

En av de stora utmaningarna för solenergi som kraftslag är att den lokala produktionen ställer nya krav på elsystemet. Krav som inte fanns där när systemet byggdes. Historiskt har elsystemet varit designat att el producerades på några få platser, vid storskaliga kärnkraftverk och vattenkraftverk för att sedan flyttas via transmissionsnätet många hundra mil till den plats där den skulle konsumeras: i städerna och av industrin. Så var det då, men i och med att fler fastigheter skaffar solcellsanläggningar ställs nya krav på elnätet. När alla solcellsanläggningar matar ut ström på nätet samtidigt kan en del utmaningar uppstå som har att göra med elkvalitet i elnätet. Främst rörande att det blir en spänningshöjning lokalt när alla producerar och vill exportera. Detta är ofta väldigt lokala problem som uppstår vid den lokala distributionstransformatorn. På samma sätt ökar elektrifieringen exempelvis genom att folk skaffar elbilar lasterna lokalt i elnätet. När dessutom mycket el behövs för värmepumpar och till hushållen blir elnätet ansträngt.

Elsystemet ställs inför hårdare utmaningar och ju mer solenergi och laster man stoppar in i systemet ju närmare kommer systemet sin bristningsgräns. En av de fundamentala utmaningarna är just att produktionskurvan för en solcellsanläggning är både väderberoende, påverkas av takets orientering och lutning samt av vädret (dvs om det är soligt eller ej). Detta gör att profilen och den högsta uppnådda effekten en solig sommardag kan vara lika hög som huvudsäkringens maximalt tillåtna värde.

Konsumtionsprofilen i en villa är starkt kopplad till husets uppvärmningssystem (ex värmepump) eller när man drar igång elbilsladdningen. Det man tydligt kan se är att överlapp mellan de båda graferna är lågt. Det vill säga att per definition kommer vi aldrig ha en hundraprocentig matchning mellan produktion och konsumtion.

Då elsystemet dimensionerades en gång i tiden gjordes det baserat på topplasten en kall vinternatt. Då är lasterna i husen väldigt höga och många av villorna konsumerar el samtidigt. Elsystemet är dock inte dimensionerat för att alla konsumenter skall konsumera exakt samtidigt utan man har räknat med viss statistisk fördelning. Alla kommer inte laga mat exakt samtidigt och alla värmepumpar kommer inte gå på max samtidigt. Detta får två konsekvenser för elsystemet:
Lägg där till att elnätet behöver kompletteras med andra och nya skyddssystem så som NUS-skydd när effektflödet vänder i transformatorstationen. En bra vidare läsning kring utmaningarna i nätstationerna är Energiforsks rapport Framtidens Nätstationer (LÄNK).

När dessa fysiska utmaningar är ett faktum för nätägaren så tvingas de ta till konsekvenser enligt de EU regler som finns. De innebär i korthet att varje producent skall stå för de nätkostnaderna som de ger upphov till. Detta är ämne för en separat debatt men du som nyfiken läsare kan läsa vidare hos Svensk Solenergi (LÄNK). Givetvis tycket jag personligen att betala lika mycket pengar för solcellsanläggningen som nätförstärkningen är rent av skrattretande, men mer om det i ett annat forum

Det är såklart en mycket svår uppgift att sia om elbehovet 2045 och det finns flera olika studier som sammanställts i Elforsks rapport. Flera av dessa enorma industriprojekt har gigantisk energikonsumtion då det handlar om att ställa om exempelvis till fossilfritt stål, fossilfri cement, elektrifiering av transporter, framställande av elektrobränslen etc. Givetvis stor osäkerhet om projekten blir av och när dom i så fall blir av. Vi befinner precis i början av den stora (förväntade) ökning av konsumtionen (en konsumtion som legat relativt konstant sedan 1990).

Om man tittar på de industriprojekt och de magnutider det pratas om i och med den konsumtionsökning som skall till för dessa industriprojekt kan Sverige bara på några år gå från att va EU:s nästs största exportör av el på årsbasis till att bli en nettoimportör. Detta skulle få helt ny dynamik på elmarknaden och ställa stora krav på inte bara produktion utan även transmission och distribution.

