Pressmeddelande, Stockholm, 2025-05-27 Senergia blir distributionspartner för Tibber och återförsäljare för Homevolt.   Senergia, Nordens ledande specialiserade grossist inom hållbar energi, är stolta över att tillkännage sitt nya partnerskap med Tibber, den innovativa digitala elleverantören. Genom detta partnerskap blir Senergia en officiell distributionspartner för Tibber och kommer att agera som återförsäljare för det smarta hembatteriet Homevolt.   Homevolt, utvecklat i samarbete mellan Tibber och Polarium, är ett banbrytande batterisystem designat för att optimera energianvändningen i hemmet. Med Homevolt kan användare lagra el när priserna är låga och använda den när priserna stiger, vilket bidrar till att sänka elkostnaderna och öka energieffektiviteten. Batteriet är fullt integrerat med Tibber-appen, vilket ger användarna möjlighet att övervaka och styra sin energiförbrukning i realtid.   ”Senergia är glada över att samarbeta med Tibber och erbjuda Homevolt till våra kunder,” säger Tim Ljunggren, CTO på Senergia. ”Detta partnerskap stärker vår position som ledande inom hållbar energi och ger oss möjlighet att erbjuda innovativa lösningar som hjälper våra kunder att minska sina energikostnader och sitt klimatavtryck.”   Tibber, känt för sitt engagemang i att erbjuda smarta och hållbara energilösningar, ser Senergia som en strategisk partner för att nå ut till fler kunder i Norden. ”Vi är glada över att ha Senergia som vår distributionspartner,” säger Daniel Lindén, medgrundare av Tibber. ”   Detta partnerskap markerar ett viktigt steg i Senergias strategi att expandera sitt produktutbud och erbjuda sina kunder de mest avancerade lösningarna inom solenergi och energilagring. Homevolt kommer att finnas tillgängligt genom Senergias nätverk av återförsäljare och installatörer i Sverige.   För mer information, vänligen kontakta:   Tim Ljunggren CTO, Senergia E-post: tim.ljunggren@senergia.se Telefon: +46 (0)70 685 4194   Om Senergia: Senergia är en specialiserad grossist inom hållbar energi och erbjuder produkter och tjänster inom solenergi, elbilsladdning och energilagring. Med lokal personal och lager i Norden, levererar Senergia högkvalitativa produkter och teknisk rådgivning till sina kunder. Läs mer på http://www.senergia.se/homevolt.   Om Tibber Tibber är ett digitalt elbolag som vill minska hushållens elförbrukning genom smart teknik. Företaget erbjuder sina kunder möjligheten att köpa fossilfri el och genom Tibber-appen får kunden översikt av sin elförbrukning i realtid. Tibber grundades 2016 av Daniel Lindén och Edgeir Aksnes och är aktivt i Sverige, Norge, Nederländerna och Tyskland. Läs mer på http://www.tibber.com.   Ladda ner hela pressmeddelandet här Download the full press release here (in English)

Pressmeddelande: Stockholm, 2025-03-18 Senergia och Ferroamp tar nästa steg i sitt strategiska samarbete och introducerar en ny helhetslösning för energieffektivitet och lagring. Ferroamps innovativa likströmsbaserade energisystem går nu att kombinera med högpresterande batterilagring från Dyness vilket ger våra kunder nya möjligheter att lösa framtidens energibehov. Den nya lösningen riktar sig till både fastighetsägare, kommersiella aktörer och bostadsrättsföreningar som vill maximera sin solenergi, balansera effekten och säkerställa lagring av överskottsel på ett intelligent och kostnadseffektivt sätt.   Teknisk innovation för optimerad energianvändning Ferroamps patenterade EnergyHub-system möjliggör dynamisk fasbalansering och integration av solceller, batterilagring och laddning av elfordon i ett och samma system. Genom partnerskapet med Dyness kan Senergia nu erbjuda ett flexibelt och framtidssäkert energilager, som kan skalas efter kundens specifika behov.   – ”Denna satsning är ett naturligt steg i vår ambition att erbjuda marknadens starkaste och mest framtidsorienterade energilösningar. Ferroamps innovativa teknik tillsammans med Dyness tillförlitliga batterier innebär att vi kan erbjuda ännu större möjligheter för våra kunder att ta kontroll över sin energianvändning och minska sina kostnader för el” säger Tim Ljunggren, medgrundare på Senergia.     