Introduktion
Funktionsjordning har på kort tid gått från att vara en nischfråga för särskilt intresserade installatörer till att bli en central del i hur solcellsanläggningar ska projekteras, installeras och kontrolleras. Med nya gemensamma riktlinjer och förtydligad praxis från bransch och myndigheter behöver vi nu uppdatera vårt sätt att tänka kring jordning av metalldelar i solcellsanläggningar [2–4].
I ett tidigare inlägg på Senergias teknikblogg, ”Att jorda eller inte jorda – det är frågan”, diskuterade vi osäkerheterna kring när och hur jordning skulle genomföras i solcellsinstallationer [1]. Sedan dess har både Elsäkerhetsverket och branschorganisationer tagit viktiga steg för att skapa en mer enhetlig praxis – vilket innebär att vissa av slutsatserna i äldre tolkningar nu behöver justeras [2–4].
I det här inlägget går vi igenom vad funktionsjordning är, varför reglerna och branschriktlinjerna uppdaterats, hur funktionsjordning praktiskt genomförs i en solcellsinstallation och hur du som installatör kan kontrollera kontinuiteten på ett strukturerat sätt.
Detta blogginlägg kommer gå igenom varför funktionsjordning nu behövs (och varför det borde behövts från början) samt hur man som installatör utför funktionsjordningen och hur den kontrolleras.
Att inte funktionsjorda sitt system och sedan kräva att växelriktarens isolationsövervakning fungerar är som att kräva en jordfelsbrytare i installationen men inte kräva att den kopplas in. Det är den grundläggande skillnaden i den nya tolkningen från branschen.
Så om du som som läser detta blogginlägg letar efter ett kort svar behöver du inte läsa längre. Svaret är ja, du behöver funktionsutjämna montagesystemet och panelerna. För dig som vill förstå varför och hur du skall göra önskar vi en fortsatt trevlig läsning.
Bakgrund
Funktionsjordning gör att växelriktaren kan upptäcka läckströmmar, till exempel från skadade kablar eller solpaneler. Funktionen kan liknas vid en jordfelsbrytare. Alla växelriktare som säljs i Sverige ska göra ett dagligt isolationstest, där eventuell läckström via skadade kablar eller paneler mäts och växelriktaren larmar vid isolationsfel.
Om montagesystemet och panelernas ramar däremot inte är anslutna till jord (funktionsjordade) saknas referenspunkt för mätningen. Då kan växelriktaren ha funktionen, men anläggningen saknar ändå praktisk möjlighet att upptäcka felet.
Vid uppstart av en växelriktare genomförs isolationsmätningar av växelriktaren på både positiva och negativa polen i systemet. Detta för att upptäcka om någon av dom har kontakt med jord.
För att isolationsövervakningen ska fungera korrekt vid mer än bara seriella isolationsfel – som växelriktaren kan upptäcka – krävs det dessutom att montagesystemet är funktionsjordat. En parallell felström kan annars gå helt under radarn och inte upptäckas.
Vilket regelverk gäller?
Funktionsjordningen av montagesystemet och solpanelsmoduler ska funktionsutjämnas mot till exempel chassit på växelriktaren eller mot jordbock. Eninstallationsreglerna specificerar att man skall vara så nära växelriktaren som möjligt. Notera att alla växelriktare klarar att man jordar i chassit. Så var noggrann för att få rätt funktion. För mer information hänvisas till elinstallationsreglerna kapitel 712.
När du som installatör gör en isolationsmätning är det avgörande att du mäter på rätt sätt för att resultatet ska vara trovärdigt. Om du bara mäter mot jord vid växelriktaren får du ett mätvärde som kan ge en falsk trygghet, eftersom värdet i praktiken är fel. Vet man inte exakt vad man mäter är det lätt att lita blint på instrumentet, trots att det visar något som inte stämmer.
Handbok 457 är därför inte tillräcklig för att hitta de rätta svaren i detta sammanhang, utan det är elinstallationsreglerna kapitel 712 som gäller. Tillverkarna nöjer sig ofta med att ange att funktionen finns, men ansvaret ligger sedan på installatören att förstå hur allt ska fungera i praktiken, och där brister det tyvärr ofta. Men Senergias Teknikblogg vill också tillägga att många tillverkare borde vara betydligt tydligare med att deras funktion för isolationsövervakning inte fungerar utan en jordreferens på montagessystemet och panelerna. På Senergia jobbar vi aktivt med våra leverantörer för att detta skall explicit skrivas ut i manualer.
Om funktionsjorden inte är rätt utförd går det heller inte att mäta kontinuitet på det sätt som krävs enligt standarden 62446-1. En seriell ljusbåge försvinner när man bryter spänningen, men en parallell ljusbåge är betydligt svårare att hantera. Därför bör man alltid ta för vana att funktionsutjämna enligt de nya branschreglerna.
Vad är funktionsjordning?
Funktionsjordning (eller funktionsutjämning) är en anslutning till jord eller ett potentialutjämningssystem vars syfte inte primärt är personsäkerhet (skydd mot elchock), utan att få en elektrisk funktion att fungera korrekt och pålitligt [2,3].
I solcellsanläggningar handlar funktionsjordning ofta om att:
- säkerställa att växelriktarens isolationsövervakning fungerar tillförlitligt, genom att metalldelar ligger på en definierad potential mot jord [2,3],
- ge en stabil referens mot jord för att lättare kunna upptäcka isolationsfel på DC-sidan,
- minska risk för störningar, felindikeringar och sporadiska larm från isolationsövervakningen.
