Senergias Utbildningsansvarige tyckte att utbudet på kursböcker inom solenergi var för tunt, därför lanseras nu Senergias andra handbok!   Senergia har sedan starten av de många yrkeshögskoleutbildningar runt om i landet varit en drivande faktor och flitig utbildare på landets lärosäten. Solcellsbranschen växer i Sverige för varje dag och många kunder hör av sig till oss på Senergia. Alla dessa människor som strömmar till branschen har en otrolig hunger på kunskap och vill lära sig, men verktygen att lära sig har inte funnits där.   Tim Ljunggren, CTO på Senergia har synts flitigt som lärare i många klassrum de senaste åren för både yrkeshögskolor, i professionella utbildningssammanhang och på utbildningar med Senergias leverantörer upplevde att det fanns mycket kunskap, men inget var koncentrerat, lättläst och skrivet på svenska.   ”Ja, man skulle ju kunna beskriva det som att jag tröttnade” säger Tim Ljunggren. ”Jag tänker på mina elever främst, de behöver ha kurslitteratur och en källa till kunskap som på ett enkelt och pedagogiskt sätt förklarar hur tekniken fungerar. Med tanke på den responsen som blivit sen vi gjorde handboken tillgänglig för nedladdning att det lyckats ganska bra”.   Så berätta, vad är det för handbok? Detta är Senergias andra handbok. Den heter Senergias Handbok i solcellsteknik och är en grundkurs i hur ett solcellssystem fungerar, hur komponenterna hänger ihop och hur man dimensionerar ett system. Plus en hel del tips och trix såklart.   Vem riktar sig handboken till? Egentligen alla som vill lära sig mer om hur solcellsystemet fungerar. Både för de villaägare, fastighetsägare och lantbrukare som skall investera många tusenlappar i ett eget system men också till de många olika aktörerna på solenergimarknaden idag. Boken skrevs egentligen som en del till yrkeshögskolans specialkurser inom solenergi och solcellsteknik men den har visat sig vara mer mångfacetterad än så.   Vad är målet med handboken? Att nå ut med kunskap! Att fler av våra kunder och våra kunders kunder förstår och får det systemet som motsvarar deras förväntningar. Vi vet alla att energilandskapet håller på att förändras med globala trender som elektrifiering och enorm utbyggnation av förnybar energi. Alla fastigheter kommer behöva anpassa sig, på ena eller andra sättet. Alla bor eller jobbar ju i en fastighet, så det kommer bli mer påtagligt än många tror!   Hur vill du att boken skall användas? Vi på Senergia hade valet att ta betalt för boken eller ge bort den var valet enkelt. Både då vi som företag har kunskap som ledord och för att nå ut med kunskap måste man kunna vara transparent. Jag hoppas såklart att den blir en del av varenda solenergiutbildnings obligatoriska kurslitteratur, att gymnasielinjer med teknisk/energi-inriktning tar del av den och att budskapet om solenergi som en oändlig och förnybar resurs sprids från Kiruna till Ystad!   Senergia har sedan starten etablerat sig som en ledande aktör på den nordiska marknaden och med kunskap och utbildning som en naturlig del av sitt erbjudande till marknaden.   Här kan du enkelt och gratis ladda ner boken >

I detta inlägg kommer Teknikbloggen ta upp hur du tolkar en solpanels datablad. Det är mycket siffror och förkortningar som presenteras och det kan vara mycket att sätta sig in i som både köpare av en solcellsanläggning och för folket i branschen. Teknikbloggen skall därför göra ett tappert försök att reda ut begreppen!   Innan vi börjar följer här en kort lista med förkortningar. Gå gärna tillbaka och titta på dessa när du läser detta inlägg. Vi kommer också använda LONGi:s 450Wp-panel som exempelpanel, med följande elektriska data. Figur 1. Datablad för en 450Wp solpanel från LONGi Lista med förkortningar STC – Standard test conditions. ”Labratorieliknande förutsättningar”   NOCT – Nominal Operating Cell Temperature, Nominell arbetstemperatur för cellen och mer realistiska jämförelsesiffror.   Pmax – maximal effekt som uppnås vid STC eller NOCT   Voc – Open Circuit Voltage, Öppen kretsspänning. Den högsta spänning som uppnås vid STC eller NOCT. Mäts mellan plus och minus-kontakterna.   Isc – Short Circuit Current. Kortslutningsström, Den högsta ström som uppnås vid STC eller NOCT. Mäts med en kortslutning mellan plus och minus-kontakterna.   MPP – Maximum Power Point, maximal effektpunkt. Ett arbetsläge för panelen där högst effekt uppnås.   Module efficiency – moduleffektivitet/verkningsgrad. Hur mycket av solljuset i procent omvandlas till likström.   