Hållbarhet och framtidssäkerhet i fokus Med en växande efterfrågan på energilagring och självförsörjande lösningar ger denna kombination fastighetsägare och energikonsumenter en framtidssäkrad investering. Dyness batterier kännetecknas av hög säkerhet, lång livslängd och överlägsen prestanda, vilket gör dem till ett idealiskt val för energieffektiva fastigheter.   – ”Med vårt öppna och flexibla system vill vi ge våra kunder frihet att välja de lösningar som passar dem bäst. Det handlar både om vilka batterier, solpaneler och elbilsladdare du kopplar till systemet och om hur du vill styra det.” säger Bodil Prising, Chief Commercial Officer, på Ferroamp.   Den nya lösningen finns tillgänglig via Senergia och är en viktig del i arbetet för att accelerera energiomställningen och skapa smartare och mer hållbara energisystem. Paketet med Ferroamp och Dyness finns tillgänglig i Senergias Webshop: LÄNK   Om Ferroamp: Ferroamp är ett svenskt greentech-bolag med inriktning på energi- och effektoptimering av fastigheter. Ferroamps intelligenta mikronät kopplar ihop och styr solpaneler, elbilsladdning och batterilager så att nyttan för fastighetsägaren maximeras. Det skalbara systemet ger kontroll och gör det lönsamt och enkelt för företag och privatpersoner att delta i den gröna energiomställningen.   Om Senergia: Senergia är en specialiserad nordisk distributör inom solenergi, elbilsladdning och energilagring. Företaget erbjuder produkter, teknisk support och utbildningar för installatörer och partners som arbetar med förnybara energilösningar.   Ladda ner hela pressmeddelandet här: LÄNK

Öppet brev till vice Statminister och Energiminister, Ebba Busch.     Hej Ebba, du kanske inte kommer ihåg mig? Men vi sågs häromåret och vi fick möjlighet att diskutera energipolitiken i allmänhet och solenergipolitiken i synnerhet. Jag skall ärligt erkänna att det var inte alls som på TV och du bjöd på skarpa analyser, god retorik och visade stor förståelse för energisystemet som helhet. Men partipolitiken och Tidöpartiernas inflytande och den debatt som följer handlar mer om individuella kraftslag än systemperspektiv.   Jag vill i detta öppna brev ge min syn på vad som måste till, framför allt inom de gröna satsningarna för att Sverige AB framåt kan behålla jobb och konkurrenskraft men också lägga grunden för 2000-talets elektrifiering och gröna industrialisering. Vi måste på allvar fundera på vad vi skall pyssla med om dagarna i Sverige framåt. Vad skall vi jobba med? Vilka varor och tjänster är vi konkurrenskraftiga med globalt? Världen runt omkring oss med USA i ena änden och Kina i den andra blir allt mer egocentriska och försöker optimera det som är bäst för dom själva. Inte för alla medborgare på planeten Tellus. Jag tror på öppen handel, fri konkurrenskraft och solidaritet (både mot människor och miljö). Som land måste vi i Sverige driva på den gröna omställningen. Det handlar inte ens om miljön. Det handlar om framtidens jobb, Sveriges konkurrenskraft och våra jobb.   När vi sammanfattar energiåret 2024 så är det ett år där svenska industrin och internationella investerare gett vika för regeringens ambition att gynna fossila bränslen och uran. Det har lett till stopp i investeringar och mängder med projekt som skulle driva på den gröna omställningen har nu tvärstoppats. För villaägare har det främst märkts genom den slopade reduktionsplikten, med lägre fossila bränslepriser som följd och det avskaffade stödet till elbilar. Som Tomas Kåberger skriver (LÄNK) har Regeringen lyckats med konststycket att öka skatten på svenskproducerad koldioxidfri el från 36öre/kWh till 42,8öre/kWh och under samma period sänkt dieselskatten från 44öre/kWh till 41,9öre/kWh. Det kan inte vara den svenska regeringens avsikt att svensk förnybar energi skall beskattas hårdare än rysk diesel?   De många vindkraftsprojekt som avbrutits under 2024 kommer ge ringar på vattnet och påverka Sverige många år framåt som industrination. Energin dessa skulle leverera äventyrar nu drivmedelsfabriker, fossilfritt stål och batterifabriker. Satsningar som kräver stora mängder billig och förnybar energi.   