En solcellsanläggning bör därför dimensioneras med mer solpanelseffekt än växelriktareffekt. Då solpanelerna sällan kommer upp i växelriktarens maximala omvandlingskapacitet finns det nästan alltid outnyttjad kapacitet för fler solpaneler på samma växelriktare. Generellt bör en solcellsanläggning ha minst ett DC/AC-förhållande, dvs förhållandet mellan solpanelseffekt (DC) delat med växelriktarens effekt (AC) på ca 120%-150%. Då det är växelriktaren som definierar vilken effekt som kan gå ut på nätet så är det endast den som är dimensionerande för nätägaren. Dvs om en anläggning felaktigt skulle föranmälas som 13kW när det i själva verket bara är en 10kW-växelriktare skulle göra att hela elsystemet dimensioneras mot fel värden, utbyggnationen blir betydligt dyrare och det skulle ta längre tid att ansluta mer solenergi till elsystemet.
Hur detta skall implementeras av solcellsprojektörer finns att läsa vidare hos Svensk Solenergi – Var rädd om effekten (LÄNK).

Elsystemet är en gemensam resurs och vad ekonomerna kallar ett naturligt monopol. Det vill säga det finns inte ekonomiskt incitament att ha flera parallella elnät. Det mest lönsamma är att ha ett system, även om det gör att det finns risk för marknadsmissbruk (som i Sverige regleras av Energimarknadsinspektionen). Då det är ett kollektiv av elanvändare som delar på kostnaderna till elsystemet (via sin elnätsavgift) så ligger det i allas intresse att hålla kostnaden nere.
En solcellsanläggning som är utrustad med en smart meter (LÄNK) kan dynamiskt anpassa den exporterade effekten beroende på hur mycket som produceras och konsumeras inom fastigheten. Detta gör att en anläggning mycket enkelt kan anpassas till en styrbar maximal uteffekt. När detta implementeras rätt kan man istället för att ha 5st villaägare anslutna med en maximalt tillåten export om 10kW var, så skulle man från nätägarens håll kunna tillåta 10st kunder ha en maximal export om 5kW var. Detta skulle göra att fler villaägare skulle kunna skaffa solceller och man skulle inte heller behöva uppgradera elsystemet eller transformatorstationen.
I bilden nedan är det 10kWp solpaneler installerat till en 9kW växelriktare. I driftsfallet nedan stryps 2kW bort för att inte överstiga den maximalt tillåtna exporten om 5kW. Notera att gränsen 5kW är helt styrbar och kan sättas till vad som helst (även 0kW).

Det man kan se om man stryper anläggningen 0% till 100% och räknar på hur många kWh man faktiskt tappar över året så skulle det i fallet ovan med 5kW maximal utmatad effekt endast innebära att 2,2% av solenergin skulle strypas bort under året. Denna siffra skulle förmodligen kunna reduceras till 0% med smart styrning på laster (ex elbil) samt att man införskaffat ett batteri. I ekonomiska termer är kalkylen extremt bra för både nätägaren och villaägaren.
Ett batteri ökar egenanvändningen och minskar exporten. Generellt om man inte har ett batteri installerat används ca 30-40% av all solel som produceras som egenanvändning. Dvs el som används av dig själv från din egen solcellsanläggning (dvs el som du inte behöver köpa in). Denna siffra kan öka och ökar givetvis beroende på hur stort batteri du installera. Siffrorna i exemplet nedan beror såklart på vilken orientering och takvinkel ens solpaneler har och hur konsumtionsmönstret ser ut av el i fastigheten, men trenden är glasklar. Ett större energilager ökar självutnyttjandegraden (egenanvändningen) i fastigheten och mindre el säljs ut på nätet. Den elen ger både dåligt betalt och orsakar stress på elnätet (då alla exporterar el under samma timmar).
Lösningen i att låta ett energilager absorbera solelen mitt på dagen för att sedan använda den över kvällen och natten gör att både mindre el behöver importeras (köpas) och en mindre andel el behöver säljas (exporteras). Faktum är att för en solcellsanläggning i villastorlek och om man skulle komma upp i ca 75-80% egenanvändning så skulle man i princip kunna stänga av att anläggningen inte exporterar någon el alls. Den förlorade intäkten skulle uppgå till ca 1000-2000kr årligen.
| Batteristorlek | 5kWh | 10kWh | 15kWh | 20kWh | 25kWh | 30kWh | 40kWh |
| Konsumtion | 15MWh | 15MWh | 15MWh | 15MWh | 15MWh | 15MWh | 15MWh |
| Export kWh | 4880 | 3862 | 3013 | 2262 | 1850 | 1638 | 1482 |
| Egenanvändning (PV + Batt) kWh | 4317 | 5242 | 6092 | 6889 | 7049 | 7238 | 7557 |
| Self Sufficiency % | 28,7 | 34,9 | 40,1 | 45,9 | 46,9 | 48,2 | 50,3 |
| Egenanvändning % | 46,8 | 57,4 | 66,6 | 75,2 | 79,2 | 81,5 | 83,6 |
I distributionsnätet så är det transformatorstationen som är den begränsande faktorn. I Sverige finns det ca 175 000st transformatorstationer. De blir begränsande vid både hög last (ex om alla laddar sina elbilar samtidigt) eller vid hög produktion (när alla solcellsanläggningar exporterar på max). Det finns olika sätt att skydda transformatorstationer och det bygger på att digitalisera och få ut mätvärden hur belastat elsystemet är och för det ta beslut lokalt (alla anslutna till samma transformatorstation) behöver koordinera sin export och import.

