1. Intro När mina två medgrundare Jonas och Thomas sa att Senergia skulle bli Sveriges ledande grossist och omsätta 500 miljoner kronor på tre år tänkte jag: ”De här killarna är helt verklighetsfrånvända – ja, de är helt galna.” Med facit i hand tog det 3,5 år att ta oss upp till en halv miljard. Branschen växte som om det inte fanns någon morgondag och fördubblades varje år under flera år i rad. Tillväxten var enorm – för enorm. Solenergiboomen eldades på av en energikris i Europa utlöst av Rysslands krig i Ukraina, extremt låga räntenivåer med billigt kapital, höga elpriser och en politisk tondövhet som mitt i allt detta resulterade i att stödet för privatpersoner att skaffa solpaneler höjdes från 15 % till 20 %. Kombinationen av geopolitik, billig finansiering och generösa subventioner skapade en perfekt – och farligt förförisk – medvind för vår bransch. 2. Branschens utmaningar 2.1 Lönsamhet Branschens stora strukturella problem är lönsamhet. Under 2026 har flera stora aktörer – däribland El av Sol, Solifokus och giganten Sesol – gått i konkurs. Detta är inte en slump, utan ett symtom på ett affärsklimat där prispress, felprissatta risker och alltför optimistiska tillväxtplaner fått gå före sund ekonomisk logik. När marginalerna naggas i kanten under lång tid urholkas motståndskraften. När konjunkturen viker, räntan stiger och volymerna sjunker finns ingen krockkudde kvar. Det är där vi är nu. 2.2 Kreditförluster Kreditförlusterna hänger intimt ihop med lönsamheten. När installatörer och entreprenörer pressar sina priser till nivåer där varje avvikelse i projektet raderar hela vinsten blir likviditeten skör. Ett par försenade betalningar från slutkunder, något enstaka havererat projekt eller en större generell inbromsning – och plötsligt håller kassaflödet inte ihop. I ett sådant läge sprider sig problemen snabbt i värdekedjan. Leverantörer och grossister får bära kreditrisken, bankernas riskaptit minskar och branschen stramas åt bakvägen via sämre villkor och stramare kreditlinor. När lönsamheten saknas skapas en ond cirkel av ökade kreditförluster, vilket i sin tur gör det ännu svårare för seriösa aktörer att växa hållbart. 2.3 Sviterna av tillväxten De senaste årens extrema tillväxt lockade mängder med nya, ibland otestade, aktörer in i solcellsbranschen. Alla var långt ifrån oseriösa – men alldeles för många saknade den erfarenhet som krävs för att hantera komplexiteten i att sälja, projektera och driva lönsamma solenergiprojekt. Utmaningarna har varit – och är fortfarande – betydande. Hur ska ett system säljas? Vad kan man faktiskt lova slutkunden? Hur ser en realistisk lönsamhetsberäkning ut, givet dagens priser, skatter och stödnivåer? Än idag, 2026, ser vi kalkyler som är direkt verklighetsfrånvända. Stödtjänstintäkter garanteras, återbetalningstider lovas vara så låga som några få år, när en mer realistisk återbetalningstid för en solcellsanläggning med tillhörande batteri snarare ligger kring åtta år med dagens prisnivåer. Ju fler som upplever sig lurade av löften om för bra affärer, desto svårare får branschen att rentvå sitt anseende. Varje missnöjd kund är inte bara en förlorad affär – det är en naggning i kanten på hela solenergins legitimitet. Det är stötande att branschen, trots sin storlek och mognadsgrad, fortfarande inte fullt ut har vuxit upp. 2.4 Kvalitet, service och support Kvalitet måste premieras. Om lägsta pris ständigt är det enda som räknas kommer inte rätt lösningar att installeras, och rätt kompetens kommer inte att finnas kvar i branschen. Solenergi är inte en standardprodukt på hyllan – det är komplexa system som ska fungera i decennier. Slutkunderna behöver support och hjälp över tid, men detta prisas ofta inte in av installatörerna eftersom de kämpar för sin kortsiktiga överlevnad. Resultatet blir att snabba affärer prioriteras före långsiktiga kundrelationer. I längden undergräver det förtroendet för både leverantörer, installatörer och tekniken i sig. Vi behöver en mental omställning där kvalitet, eftermarknad och långsiktig funktion blir lika centrala som själva installationen. 3. Solenergimarknaden i förändring 3.1 Avtagande marknad – men med batterirenässans Samtidigt som regelverken skärps ser vi en tydlig inbromsning på marknaden. Flera ledande aktörer rapporterar nu att försäljningen domineras av batterier, medan efterfrågan på rena solcellsinstallationer är betydligt svagare. I en aktuell kvartalsrapport beskrivs hur perioden starkt präglats av batteriförsäljning, med pressade marginaler som följd [4]. Detta speglar läget i hela installatörsledet: batterierna är idag livlinan. År Laddpunkt Batteri Solceller 2022 95 000 14 000 59 000 2023 81 000 43 000 122 000 2024 77 000 55 000 48 000 2025 81 000 78 000 25 000 Men även om batteriaffären ökar innebär det inte att den totala volymen växer i samma takt som tidigare. En analys av Skatteverkets statistik visar att antalet beviljade skattereduktioner för grön teknik fallit dramatiskt. För Q1 2026 ligger antalet gröna teknikavdrag kring 2 000, jämfört med cirka 6 000 samma kvartal 2025 – en nedgång på omkring 70 % [4]. År Laddpunkt (Q1) Batteri (Q1) Solceller (Q1) Q1 2024 15 000 11 000 10 000 Q1 2025 16 000 14 000 5 000 Q1 2026 14 000 18 000 2 000 Även Svensk Solenergis löpande statistik visar en tydlig avmattning i nyanslutningarna av solcellsanläggningar från och med 2024, efter rekordåret 2023 [5]. En sammanställning från Grow Sverige, baserad på data från Svensk Solenergi och Energimyndigheten, visar att Sverige under 2025 anslöt cirka 21 500 solenergianläggningar, och att det totala beståndet vid årsskiftet uppgick till cirka 314 000 nätanslutna solcellsanläggningar [5,6]. Tittar vi på 2026 fortsätter kurvan visserligen uppåt, men i en betydligt lugnare takt. I början av året uppgår antalet nyanslutna system till bara några tusen, vilket motsvarar en svagare start än samma period 2025 [5,6]. Marknaden har inte kollapsat – men den har bromsat in rejält. I dag är affären i villasegmentet i praktiken helt beroende av att sälja batterier till befintliga solcellsanläggningar. Grovt räknat har Sverige drygt 300 000 solcellsanläggningar [6,7]. Om ungefär hälften av dessa redan har batteri innebär det att cirka 150 000 anläggningar ännu saknar energilager. Varje genomförd batteriinstallation på en befintlig anläggning innebär samtidigt en kund mindre att sälja framtida systemlösningar till. Strategin att leva på retrofit‑batterier fungerar därför som en kortfristig livboj – men också som en potentiell systemrisk för hela branschen. När backloggen av befintliga solcellskunder väl är betad står vi utan volym i inflödet om vi… Fortsätt läsa Senergias tillträdande VD Tim Ljunggren – Det är nu framtidens energibransch formas
Senergias tillträdande VD Tim Ljunggren – Det är nu framtidens energibransch formas