Även om jag hela mitt professionella liv har jobbat i solenergibranschen är jag ingen solenergifundamentalist. Solenergin har en roll att spela i energisystemet, men den är långt ifrån allt. Givetvis behöver vi ett energisystem som levererar el under dygnets alla timmar, effekt när industrin behöver den och till konkurrenskraftiga priser. Den enorma utbyggnaden av förnybart i allmänhet och solenergi i synnerhet sker inte på miljömässiga grunder utan drivs idag på (och skalar exponentiellt) grund av att solenergi är det billigaste energislaget. Vi måste helt ändra vårt sätt att se på energisystemet. Den gamla sägnen om att köra tvättmaskinen på natten kommer med största sannolikhet inte vara relevant när vi i framtiden kommer svämma över av billig el från solen under dagtid. Ett av de mest ögonöppnande inslagen jag sett kring detta kan du se i denna video (LÄNK) från RethinkX där de beskriver trenderna kring sol, vind och batterier. Det är enastående att se hur de fundamentalt vi måste ändra på både hur vi producerar el men också hur den konsumeras för att lyckas med omställningen till förnybart.   Solenergin i Sverige skulle kunna motsvara 15% av elbehovet. Det skulle innebära ca 30 TWh 2023 och 45TWh 2045. Idag är den siffran 4TWh och har i princip vuxit från 0 till 4 på ca 4 år. Det finns rapporter (LÄNK) som visar att potentialen för solenergi på fasader och takytor uppgår till 50TWh solel. På mark är potentialen ännu större. Om vi skulle använda 0,1% av Sveriges totala areal (40 miljoner hektar mark) skulle 30TWh kunna produceras. Om vi kan avvara mer mark, kan produktionen lätt överstiga 100TWh på bara markinstallationer. Förutsättningarna för solenergi är i Sverige lika bra som i Tyskland, där tyskarna redan idag har 13% solenergi i sin mix.   När jag gick i skolan fick jag till mig att ”när batteripriserna når under 100USD/kWh så kommer vi se en elektrifiering vi aldrig kunnat drömma om”. Det inkluderar både elektrifieringen av transportsektorn och stationär energilagring för att stötta elnätet. Idag är priset på battericeller ca 50 USD/kWh. Priserna vi ser idag för energilagring kommer bara fortsätta ner i takt med att teknologin och tillverkningsmetoderna förbättras.   Vad måste till framåt och vad måste förändras Solenergibranschen behöver tydligare spelregler. Det handlar inte särbehandling mot andra kraftslag, snarare tvärt om. Låt kraftslagen slåss mot varandra på en öppen marknad med samma förutsättningar. Det branschen behöver är också långsiktighet. Det är omöjligt för entreprenörer, företagare och företag att planera sin strategi framåt om politiker kastar om spelplanen. Exempel på det bara de senaste åren är:   a. När man bytte från solcellsbidraget på 30% och ersatte det med ett skatteavdrag (grön teknik) på 20%. b. Regeringen föreslår att grön teknik ändras från 20% till 15% (halvårsskiftet 2025) c. Regeringen avser ta bort 60-öringen sista dec 2025. d. Skatteverket nekade grön teknik för batterier under januari 2024 till juni 2024   Grön teknik En tydlig, mångårig, plan framåt för Grön teknik måste till. Hur länge avser Regeringen att Grön teknik till privata hushåll skall fortsätta? 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Grön teknik Solceller 15% 30% 30% 20% 10% 0% Grön teknik energilagring 50% 30% 30% 20% 10% 0%   Förslag 1: Sätt en tydlig plan till 2030 med hur det gröna teknikavdraget skall fasas ut. Förslag 2: Harmonisera procentsatserna så att inget fusk kan förekomma. Förslag 3: Möjliggör att grön teknik gäller en batteriinstallation utan solceller installerat Förslag 4: Erbjud ytterligare stöd om batterianläggningen installerar stöd för ödrift/off grid. Förslag 5: Framtidssäkra stödet för elbilsladdning att involvera Vehicle to grid-funktionalitet och harmonisera procentsatserna med solceller och batterilagring.   Nätfrågan I en tidigare debattartikel (LÄNK) listar jag 7 punkter för… Fortsätt läsa Politik och Policy

