

Hej Ebba, du kanske inte kommer ihåg mig? Men vi sågs häromåret och vi fick möjlighet att diskutera energipolitiken i allmänhet och solenergipolitiken i synnerhet. Jag skall ärligt erkänna att det var inte alls som på TV och du bjöd på skarpa analyser, god retorik och visade stor förståelse för energisystemet som helhet. Men partipolitiken och Tidöpartiernas inflytande och den debatt som följer handlar mer om individuella kraftslag än systemperspektiv.
Jag vill i detta öppna brev ge min syn på vad som måste till, framför allt inom de gröna satsningarna för att Sverige AB framåt kan behålla jobb och konkurrenskraft men också lägga grunden för 2000-talets elektrifiering och gröna industrialisering. Vi måste på allvar fundera på vad vi skall pyssla med om dagarna i Sverige framåt. Vad skall vi jobba med? Vilka varor och tjänster är vi konkurrenskraftiga med globalt? Världen runt omkring oss med USA i ena änden och Kina i den andra blir allt mer egocentriska och försöker optimera det som är bäst för dom själva. Inte för alla medborgare på planeten Tellus. Jag tror på öppen handel, fri konkurrenskraft och solidaritet (både mot människor och miljö). Som land måste vi i Sverige driva på den gröna omställningen. Det handlar inte ens om miljön. Det handlar om framtidens jobb, Sveriges konkurrenskraft och våra jobb.
När vi sammanfattar energiåret 2024 så är det ett år där svenska industrin och internationella investerare gett vika för regeringens ambition att gynna fossila bränslen och uran. Det har lett till stopp i investeringar och mängder med projekt som skulle driva på den gröna omställningen har nu tvärstoppats. För villaägare har det främst märkts genom den slopade reduktionsplikten, med lägre fossila bränslepriser som följd och det avskaffade stödet till elbilar. Som Tomas Kåberger skriver (LÄNK) har Regeringen lyckats med konststycket att öka skatten på svenskproducerad koldioxidfri el från 36öre/kWh till 42,8öre/kWh och under samma period sänkt dieselskatten från 44öre/kWh till 41,9öre/kWh. Det kan inte vara den svenska regeringens avsikt att svensk förnybar energi skall beskattas hårdare än rysk diesel?
De många vindkraftsprojekt som avbrutits under 2024 kommer ge ringar på vattnet och påverka Sverige många år framåt som industrination. Energin dessa skulle leverera äventyrar nu drivmedelsfabriker, fossilfritt stål och batterifabriker. Satsningar som kräver stora mängder billig och förnybar energi.
Även om jag hela mitt professionella liv har jobbat i solenergibranschen är jag ingen solenergifundamentalist. Solenergin har en roll att spela i energisystemet, men den är långt ifrån allt. Givetvis behöver vi ett energisystem som levererar el under dygnets alla timmar, effekt när industrin behöver den och till konkurrenskraftiga priser. Den enorma utbyggnaden av förnybart i allmänhet och solenergi i synnerhet sker inte på miljömässiga grunder utan drivs idag på (och skalar exponentiellt) grund av att solenergi är det billigaste energislaget. Vi måste helt ändra vårt sätt att se på energisystemet. Den gamla sägnen om att köra tvättmaskinen på natten kommer med största sannolikhet inte vara relevant när vi i framtiden kommer svämma över av billig el från solen under dagtid. Ett av de mest ögonöppnande inslagen jag sett kring detta kan du se i denna video (LÄNK) från RethinkX där de beskriver trenderna kring sol, vind och batterier. Det är enastående att se hur de fundamentalt vi måste ändra på både hur vi producerar el men också hur den konsumeras för att lyckas med omställningen till förnybart.
Solenergin i Sverige skulle kunna motsvara 15% av elbehovet. Det skulle innebära ca 30 TWh 2023 och 45TWh 2045. Idag är den siffran 4TWh och har i princip vuxit från 0 till 4 på ca 4 år. Det finns rapporter (LÄNK) som visar att potentialen för solenergi på fasader och takytor uppgår till 50TWh solel. På mark är potentialen ännu större. Om vi skulle använda 0,1% av Sveriges totala areal (40 miljoner hektar mark) skulle 30TWh kunna produceras. Om vi kan avvara mer mark, kan produktionen lätt överstiga 100TWh på bara markinstallationer. Förutsättningarna för solenergi är i Sverige lika bra som i Tyskland, där tyskarna redan idag har 13% solenergi i sin mix.