Elsystemet måste dimensioneras för att klara effektbehovet när det är som störst. Det innebär att hela elsystemet är dimensionerat för de 100-tal timmar varje år när elsystemet går hårt och är ansträngt. Över tid finns det studier som visar att elsystemet i genomsnitt bara används ca 10% av maxkapaciteten i snitt. Det är dyrt och tar lång tid att bygga ut nätkapaciteten. Energiforsk (LÄNK) har uppskattat siffran som vi behöver investera i elnätet till ca 1000 miljarder kronor fram till 2050. Astronomiska summor som bygger på att öka max-kapaciteten. Kan vi istället lyckas minska belastningen vid dessa tillfällen genom att använda smart teknik så som smart styrning och batterier är mycket vunnet. Både i monetära termer och i resurser.

Lösningen att skydda distributionsnätstransformatorn innebär att istället för att alla konsumenter (prosumenter) optimerar sin produktion och konsumtion i mikro-perspektivet mot sin egen huvudsäkring (mätarsäkring) så behöver det finnas lokala gränssnitt för EMS (energy management system) och för DSM (demand side management). Det gör att optimeringen görs i två nivåer, mot egna fastigheten och lokala elsystemet.

För att detta skall kunna implementeras kommer öppna standarder som bygger på open source behövas dit prosumenten kan koppla upp sin hård- och mjukvara mot. Exempel på organisationer som driver sådan utveckling är LF Foundation (LÄNK). För den vetgirige läsaren vill jag tipsa om Energistrategipoddens avsnitt om LF Foundation (ett av avsnitten – LÄNK)
Lokal flexibilitet (vad är flexibilitet – länk) i form av efterfrågeflexibilitet innebär att exempelvis värmepumpar eller elbilsladdare kan bidra till balans genom att starta eller stoppas för att balansera elnätet.
I en debattartikel från Svensk Solenergi (LÄNK) listas följande fyra punkter som möjliga vägar framåt för att sätta press på nätbolagen:
Tvinga nätbolag att redovisa flexibilitetslösningar – varje gång de får en anslutningsbegäran, inte bara vid kapacitetsbrist.
Inför kapacitetskartor – ge transparens över var i nätet ledig kapacitet finns.
Justera intäktsramarna – gör flexibilitetslösningar mer lönsamma för nätbolagen.
Utöka resurserna till Energimarknadsinspektionen – säkerställ att flexibilitet alltid utvärderas före kostsam nätutbyggnad.