En av de stora utmaningarna för solenergi som kraftslag är att den lokala produktionen ställer nya krav på elsystemet. Krav som inte fanns där när systemet byggdes. Historiskt har elsystemet varit designat att el producerades på några få platser, vid storskaliga kärnkraftverk och vattenkraftverk för att sedan flyttas via transmissionsnätet många hundra mil till den plats där den skulle konsumeras: i städerna och av industrin. Så var det då, men i och med att fler fastigheter skaffar solcellsanläggningar ställs nya krav på elnätet. När alla solcellsanläggningar matar ut ström på nätet samtidigt kan en del utmaningar uppstå som har att göra med elkvalitet i elnätet. Främst rörande att det blir en spänningshöjning lokalt när alla producerar och vill exportera. Detta är ofta väldigt lokala problem som uppstår vid den lokala distributionstransformatorn. På samma sätt ökar elektrifieringen exempelvis genom att folk skaffar elbilar lasterna lokalt i elnätet. När dessutom mycket el behövs för värmepumpar och till hushållen blir elnätet ansträngt. Figur 1. Olika grad av solenergi i distributionsnätet. Elsystemet ställs inför hårdare utmaningar och ju mer solenergi och laster man stoppar in i systemet ju närmare kommer systemet sin bristningsgräns. En av de fundamentala utmaningarna är just att produktionskurvan för en solcellsanläggning är både väderberoende, påverkas av takets orientering och lutning samt av vädret (dvs om det är soligt eller ej). Detta gör att profilen och den högsta uppnådda effekten en solig sommardag kan vara lika hög som huvudsäkringens maximalt tillåtna värde. Figur 2. 90kWh produktion under en solig junidag. Konsumtionsprofilen i en villa är starkt kopplad till husets uppvärmningssystem (ex värmepump) eller när man drar igång elbilsladdningen. Det man tydligt kan se är att överlapp mellan de båda graferna är lågt. Det vill säga att per definition kommer vi aldrig ha en hundraprocentig matchning mellan produktion och konsumtion. Figur 3. 90kWh konsumtion en oktoberdag. Då elsystemet dimensionerades en gång i tiden gjordes det baserat på topplasten en kall vinternatt. Då är lasterna i husen väldigt höga och många av villorna konsumerar el samtidigt. Elsystemet är dock inte dimensionerat för att alla konsumenter skall konsumera exakt samtidigt utan man har räknat med viss statistisk fördelning. Alla kommer inte laga mat exakt samtidigt och alla värmepumpar kommer inte gå på max samtidigt. Detta får två konsekvenser för elsystemet: 1) systemet är inte designat att fungera likadant för produktion och konsumtion. 2) Den statistiska fördelningen är mycket mindre mellan solcellsanläggningar i samma område då dom genererar av sitt max, mitt på dagen sommarhalvåret (även om viss fördelning sker tack vare solpaneler i ex öst och väst på några av hustaken). Lägg där till att elnätet behöver kompletteras med andra och nya skyddssystem så som NUS-skydd när effektflödet vänder i transformatorstationen. En bra vidare läsning kring utmaningarna i nätstationerna är Energiforsks rapport Framtidens Nätstationer (LÄNK). Figur 4. Sommar- respektive vinterprofil. Båda med sina respektive utmaningar för elnätet. När dessa fysiska utmaningar är ett faktum för nätägaren så tvingas de ta till konsekvenser enligt de EU regler som finns. De innebär i korthet att varje producent skall stå för de nätkostnaderna som de ger upphov till. Detta är ämne för en separat debatt men du som nyfiken läsare kan läsa vidare hos Svensk Solenergi (LÄNK). Givetvis tycket jag personligen att betala lika mycket pengar för solcellsanläggningen som nätförstärkningen är rent av skrattretande, men mer om det i ett annat forum Figur 5. Artikel i Dagens Industri. LÄNK Elektrifieringens ökade behov Det är såklart en mycket svår uppgift att sia om elbehovet 2045 och det finns flera olika studier som sammanställts i Elforsks rapport. Flera av dessa enorma industriprojekt har gigantisk energikonsumtion då det handlar om att ställa om exempelvis till fossilfritt stål, fossilfri cement, elektrifiering av transporter, framställande av elektrobränslen etc. Givetvis stor osäkerhet om projekten blir av och när dom i så fall blir av. Vi befinner precis i början av den stora (förväntade) ökning av konsumtionen (en konsumtion som legat relativt konstant sedan 1990). Figur 6. Sammanställning av olika prognoser för elbehov. Källa: Elforsk. Om man tittar på de industriprojekt och de magnutider det pratas om i och med den konsumtionsökning som skall till för dessa industriprojekt kan Sverige bara på några år gå från att va EU:s nästs största exportör av el på årsbasis till att bli en nettoimportör. Detta skulle få helt ny dynamik på elmarknaden och ställa stora krav på inte bara produktion utan även transmission och distribution. Figur 7. Kraftbalans 2010-2035. Källa: Sigholm. Lösningar Dimensionera solcellsanläggningen med rätt