När jag gick i skolan fick jag till mig att ”när batteripriserna når under 100USD/kWh så kommer vi se en elektrifiering vi aldrig kunnat drömma om”. Det inkluderar både elektrifieringen av transportsektorn och stationär energilagring för att stötta elnätet. Idag är priset på battericeller ca 50 USD/kWh. Priserna vi ser idag för energilagring kommer bara fortsätta ner i takt med att teknologin och tillverkningsmetoderna förbättras.
Det handlar inte särbehandling mot andra kraftslag, snarare tvärt om. Låt kraftslagen slåss mot varandra på en öppen marknad med samma förutsättningar. Det branschen behöver är också långsiktighet. Det är omöjligt för entreprenörer, företagare och företag att planera sin strategi framåt om politiker kastar om spelplanen. Exempel på det bara de senaste åren är:
En tydlig, mångårig, plan framåt för Grön teknik måste till.
Hur länge avser Regeringen att Grön teknik till privata hushåll skall fortsätta?
| 2025 | 2026 | 2027 | 2028 | 2029 | 2030 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Grön teknik Solceller | 15% | 30% | 30% | 20% | 10% | 0% |
| Grön teknik energilagring | 50% | 30% | 30% | 20% | 10% | 0% |
Förslag 1: Sätt en tydlig plan till 2030 med hur det gröna teknikavdraget skall fasas ut.
Förslag 2: Harmonisera procentsatserna så att inget fusk kan förekomma.
Förslag 3: Möjliggör att grön teknik gäller en batteriinstallation utan solceller installerat
Förslag 4: Erbjud ytterligare stöd om batterianläggningen installerar stöd för ödrift/off grid.
Förslag 5: Framtidssäkra stödet för elbilsladdning att involvera Vehicle to grid-funktionalitet och harmonisera procentsatserna med solceller och batterilagring.
I en tidigare debattartikel (LÄNK) listar jag 7 punkter för att möjliggöra för nätägarna att mer solenergi kan installeras i elnätet och utnyttja den infrastruktur vi har redan på ett bättre sätt:
Om man lyckas med nätfrågan skulle man få både ett mer solidariskt sätt dela på och göra att elnätet skulle kunna utnyttjas ännu bättre. Det skulle också innebära att man skulle minska investeringsbehovet i nätet och man skulle få ett mer samhällsekonomiskt och kostnadseffektivt energisystem. Ett system som dessutom är mer resilient tack vare att det är distribuerat och kommer innehålla mer energilagring.
Förslag 6: Ta fram nationella riktlinjer för villkorade abonnemang. Dessa avtal tillåter kunder att använda den överföringskapacitet som är ledig under största delen av tiden, men begränsar användningen under de timmar då elnätet är som mest belastat.
Förslag 7: Förenkla anslutningsprocessen för både små och stora solcellsanläggningar. Se till att regelverket utförs så att inte onödig nätförstärkning krävs och att orimliga kostnader förs på de som vill investera i förnybar energi (LÄNK).
Förslag 8: Tvinga nätbolag att redovisa flexibilitetslösningar – varje gång de får en anslutningsbegäran, inte bara vid kapacitetsbrist. (Källa: LÄNK)
Förslag 9: Inför kapacitetskartor – ge transparens över var i nätet ledig kapacitet finns (Källa: LÄNK).
Förslag 10: Justera intäktsramarna – gör flexibilitetslösningar mer lönsamma för nätbolagen (Källa: LÄNK).
Förslag 11: Utöka resurserna till Energimarknadsinspektionen – säkerställ att flexibilitet alltid utvärderas före kostsam nätutbyggnad (Källa: LÄNK)
Förslagen skulle tvinga nätbolagen att i första hand utnyttja elnätet mer effektivt med modern teknik. Det skulle också möjliggöra ett mer flexibelt elsystem som dessutom är hållbart. Nyckeln är flexibilitet, för både producent och konsument.