Med ett smarta-hem-system eller EMS (energy managment system) kan växelriktare, batteri, värmepump, elbilsladdare etc. koordineras mot elpriser, väderprognoser, solinstrålningsdata etc. Det som skiljer ett smarta hem-system mot en aggregator är att ett smarta hem-system endast fokuserar på den interna optimeringen av energi (bakom mätaren). Dvs att använda så lite köpt energi som möjligt och samtidigt minimera kostnaden för användaren.
Smarta hem-system kan bidra till att spara kapacitet i elsystemet genom följande metoder:
Optimerad energiförbrukning: Smarta hem-system kan automatisera och optimera energiförbrukningen genom att styra enheter som värmepumpar och elbilsladdare till tider när elpriserna är lägre och nätet är mindre belastat. Systemet kan också slå på laster när det finns ett överskott av ex solenergi.
Effekttoppskapning: Genom att sprida ut energianvändningen över dygnet kan smarta hem-system minska effekttoppar, vilket minskar belastningen på elnätet och behovet av att förstärka nätkapaciteten

Villkorade abonnemang från elnätsägare kan möjliggöra mer installerad solenergi genom att erbjuda flexibilitet i hur och när el används och exporteras. Dessa avtal tillåter kunder att använda den överföringskapacitet som är ledig under största delen av tiden, men begränsar användningen under de timmar då elnätet är som mest belastat. Detta kan innebära att fler solcellsanläggningar kan anslutas till elnätet utan att behöva vänta på en ökad nätkapacitet
Energigemenskaper kan implementeras på sätt som underlättar för elnätsägare att möjliggöra mer installerad solenergi genom att främja samarbete och delning av resurser mellan olika aktörer inom ett lokalt område.

Här är några sätt hur detta kan göras:
Delning av resurser: Energigemenskaper tillåter medlemmar att dela på produktion och konsumtion av el, vilket kan minska behovet av att exportera el till det övergripande nätet. Detta kan i sin tur minska belastningen på elnätet under peak-tider
Lastbalansering: Genom att koordinera användningen av el mellan olika fastigheter inom en energigemenskap kan man optimera användningen av elnätets kapacitet och därmed möjliggöra fler solcellsinstallationer
Flexibilitet och styrning: Energigemenskaper kan utnyttja batterilager och smart styrning för att lagra överskottsel och använda den vid behov, vilket kan jämna ut effekttoppar och därmed underlätta anslutning av fler solcellsanläggningar Genom att implementera dessa strategier kan elnätsägare bättre hantera kapaciteten i sina nät och möjliggöra en större mängd installerad solenergi.

Även om solenergi till naturen är en variabel kraftkälla finns det möjligheter att kontrollera den. Solenergi är idag ett av de billigaste sätten att framställa elektricitet. Med stora mängder förnybar el som (specifikt solenergi) behöver vi också förändra sättet som vi konsumerar energi. Framtidens nyckel stavas flexibilitet. Med flexibla elanvändare kan vi spara både på klimat och plånbok. Med mer smart teknologi, IT, väderprognoser och optimeringsalgoritmer kommer vi kunna integrera mer solenergi i nätet.
Med ett modernt och digitalt sätt att se på nätfrågan skulle man ännu mer kunna utnyttja gemensamma resursen som elnätet faktiskt är. På så sätt skulle elnätet kunna utnyttjas bättre. Man skulle minska investeringsbehovet med mångmiljardbelopp och systemet skulle bli mer kostnadseffektivt att förvalta. Flexibiliteten i dagens nu tillgängliga teknologi så som energilagring, vehicle-to-grid-teknologi och efterfrågeflexibilitet skulle låsa upp möjligheter som annars inte är tillgängliga. Ett framtida elsystem som är mer digitaliserat, har en hög grad av distribuerade resurser är dessutom är mer resilient och motståndskraftigt mot störningar, sabotage och oväntade händelser.
För att sammanfatta punkterna hur man får in mer solenergi i elsystemet:
Tim Ljunggren är en av grundarna på Senergia och är utbildad civilingenjör inom elkraftteknik från KTH och har en ekonomikandidat från SU. Tim är en flitig föreläsare och utbildare i branschen och har skrivit två handböcker. Under 2022-2024 var han med i Svensk Solenergis Tekniska Kommitté och blev under 2024 invald i branschföreningen Svensk Solenergis styrelse.
Vi vet att det inte alltid är enkelt att veta vilken produkt eller lösning som passar bäst. Oavsett om du har frågor om vårt sortiment, behöver vägledning eller vill ha hjälp att hitta en lösning som passar just dina behov finns vi här för dig. Med vår kunskap och erfarenhet hjälper vi dig att göra rätt val.