DC/AC-förhållande En solcellsanläggning bör därför dimensioneras med mer solpanelseffekt än växelriktareffekt. Då solpanelerna sällan kommer upp i växelriktarens maximala omvandlingskapacitet finns det nästan alltid outnyttjad kapacitet för fler solpaneler på samma växelriktare. Generellt bör en solcellsanläggning ha minst ett DC/AC-förhållande, dvs förhållandet mellan solpanelseffekt (DC) delat med växelriktarens effekt (AC) på ca 120%-150%. Då det är växelriktaren som definierar vilken effekt som kan gå ut på nätet så är det endast den som är dimensionerande för nätägaren. Dvs om en anläggning felaktigt skulle föranmälas som 13kW när det i själva verket bara är en 10kW-växelriktare skulle göra att hela elsystemet dimensioneras mot fel värden, utbyggnationen blir betydligt dyrare och det skulle ta längre tid att ansluta mer solenergi till elsystemet. Figur 8. Illustration över växelriktarens clipping-förluster. Hur detta skall implementeras av solcellsprojektörer finns att läsa vidare hos Svensk Solenergi – Var rädd om effekten (LÄNK). Dela solidariskt på transformatoreffekten Elsystemet är en gemensam resurs och vad ekonomerna kallar ett naturligt monopol. Det vill säga det finns inte ekonomiskt incitament att ha flera parallella elnät. Det mest lönsamma är att ha ett system, även om det gör att det finns risk för marknadsmissbruk (som i Sverige regleras av Energimarknadsinspektionen). Då det är ett kollektiv av elanvändare som delar på kostnaderna till elsystemet (via sin elnätsavgift) så ligger det i allas intresse att hålla kostnaden nere. En solcellsanläggning som är utrustad med en smart meter (LÄNK) kan dynamiskt anpassa den exporterade effekten beroende på hur mycket som produceras och konsumeras inom fastigheten. Detta gör att en anläggning mycket enkelt kan anpassas till… Fortsätt läsa Nätutmaningen

Under energikrisen 2022 då hela Europa plågades av höga energipriser så rådde dessutom stor brist på många komponenter i solcellsbranschen. Växelriktare och batterier var värda sin vikt i guld. Under denna senare del, och i sviterna av covid19, så var det brist på både hårdvara och installationskapacitet. Det uppdämda behovet gjorde att många företag ökade på sin personalstyrka under 2023 och arbetade mycket hårt med att minska sin mycket långa kö av väntande privatpersoner som ville få sin anläggning installerad. Under 2022 och 2023 rådde ett lågränteläge med gynnsamma förhållanden att låna billigt kapital (det var ju till och negativ reporänta). Detta i kombination med höga spotpriser gjorde att en redan het solenergibransch blev ännu hetare. Figur 1. Elpriset (spotpris) i SE3 2022-2024 Under rekordåret 2023 installerades det 106 000st solcellsanläggningar (källa: Svensk Solenergi) och en stor del av dessa var installationer som kontrakterades under 2022 som sedan genomfördes under 2023. När halvårsskiftet 2023 kom var elpriset tillbaka på låga och stabila nivåer och samtidigt hade inflationen fått Riksbanken att rejält börja höja räntan. Detta i kombination med Skatteverkets beslut 4 januari 2024 att inte energilager skulle tillåtas grönt teknikavdrag på 50% om de användes till stödtjänster gjorde att installationsakten och investeringsviljan störtdök. Detta beslut hävdes sedan 6 månader senare, men skadan i branschen var redan gjord. Figur 2. Anslutna solcellsanläggningar. Data : Svensk Solenergi Antalet solcellsanläggningar som installerades 2023 var som sagt 106 000st. Under 2024 mer än halverades marknaden. Även om den officiella statistiken för 2024 inte är hel klar, så kan man med enkel interpolation se att antalet installationer ser ut att landa på strax under 44 000 anläggningar. Dvs en minskning med 58%(!!). Figur 3. Antalet anslutna anläggningar. Data från Svensk Solenergi. Data för dec 2024 är interpolerad. År Antal anläggningar Förändring (antal) Förändring (%) 2021 26 539 2022 55 329 28 790 108% 2023 103 939 48 610 88% 2024 44 000 -59 939 -58% Figur 4. Tabell över antalet installerade anläggningar per år. Källa: Energimyndigheten. Om man bortser från det extrema rekordåret 2023 så är siffrorna från 2024 inte helt långt bort från 2022. Detta är nog en storlek på marknaden som kan förväntas under en överskådlig tid. Om tillväxten i ekonomin tar fart igen kommer energianvändningen