Elnätstarifferna behöver harmoniseras. Elnätstariffer skall ge elnätsföretagen intäkter att täcka sina kostnader och ge nätkunderna både skäliga priser och incitament att använda nätet effektivt. Idag finns det ca 150st elnätsföretag som alla gör sin egen tolkning på ellagen och på Energimarknadsinspektionens riktlinjer. Det gör det svårt inte bara för privatpersonen som har en tariff i sin villa och en annan på sin sommarstuga. Det gör det dessutom svårt för tjänsteleverantörer, exempelvis kring styrning av energilager som måste bygga unika modeller för varje unik samling av tariffer.
Förslag 12: Utforma tariffer baserat på att man både möjliggör användande av stora mängder energi (när den finns tillgänglig) och utnyttjar elnätet på bästa sätt med tariffer baserade på effekt. Se till att framtidens tariffer möjliggör smart utnyttjande av elbilsladdning, energilagring och solenergi. Låt Energimarknadsinspektionen utreda möjligheten att införa ett tvåtariffsystem som ger lägre överföringsavgifter för el som produceras och konsumeras lokalt. Detta skulle ytterligare stärka incitamenten för lokal elproduktion och konsumtion (LÄNK).
Förslag 13: Möjliggör lokalt användande av el om det finns ett överskott utan att straffa användaren. Det är både orimligt och onödigt att överföringsavgifter, effekttariffer etc. är extremt höga när det finns ett lokalt överskott på förnybar energi. Energi som eventuellt inte ens kommer till användning pga. tariffernas utformning.
Förslag 14: Harmonisera hur tarifferna utformas med tydligare lagar och riktlinjer. Se samtidigt till att flexibla användare som använder nätet när det finns mycket tillgång på el inte straffas samt att användning på obekväma tider inte heller straffas.
Förslag 15: Digitalisera elnätet med öppen teknologi (exempelvis LF Energy – LÄNK) samt tvinga elnätägare att följa standardiserade protokoll över ett API (LÄNK & LÄNK) där alla tariffer finns representerade.
Dagens tariffer är för statiska och analoga (”odigitala”). Konsumenten får för svaga prissignaler för att anpassa sitt beteende för det som är bäst för systemet (och bör vara mest samhällsekonomiskt lönsamt). Med framtidens smarta system med HEMS (home energy management system, smarta-hem-system) kommer optimeringen av hur el används i en fastighet styras av algoritmer och inte människor. Då framtidens fastigheter kommer ha elbilar, stationär energilagring och solenergi kommer det finnas mer möjligheter idag att vara en flexibel elanvändare utan att kompromissa med sin levnadsstandard.
Batterier är elsystemets schweiziska armékniv och kan utföra mängder med olika tjänster och vara till resurs för elsystemet. Idag finns tiotusentals små hembatterier och även större kommersiella batterier installeras på löpande band. Idag finns ca 1000MW batterikapacitet. Lika mycket som en kärnkraftsreaktor. Dessa ger möjlighet både att jämna ut elpriset, stötta frekvensen i det nordiska elsystemet och öka utnyttjandegraden i elnätet.
Elsystemet måste dimensioneras för att klara effektbehovet när det är som störst. Det innebär att hela elsystemet är dimensionerat för de 100-tal timmar varje år när elsystemet går hårt och är ansträngt. Över tid finns det studier som visar att elsystemet i genomsnitt bara används till ca 10% av maxkapaciteten i snitt. Det är dyrt och tar lång tid att bygga ut nätkapaciteten. Energiforsk (LÄNK) har uppskattat siffran som vi behöver investera i elnätet till ca 1000 miljarder kronor fram till 2050. Astronomiska summor som bygger på att öka max-kapaciteten. Kan vi istället lyckas minska belastningen vid dessa tillfällen genom att använda smart teknik så som smart styrning och batterier är mycket vunnet. Både i monetära termer och i resurser.
Förslag 16: Ge Energimarknadsinspektionen i uppdrag att standardisera utformningen av lokal flexibilitet och etablera sådana marknader i samtliga nätägares nät.
