösning ska bli verkligt attraktiv krävs dock att regelverket anpassas så att det inte straffar dem som väljer att investera i egen energiproduktion och lagring.
Genom att inte ta tillvara på potentialen i distribuerade energiresurser som solceller, batterier och elbilar går vi miste om en enorm möjlighet att skapa ett flexiblare och mer robust elsystem. Dessa resurser kan bidra med allt från lokal effektbalansering till stödtjänster för hela elnätet. Men dagens regelverk och prissignaler är inte utformade för att stimulera denna utveckling.

I andra länder ser vi hur distribuerade resurser integreras i energisystemet och bidrar till att minska behovet av dyrbara nätinvesteringar och centraliserad produktion. I Sverige finns tekniken och kompetensen, men incitamenten saknas. Om vi vill skapa ett framtidssäkert elsystem måste vi ge hushåll och företag möjlighet att delta aktivt på energimarknaden inte bara som konsumenter, utan också som producenter och leverantörer av flexibilitet. Det är en win-win för både systemet och användarna, men det kräver att vi vågar tänka nytt och öppna upp marknaden för fler aktörer.
Det finns flera exempel på hur systemet idag motverkar sina egna mål. Elbilsladdningsstationer tvingas stänga ner på grund av höga effektavgifter, trots att de är avgörande för elektrifieringen av transportsektorn. Samtidigt kan villaägare med solceller och batterier inte delta på stödtjänstmarknader, eftersom effekttariffer gör det olönsamt eller till och med omöjligt. Det är tydligt att man på ena sidan vill stimulera ny teknik och hållbara lösningar, men på andra sidan inför avgifter och regler som motverkar dessa initiativ.
Detta skapar en situation där investeringar i grön teknik straffas istället för att belönas. Många villaägare och företag som vill bidra till omställningen möts av byråkratiska hinder och ekonomiska nackdelar, trots att deras insatser skulle kunna göra stor nytta för hela energisystemet. Det är inte hållbart att vi har ett regelverk som både uppmuntrar och motverkar samma lösningar, här krävs en helhetssyn och en vilja att skapa långsiktiga och förutsägbara spelregler.
För att förtydliga så går det inte idag att låta deltagare i virtuella kraftnät (VPP) får en intäkt som sedan äts upp av en ökad nätkostnad. Idag slår effekttarifferna extremt hårt mot batterier som deltar på marknader (exempelvis mFRR eller FCR-N som orsakar effekttoppar). Detta gör att intäkten på stödtjänstmarknaden äts upp av kostnader på nätsidan.
Frankrike tar nu ett stort steg mot smartare elnät genom att införa en ny nätavgift, TURPE 7, som ger lokala prissignaler för energilagring. Tidigare har nationella elpriser styrt när batterier laddas och laddas ur, men nu får batterier ekonomiska incitament att placeras och styras där de faktiskt gör mest nytta för nätet. Med den nya modellen får batterier betalt om de bidrar till att minska lokal belastning, till exempel genom att ladda mitt på dagen när det finns ett överskott av solkraft på en viss nätsektion. Det här minskar risken för att batterier byggs på fel plats och hjälper till att undvika överinvesteringar i områden där de inte behövs, samtidigt som det minskar behovet av att begränsa produktionen från sol och vindkraft när nätet är överbelastat lokalt.

För investerare och ägare innebär förändringen nya krav på att styrsystem och mätning verkligen följer tariffreglerna, eftersom även små fel i tid eller datainsamling kan leda till ekonomiska förluster. Sammantaget är detta inte central planering, utan snarare en marknadsbaserad metod för att prissätta och belöna den samhällsnytta som energilagring kan ge på lokal nivå – ett viktigt steg mot ett mer flexibelt och effektivt elsystem.
För att Sverige ska kunna dra full nytta av solenergi och andra distribuerade resurser måste elnätsavgifterna och elskatten reformeras. Tarifferna måste spegla de nyttor som levereras till systemet – till exempel lokal effektbalansering, minskad belastning på nätet och ökad försörjningstrygghet. Elskatten bör harmoniseras med tillgång och efterfrågan, så att den stimulerar produktion och konsumtion när och där det behövs som mest. Bara genom att skapa rättvisa och framtidsinriktade spelregler kan vi bygga ett elsystem som är hållbart, robust och till nytta för alla.
Det är dags att gå från ord till handling. Vi behöver ett regelverk som premierar innovation, flexibilitet och hållbarhet – inte ett som låser fast oss i gamla strukturer. Senergia vill se en öppen och transparent dialog mellan bransch, myndigheter och politiker för att skapa ett modernt och inkluderande energisystem. Vi tror på en framtid där alla kan vara med och bidra, och där nyttan av varje investering i förnybar energi tillfaller både individen och samhället i stort.
Låt oss sammanfatta detta inlägg i några punkter med vad som måste till:
Senergia står redo att leda denna utveckling tillsammans med våra partners, kunder och branschkollegor. Tillsammans kan vi skapa ett energisystem som verkligen lever upp till framtidens krav och möjligheter.
Vi vet att det inte alltid är enkelt att veta vilken produkt eller lösning som passar bäst. Oavsett om du har frågor om vårt sortiment, behöver vägledning eller vill ha hjälp att hitta en lösning som passar just dina behov finns vi här för dig. Med vår kunskap och erfarenhet hjälper vi dig att göra rätt val.


