Vad är en korrekt installerad solcellsinstallation?
Det debatteras friskt i solcellssverige vad som är en korrekt installerad solcellsinstallation. Svaret beror faktiskt på. Det vill säga vilket lagrum och vilken typ av avtal som ingåtts påverkas både hur anläggningen skall designas & besiktigas.
Som alltid gäller det att beakta hierarkin över vilket regelverk som gäller, se pyramiden nedan. Det som är viktigt att påpeka är att tillverkarens anvisningar står över svensk standard (som exempelvis elinstallationsreglerna).
För att tydligare förklara hur en installatör uppfyller dessa krav är det bra att bryta ned Elsäkerhetsverkets föreskrifter och vad som generellt dessa innebär. Vi hoppas detta inlägg skall sammanfatta gällande regelverk och göra det överblickbart. Samtidigt när juridiska dokument skall sammanfattas, lagar och praxis skall tolkas går det sällan att få med helheten. Vi vill därför betona till läsaren att detta inte är ett juridiskt dokument, utan en översikt och sammanställning över entreprenadjuridiken gällande solcellsanläggningar.
God elsäkerhetsteknisk praxis
ELSÄK-FS 2022:1, 2 kap. God elsäkerhetsteknisk praxis. 1 § En starkströmsanläggning ska vara utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis så att den ger betryggande säkerhet mot personskada och sakskada på grund av el. Med god elsäkerhetsteknisk praxis avses tillämpning av dessa föreskrifter samt av den praxis i övrigt som har etablerats på elsäkerhetsområdet genom kompletterande standarder eller andra bedömningsgrunder. Om svensk standard tillämpas som komplement till föreskrifterna anses anläggningen vara utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis om inget annat visas. En anläggning får vara utförd på ett sätt som helt eller delvis avviker från svensk standard under förutsättning att motsvarande säkerhet uppnås. Om utförandet avviker från svensk standard ska de bedömningar som ligger till grund för utförandet dokumenteras.
Fackmässighet
Enligt konsumenttjänstlagen 4 § skall Näringsidkaren utföra tjänsten fackmässigt. Detta kan förklaras genom att utförandet skall vara utfört sakkunnigt och på ett yrkesmässigt sätt. Notera att definitionen handlar om funktion, och inte estetik. Detta förtydligas i dessa länkar: Rättsakuten.se & Bostadsjuristerna. I praktiken innebär det att en entreprenad mot en privatperson anses vara fackmässigt utförd om följande två krav är uppfyllda:
- Svensk Standard – exempelvis HB444 eller HB 457 (som är lägstanivå)
- God Elsäkerhetsteknisk praxis (ELSÄK-FS 2022:1, 2 kap.)
Men, med det sagt är det ändå viktigt att belysa att installatören har ett egenintresse att göra estetiskt snygga installationer och ha en god kundrelation. Det är ju på så vis de får in nya affärer. Som privatperson bör du kommunicera tydligt specifika krav kring estetik, färgval etc. Dessa bör också skrivas in i avtalen så att de finns dokumenterade och underlättar för samtliga inblandade.
Olika entreprenadformer
Beroende på vilka parter (juridiska personer) som gör affärer med varandra är det olika delar av lagstiftningen som är tillämplig. Då solcellsanläggningar oftast köps i form av totalentreprenader (nyckelfärdiga lösningar) så är konsumenttjänstlagen (KtjL) applicerbar i det fallet. När det är affärer mellan företag så finns det olika standardiserade kontrakt att använda sig av beroende på hur risker och ansvar skall fördelas.
Entreprenad mot konsument – Konsumenttjänstlagen
Då ett företag utför en entreprenad till en privatperson så gör man det under lagrummet för konsumenttjänstlagen. Denna lag är till stor del tvingande till konsumentens förmån. Det innebär att du inte får ge konsumenten sämre villkor än de som finns i lagen. För att förtydliga vad du som beställare (privatperson) har kommit överens om är det ett gott råd att skriva ett väldokumenterat avtal. Det finns färdiga avtalsmallar, exempelvis Hantverkarformuläret 17 som täcker in många av de delar som är bra att avtala om från början. Både för beställare och entreprenörs skull.
Entreprenad mot företag – Allmänna Bestämmelser
När företag gör affärer med varandra gäller inte konsumenttjänstlagstiftning. För att underlätta ansvarsfördelning och riskfördelning i entreprenader finns det färdiga avtalsvillkor att använda sig av, AB 04 och ABT 06 är exempel på standardvillkor för entreprenader. Standardvillkoren har tagits fram av sakkunniga och byggbranschen. ”AB” står för allmänna bestämmelser och ”T” i ABT 06 står för totalentreprenad. Vid val mellan AB04 och ABT 06 gäller det att ha klart för sig om beställningen avser en totalentreprenad eller en utförandeentreprenad.