Förslag 17: Förbjud nätägare att missgynna energilager som installeras med avgifter och kostnader. Det finns idag exempel på nätägare som straffat anläggningsägare av energilager för att de utnyttjar batterierna till att hjälpa till att stötta elnätet via stödtjänster.
Förslag 18: Ge Boverket i uppdrag att ta fram harmoniserade riktlinjer för bygglov och brandskyddsregler för solenergianläggningar. Idag finns stor lokal variation och otydlighet i hur befintliga regelverk ska tolkas. (Från svensk solenergis solenergipolitiska program – LÄNK).
Förslag 19: Ta bort elskatten för batterilager. Batterier är inte en produktionsenhet och inte heller en konsumtionsenhet, utan endast en enhet för mellanlagring.
Elskatten är en fiskal skatt med syfte att driva in pengar till statskassan (ca 32 miljarder 2024). På elskatten betalar man dessutom moms. Men oavsett vad spotpriset är, så är elskatten fast. År 2025 är elskatten 43,9öre/kWh. Det betyder att även om det finns ett enormt överskott av billig el på marknaden skall alltid energiskatten betalas av den som använder elen.
Idag betalar man ingen skatt på egenkonsumerad (egenproducerad) el om man har en solcellsanläggning på max 500kW. Har man större anläggning än så betalar man alltså skatt på sin egenproducerade el. Det är lika dumt som att du betalar skatt på dina egenodlade morötter från din egen trädgård. Skärpning politiker!
Förslag 20: Reformera skatten på el. Gör att skatten är en andel av spotpriset (och ta bort momsen på skatten).
Förslag 21: Ta bort 500kW-gränsen och ta bort all skatt på egenkonsumerad energi bakom sin egen mätare oavsett anläggningens storlek.
Förslag 22: Inför specifika skattelättnader för el som produceras och konsumeras samtidigt inom energigemenskaper, vilket skulle göra dessa mer attraktiva för både privatpersoner och företag (LÄNK).
Förslag 23: Underlätta delägd elproduktion genom att anpassa lagstiftningen så att delägare i lokala sol- och vindkraftsanläggningar kan omfattas av skattebefrielse för egenanvänd el. Detta skulle ge fler incitament att investera i förnybar energi (LÄNK).
Energigemenskaper kan implementeras på sätt som underlättar för elnätsägare att möjliggöra mer installerad mängd solenergi genom att främja samarbete och delning av resurser mellan olika aktörer inom ett lokalt område.
Förslag 24: Energigemenskaper ska införas som organisationsform i svensk lag (LÄNK).
Förslag 25: Ta bort elskatten på egenanvänd el – Låt fler fastighetsägare och delägare av kraftparker dra nytta av sin egenproducerade el utan att dagens skatteregler hindrar dem (LÄNK).
Förslag 26: Inför ett system med virtuella anslutningspunkter inom fastigheter, så att el kan delas mellan användare utan att kräva kostsamma ombyggnationer av fastighetens elsystem. Detta skulle göra energigemenskaper mer praktiska och ekonomiskt tilltalande. (LÄNK).
Om du tog dig igenom alla mina 26 förslag för att förändra energimarknaden, energisystemet och förutsättningarna för Sveriges framtida konkurrenskraft är jag imponerad. Detta är inte bara ”goda idéer” utan möjligheter för Sverige AB att både ta sig ur lågkonjukturen men också investera sig till en ledande position inom green tech.
Tim Ljunggren är en av grundarna på Senergia och är utbildad civilingenjör inom elkraftteknik från KTH och har en ekonomikandidat från SU. Tim är en flitig föreläsare och utbildare i branschen och har skrivit två handböcker. Under 2022-2024 var han med i Svensk Solenergis Tekniska Kommitté och blev under 2024 invald i branschföreningen Svensk Solenergis styrelse.
Vi vet att det inte alltid är enkelt att veta vilken produkt eller lösning som passar bäst. Oavsett om du har frågor om vårt sortiment, behöver vägledning eller vill ha hjälp att hitta en lösning som passar just dina behov finns vi här för dig. Med vår kunskap och erfarenhet hjälper vi dig att göra rätt val.