Ljusets förutsättningar att nå panelen Solens vinkel mot jorden är vad som, bland annat, bestämmer hur mycket solenergi en solpanel producerar. Beroende på var på jorden solpanelen är placerad kommer olika vinkar och orienteringar vara fördelaktiga. På norra halvklotet placeras panelerna i söderläge (men öst och väst funkar också) medan på södra halvklotet placeras panelerna åt norr. Figur 2. Instrålningen bestäms av vinkeln till solen. Solpaneler är egentligen ett ganska dåligt namn, ljuspaneler hade varit bättre. Speciellt efter som det är ljuset som är den viktiga ingrediensen för att skapa likströmmen i solpanelen. Det är också inte endast det direkta solljuset som blir användbar solel utan även det diffusa ljuset som reflekteras via moln är en viktig beståndsdel. För hur många dåliga dagar har vi inte när förutsättningarna inte är perfekta, men vi ändå kommer producera solel!   Dessutom är instrålning via albedo en viktig parameter att ta in. Exempelvis om man bor nära en sjö kan reflektioner från sjön reflekteras mot panelerna och bidra positivt till produktionen. Albedo är själva reflektionen från marken, där ni som är miljöintresserade känner till att albedotalet ändras om marken ändras om isar och snö smälter och marken blir jord och sten (som absorberar mycket bättre än snö och is).   Albedo blir också mer intressant när man pratar om bifacial-paneler dvs tvåsidiga solpaneler. Då dessa kan ta upp solljus från två sidor blir albedoeffekten mer påtaglig. Figur 3. Solljusets tre beståndsdelar: direkt solljus, diffust ljus och albedo. Beroende på vilken vinkel solljuset träffar solpanelen har det gått igenom olika mycket atmosfär, och därmed påverkats av de molekyler som finns i atmosfären så som syre, kväve men också smuts och föroreningar. Detta avgör vilket ljus, dvs vilket ljusspektrum som kommer nå solpanelen. Vid STC (som kommer beskrivas nedan i detalj) används AM1,5 dvs 1,5 gånger luftmassan (air mass) jämfört med zenit. Figur 4. Luftmassetalet AM (air mass). Om solljuset inte gått igenom någon atmosfär över huvud taget, dvs. AM=0, hade den grå linjen i diagrammet nedan visat vilka våglängder av ljus som släppts igenom. Ju mer atmosfär som solens stålar passerar igenom, ju mer av energin tappas. Det är också olika färger (våglängder) på ljuset som släpps igenom. Olika paneler är olika bra på att absorbera olika våglängd. Vilka paneler som är bättre eller sämre än andra är oerhört svårt att säga, men om vi på Teknikbloggen får tag på någon KTH-professor kan vi säkert reda ut det! Figur 5. Våglängder som olika AM-tal släpper igenom. Standard Test Conditions (STC) Standard Test Conditions eller STC är ett fördefinierat testfall som alla solpanelstillverkare använder för att kategorisera, märka och testa solpaneler. Förhållandena är definierade som följande:   Solinstrålning: 1000W/m2 Celltemperatur: 25°C Ljusspektrum: motsvarande luftmassa (air mass) AM 1,5.   Det skulle var näst intill omöjligt för både hemmafixare och proffs om det inte fanns standardiserade förutsättningar för att kunna jämföra solpaneler. STC används alltså alltid som referensvärde när man jämför olika solpaneler. STC är alltså ett specifikt driftsförhållande, där alla paneler som lämnar en solpanelsfabrik testas emot.   Det räcker dock att temperaturen ändras eller att ljusinstrålningen inte är exakt 1000W/m2 för att man inte längre skall ha STC-förhållanden, och det kommer ske i verkligheten. Man skulle kunna säga att en solpanel är en komplicerad maskin med mängder av rattar och inställningar, men för att kunna jämföra dessa ”maskiner” ställer vi in alla rattarna och reglagen på samma sätt för att kunna jämföra dom.   Det som skiljer paneler är självklart aspekter som kvalité, CSR-arbete förutom att stirra sig blind på STC-värden så kommer olika paneler bete sig olika utanför STC:s fördefinierade värld. Exempelvis temperaturkoefficienter är en sådan aspekt. Olika paneler tappar olika mycket effekt om det blir varmt. Förluster som kan kosta en dyrt under panelernas livslängd.   Verklighetstroget nog? På grund av att STC-förhållandena är relativt specifika och inte sker speciellt ofta ute i verkliga förhållanden har man tagit fram mer realistiska värden som också presenteras i databladet för panelen. Så att man som köpare av solpanelen vet hur panelen producerar under realistiska förhållanden och inte bara i ett laboratorium.   Dessa mer realistiska förhållanden kallas NOCT eller Nominal Cell Operating Temperature (nominell celltemperatur vid drift) det förhållandet definieras enligt följande:   Solinstrålning: 800W/m2 Omgivningstemperatur: 20°C Celltemperatur 45°C (olika för varje panel). Ljusspektrum: motsvarande luftmassa (air mass) AM 1,5. Vindhastighet: 1m/s   Redan vid denna information kan man se hur panelen under mer verklighetstrogna förutsättningar inte producerar enligt STC. Effekten exempelvis kommer gå från 450Wp till 333Wp när man jämför STC och NOCT-värdet. Har man då som projektör ex endast tagit hänsyn till STC-värden kommer man exempelvis alltid köpa en för dyr och för stor växelriktare. Detta är en av anledningarna till att man väljer att dimensionera solpanelseffekt i förhållande till växelriktareffekt till ca 120%, det finns helt enkelt ingen… Fortsätt läsa Inlägg 19 – Hur tolkar du solpanelens datablad?