Vid en totalentreprenad svarar entreprenören för att vissa angivna funktionskrav uppfylls. Beställaren beskriver vilken funktion och vilket resultat som ska uppnås. Entreprenören får sedan ansvara för att bygga så att den önskade funktionen uppnås. Det är entreprenören som står för projekteringen och utförandet. Standardvillkoren i ABT 06 avser totalentreprenad, eller ”funktionsentreprenad”.
AB- Allmänna bestämmelser
Allmänna bestämmelser är en entreprenadform och står för att det är en utförandeentreprenad och att beställaren svarar för projekteringen och entreprenören för utförandet. Att det sen i slutskedet uppfyller avsedd funktion åligger beställaren.
ABT- Allmänna bestämmelser Totalentreprenad
Detta är en entreprenad där entreprenören ansvarar för såväl projekteringen som utförande av arbetena. Entreprenören har ett funktionsansvar för entreprenaden, det vill säga entreprenören ansvarar för att objektet uppfyller avtalad funktion. Vid totalentreprenaden så beskriver beställaren genom funktionskrav i förfrågningsunderlaget (FU) hur objektets användbarhet och funktion ska vara.
Utförandeentreprenad
Utförandeentreprenad är en entreprenadform där beställaren ansvarar för projekteringen och entreprenören för utförandet av entreprenaden. Entreprenören saknar funktionsansvar, men utförandet ska vara fackmässigt.
I en utförandeentreprenad är utgångspunkten att beställaren, genom egen utredning och noggrann projektering anger vad entreprenören ska göra. Entreprenören ska sedan utföra arbetet enligt den projektering, ritningar etc. som presenterats av beställaren, vilket innebär att entreprenören inte ansvarar för att entreprenaden blir funktionsduglig. Det enda kravet som entreprenören måste uppfylla är att det utförda arbetet är fackmässigt.
Det finns inget som säger att totalentreprenad alltid är ”bättre” än en utförandeentreprenad. Detta får bedömas från fall till fall. Ibland vill beställaren ha större möjligheter att reglera exakt ”hur” något ska byggas. Då kan en utförandeentreprenad vara det som behövs. Beställaren får då ta fram alla ritningar och specifikationer som behövs för byggnationen. I andra fall är kanske entreprenören bäst lämpad att hantera de frågorna. Då kan en totalentreprenad vara ett bättre val. I detta fall är det viktigast för beställaren att det blir en god funktion. Man kan kortfattat säga att beställaren har större kontroll över projektet i en utförandeentreprenad men att en totalentreprenad innebär en lägre risk för beställaren eftersom entreprenören ansvarar för funktionen.
Sammanfattning entreprenadformer & regelverk
Konsumenttjänstlagen – gäller då privatperson upphandlat nyckelfärdig solcellsanläggning. Entreprenör ansvarig för både projektering och utförande.
Allmänna bestämmelser (AB) – gäller företag. Här har beställaren tagit fram ritningar och projektering som entreprenören följer.
Allmänna bestämmelser totalentreprenad (ABT) – gäller företag. Här tar entreprenören fram lösning och står för utförandet.
Utförandeentreprenad – gäller företag. Här står beställaren för utformningen och entreprenören för utförandet.
Sammanfattning
I nästa avsnitt av teknikbloggen kommer vi gå igenom besiktningsmetodik för en besiktningsperson. Det vill säga hur en besiktning går till och vilka steg som besiktningspersonen skall genomföra vid en komplett genomgång av en solcellsanläggning.
Senergia vill också passa på att slå ett slag för Branschföreningen Svensk Solenergis lista över besiktningspersoner som finns tillgänglig via denna länk: https://svensksolenergi.se/att-installera-solenergi/besiktning/. Här kan du som köpare av en solcellsanläggning hitta en besiktningsperson i din kommun.
Tim Ljunggren
Tim Ljunggren är en av grundarna på Senergia och är utbildad civilingenjör inom elkraftteknik från KTH och har en ekonomikandidat från SU. Tim är en flitig föreläsare och utbildare i branschen och har skrivit två handböcker. Under 2022-2024 var han med i Svensk Solenergis Tekniska Kommitté och blev under 2024 invald i branschföreningen Svensk Solenergis styrelse.