öka och högre elpriser till följd. Detta kommer ha positiv bäring på marknadsutvecklingen för solenergi. Orsaker bakom den minskade marknaden 2024: Lägre elpriser (spotpriser) Högre räntor Skatteverkets stök med gröna avdraget för batterier Minskade ersättningar från stödtjänster (FCR-D) 5 viktiga trender för 2025 Under 2025 kommer mycket nytt att hända. Både kring teknik och hårdvara men också kring marknadsförutsättningar, skatter och subventioner. I nedan stycke listas några av de viktigaste händelserna och trenderna som kommer påverka solcellsmarknaden 2025: Kostnaden för kapitalbindning fortsatt hög För Senergias kunder, installatörerna, påverkas man av både fluktuerande världsmarknadspriser på installationsmaterial (ex solpaneler) samt att många installatörer bundit mycket kapital i egna lager. Kostnader man idag betalar dyra pengar för att bli av med. Variationen i installationstakt på marknaden har gjort att många installatörer haft svårt att anpassa sin bemanning och supply-chain till den nya verkligheten. Senergia har sett att många installatörer lagt om sina strategier vilket har möjliggjort att de kan fokusera på vad som är viktigt för dom: sina kunder.   60-öringen förväntas försvinna Under 2025 så pekar mycket på att den så kallade 60-öringen försvinna. Det innebär att man som privat solcellsägare inte kommer få skatterabatt på såld el (på 60 öre per kWh). Detta är ett mognadstecken och innebär att solkraften står mer på egna ben, samtidigt som den exporterade elen nu från en anläggning inte är lika attraktiv. Detta kommer göra att fler anläggningar installerar batteri, att man dimensionerar anläggningar för egenkonsumtion samt att det blir mer värt för anläggningsägare att konsumera egen solel än att exportera den till låg ersättning. Grön teknik-avdrag minskar från 20% till 15% Regeringen har lagt på förslag att avdraget för grön teknik för en solcellsanläggning skall minska från 20% till 15%. Detta tror dock många branschanalytiker (inklusive jag själv) kommer få marginell påverkan på marknaden. Vill man maximera avdraget så bör man såklart investera innan halvårsskiftet 2025. Det är viktigt att belysa att det inte finns några indikationer på att batteriavdraget för grön teknik på 50% kommer påverkas, utan endast delen som rör solcellsanläggningen. Priset på Solpaneler, batterier och växelriktare fortsätter ner Då hela europeiska marknaden för solenergi går trögt har efterfrågan minskat. Produktionen av komponenter och hårdvara har dock inte minskat i samma takt, framför allt i Kina. Detta har lett till att priserna har varit rekordlåga på under 2024 och priserna har fortsatt falla 2025. Kinesiska regeringen har tillsammans med tillverkare av produkter försökt stävja prisraset för att minska förluster, men än så länge har man inte bromsat Andelen nyanslutna solcellsanläggningar med batteri närmar sig 100% Som det tidigare nämndes i punkt 1 så kommer framtidens solcellsanläggningar vara tätt knutna till energilagring. Detta för att exportera el kommer inte vara lika lönsamt som att använda elen själv (då man slipper elöverföring, moms och skatt) men också som fastighetsägare kan använda batteriet för att jämna ut sitt elpris. Det vill säga ladda i när elpriset är lågt och ladda ur när det är dyrt. Vi ser redan nu på Senergia att på Svenska marknaden så säljs nästan alla solcellsanläggningar idag med ett batteri. Stödtjänster är inte allt Under 2024 uppgår den installerade batterikapaciteten till ca 1000MW (1GW). Den snabba utrullningen har gjort att Svenska Kraftnäts så kallade stödtjänster, framför allt FCR-D har minskat i lönsamhet då batterierna som delar på kakan har blivit fler. Detta gör att batteriägare nu letar sig till nya tjänster ex FCR-N men även att man lokalt inne i fastigheten kan använda energilagret och delta på stödtjänstmarknaderna (exempelvis EMS-styrning från Enequi). Detta är något som ökar ersättningen och nyttan med energilager. Även nya marknader och intäktsmöjligheter så som lokal flexibilitet gör att batterierna inte bara används på bästa sätt ur ett systemperspektiv, de ökar lönsamheten på solcellsinvesteringen och minskar behovet att uppgradera och förstärka elnätet. Något som potentiellt kan… Fortsätt läsa Årskrönika – Solcellsåret 2024