1. Introduktion Under 2025 och in i 2026 har solcells- och batterimarknaden präglats av stora rörelser, inte minst kopplat till Kinas utveckling. I min årskrönika om solcellsmarknaden 2025 och trendspaningen för 2026 lyfte jag fram hur snabbt prisbilden förändrats, hur överkapacitet i kinesisk produktion pressat marginaler globalt samt hur hård konkurrens driver teknikutveckling men också skapar osäkerhet för tillverkare och installatörer.[1] Redan i september fördjupade jag resonemanget kring hur svenska solcellsinstallatörer påverkas av Kinas nya kurs.[2] Då betonades bland annat: Kraftigt fallande modulpriser under 2023–2024, drivet av överinvesteringar i produktion. Hård prispress på globala tillverkare, med risk för konsolidering och nedstängningar av mindre aktörer. Ökad geopolitisk risk där tullar, exportrestriktioner och ändrade subventioner i Kina snabbt kan slå mot europeiska priser och leveranskedjor. Med Kinas nya, tydligare kurs kring skatterabatter och exportvillkor börjar flera av dessa scenarier nu realiseras i praktiken. Det påverkar priset på både solpaneler och batterier under 2026 – men på olika sätt för tillverkare, installatörer och slutkunder.För att sätta tidslinjen i perspektiv är följande datum centrala: 9 januari 2026: Kinas finansdepartement och skattemyndighet meddelar att exportrabatterna för mervärdesskatt (VAT) på sol- och batteriprodukter ska fasas ut. 1 april 2026: VAT-exportrabatten för solcellsprodukter avskaffas helt. 1 april–31 december 2026: VAT-exportrabatten för batteriprodukter sänks från 9 % till 6 %. 1 januari 2027: VAT-exportrabatten för batteriprodukter avskaffas helt. 2. Prispåverkan på solpaneler En central pusselbit är Kinas tidigare skatterabatter kopplade till export av solkomponenter. Dessa har hjälpt kinesiska tillverkare att hålla mycket aggressiva prisnivåer internationellt. Nu aviseras att exportrelaterade skatterabatter på solprodukter kommer att fasas ut från och med april 2026, vilket innebär att marginalerna för exportinriktade producenter pressas ytterligare samtidigt som priserna ut från Kina rimligen behöver justeras uppåt för att kompensera för de försvunna rabatterna.[3,4] I praktiken innebär detta att de extremt låga prisnivåer vi sett på solpaneler under 2023–2025 sannolikt markerar botten i cykeln. När subventioner stramas åt, samtidigt som flera stora kinesiska tillverkare redan rapporterat betydande förluster, blir det mindre hållbart att fortsätta sälja med minimala eller negativa marginaler.[4] Utöver policysignalerna från Kina påverkas modulpriset också av råvarupriser. Aluminium används i ramverk och montagesystem, silver i cellernas ledarbanor och koppar i kablage och vissa komponenter. När priserna på dessa metaller rör sig uppåt sätter det ett golv för hur billiga solpaneler kan bli, även om själva celltillverkningen effektiviseras. De senaste årens kraftiga prisfall på moduler har därför inte varit hållbart i längden i relation till råvarukostnaderna, och en viss rekyl uppåt är att vänta.[5] Under slutet av 2025 så publicerade Elbilsvaruhuset.se en prisjämförelse mellan flera system på marknaden där Senergias populära paket med Solis och Dyness var det mest kostnadseffektiva som fanns tillgängligt på marknaden. Vi kommer se senare i detta inlägg vad som påverkat dessa priserna till det högre nu för 2026 och att en ny prisnivå kommer att etableras. Figur 1. Prisjämförelse av olika system av Elbilsvarhuset.se. Sammantaget talar detta för att solpaneler under 2026 rör sig från ”reanivåer” tillbaka mot mer normala marginaler för tillverkarna. För installatörer och slutkunder är det dock viktigt att förstå att en måttlig prisuppgång på paneler inte nödvändigtvis innebär att hela solcellsanläggningen blir dramatiskt mycket dyrare. 3. Hur påverkar priserna svenska installatörer och slutkunder? För en typisk villaanläggning i Sverige idag handlar det ofta om cirka 10–15 solpaneler. Panelpriset är bara en del av den totala kostnaden, som även består av växelriktare, montage, projektering, resor, arbete, administrativa kostnader och ibland kompletterande styrsystem. En prisuppgång på solpaneler med några procent – till följd av ändrade skatterabatter i Kina och något högre råvarupriser – kommer därför i många fall bara att röra sig om några tiotal kronor exklusive moms per panel. På en hel villaanläggning innebär det en mycket begränsad total kostnadsökning. Detta ska dessutom ses i ljuset av att priset på solpaneler fallit med omkring 70 % de senaste 36 månaderna. Efter en sådan extrem prisnedgång innebär en mindre rekyl snarare en normalisering än ett hot mot investeringskalkylen. För slutkunden är solceller fortsatt en stark affär, och för installatören gäller det främst att ha koll på prisrörelserna och säkerställa att offerter har rimlig giltighetstid. 4. Prisuppgång på batterier Priset på batterier är också på väg upp, men drivkrafterna och tidsperspektiven skiljer sig delvis från solpaneler. Förutom Kinas ändrade exportvillkor och allmänna kostnadsinflation är det främst skärpta återvinningskrav, stigande litium- och andra råvarupriser samt kapacitetsbegränsningar i vissa delar av värdekedjan som bidrar. Dessutom ökar kostnaderna för BMS, certifieringar och transportsäkerhet i takt med att regelkraven skärps, vilket gör att prisökningen på battericeller i hög grad förstärks i det färdiga paketet. Sammantaget väntas detta ge en mer påtaglig och snabbare prisuppgång för stationära energilager än för solpaneler, särskilt under 2026 då flera av de nya regelverken och avgiftshöjningarna träder i kraft. Det är framför allt två stora händelser som påverkar priset på batterier nu i början av 2026. Ökad återvinningsavgiftDen nya batteriförordningen och skärpta krav på återvinning av stationära energilager innebär bland annat en tydligt högre återvinningsavgift, i storleksordningen cirka 200 kr/kWh.[6] För ett villabatteri på exempelvis 10 kWh innebär det ungefär 2 000 kr i extra kostnad bara från denna komponent. Syftet är att täcka kostnader för insamling, demontering och återvinning samt att styra mot bättre materialval och cirkulära flöden. Högre litiumpriserLitiumkarbonatpriset har stigit stadigt de senaste månaderna. För LFP-celler (litiumjärnfosfat) står litiumråvaran för ungefär 50 % av cellkostnaden. Om litiumpriset ökar med cirka 50 % kan man därför grovt räkna med att battericellens pris stiger omkring 25 %, givet i övrigt oförändrade antaganden. Figur 2. En tydlig uppgång av litiumkarbonatpriser sen hösten 2025. Det är viktigt att komma ihåg att battericellen utgör merparten av kostnaden i ett batteripack, men inte hela. Utöver cellerna tillkommer kostnader för kapsling, BMS (Battery Management System), elektronik, kylning, certifieringar, logistik, logik för styrsystem och installation. En 25 % kostnadsökning på cellnivå översätts därför inte linjärt till 25 % på slutkundspriset för ett komplett batteripack, men det driver tydligt i riktning mot högre slutpriser. Tillsammans – högre återvinningsavgifter och stigande litiumpriser – innebär detta att vi sannolikt står inför en mer påtaglig prisuppgång på stationära batterier än på solpaneler under 2026. 5. Prispåverkan av… Fortsätt läsa Nya händelser i Kina påverkar priset på solpaneler och batterier under 2026