Det är viktigt att skilja på:
- Skyddsutjämning / skyddsjordning
Syftar till personsäkerhet – att spänningsförande delar inte ska kunna beröra höljen eller andra åtkomliga metalldelar vid fel. - Funktionsutjämning / funktionsjordning
Syftar till funktion – i solcellsanläggningar exempelvis att säkerställa att isolationsfel upptäcks, inte att skapa ett skyddsjordat hölje [2,3]. Branschföreningen Svensk Solenergi förtydligar de olika typerna av utjämning och jordning som kan utföras i en elinstallation. Illustrationen nedan förtydligar.
Figur 1. Olika typer av utjämning och jordning. Bild från Svensk Solenergi [3]
För solcellsanläggningar betonas i branschens riktlinjer att skyddsutjämning inte ska genomföras på DC-sidans metalldelar eftersom installationen är dubbel- eller förstärkt isolerad [3]. I stället används funktionsjordning till fastighetens jordningssystem när det behövs för att säkerställa funktionen [2,3].
Bakgrund – från Senergias tidigare blogginlägg till ett uppdaterat regelverk
När vi tidigare skrev om frågan ”att jorda eller inte jorda” var det i en tid då:
- Elinstallationsreglernas skrivningar om potentialutjämning och isolationsövervakning uppfattades som otydliga när de togs ur sitt sammanhang [3].
- Tillverkarnas anvisningar varierade – vissa beskrev tydligt när metalldelar skulle jordas, andra lämnade stort tolkningsutrymme [3].
- Installatörer och besiktningsmän kunde göra olika bedömningar av i princip identiska installationer [1–3].
Sedan dess har branschen, tillsammans med Elsäkerhetsverket, tagit fram gemensamma riktlinjer för funktionsjordning/funktionsutjämning i solcellsinstallationer [2–4]. Arbetet har genomförts som ett öppet branschsamarbete mellan bland annat Installatörsföretagen, Svensk Solenergi, SEK Svensk Elstandard och Elsäkerhetsverket, med målet att skapa en mer enhetlig praxis [4].
Men, det som nämndes tidigare i Senergias teknikbloggsinlägg är fortfarande högst relevant och korrekt. Funktionsutjämning av montagesystemet bidrar till följande positiva egenskaper:
- Isolationsövervakning
Solcellsanläggningar ska vara isolerade från jord eftersom solceller är klass II-materiel. Isolationsresistansen ska därför kontinuerligt övervakas med IMD. Om resistansen blir för låg ska växelriktaren varna. Funktionen är oftast inbyggd i växelriktaren, annars måste den kompletteras. Mätningen sker mellan plus/minus och jord, vilket kräver en definierad jordpotential (nollnivå). - Ljusbågsdetektering
Ljusbågsdetektering (AFCI) blir allt vanligare och byggs numera in i många växelriktare. En sensor analyserar DC-kretsen och med hjälp av algoritmer identifieras ljusbågar. När en ljusbåge upptäcks stryper växelriktaren produktionen, vilket släcker ljusbågen. - Minskad EMC-problematik
Vid funktionsjordning i anläggningar med optimerare minskar EMC-problematiken. Jordningen av skensystemet dämpar högfrekventa signaler. Förenklat kan man säga att funktionsjordningen fungerar som en stötdämpare som ”släcker ut” vissa elektromagnetiska störningar.
Bakgrunden är också att Elsäkerhetsverket har tydliggjort att tillförlitlig detektion av isolationsfel är central för att förebygga fel som kan leda till brand, något som även lyfts i deras rapport om bränder och brandtillbud i solcellsanläggningar [4].
Sammantaget innebär detta att de nya riktlinjerna och praxisbeskrivningarna är en direkt reaktion på såväl praktiska erfarenheter från fältet som statistik kring brandtillbud i solcellsanläggningar [3,4].
Hur görs funktionsjordning – och hur kontrolleras kontinuiteten?
Principer för funktionsjordning i solcellsanläggningar
I de uppdaterade branschrekommendationerna förtydligas att [2,3]:
- syftet med potentialutjämningen är att förbättra kontakten mot jord, så att isolationsfel kan detekteras på ett tillförlitligt sätt,
- när potentialutjämning krävs på DC-sidan är det i praktiken fråga om funktionsjordning/funktionsutjämning till fastighetens jordningssystem – inte skyddsutjämning.
De nya rekommendationerna innebär att installatörer funktionsjordar solcellsanläggningars metalldelar – såsom montagesystem, panelramar och metallisk kanalisation – för att säkerställa att växelriktarnas isolationsövervakning fungerar som avsett [3]. Genom att potentialutjämna dessa metalldelar ökar sannolikheten för att isolationsfel upptäcks i tid [3].
Praktiskt genomförande – typisk kedja i en installation
För att få samma potential mellan metalldelarna i installationen måste dessa förbindas. Detta kan göras på olika sätt och beror på vilken typ av solpanel, montagesystem, elmateriel (så som kabelstegar etc) samt vilken taktyp byggnaden har. En typisk lösning för funktionsjordning i en takmonterad solcellsanläggning kan omfatta:
- montageskenor och stativ som sammankopplas elektriskt (till exempel genom skenförband, jordklämmor eller integrerade kontaktbleck),
- solpanelernas ramar som har definierad elektrisk kontakt mot montagesystemet via godkända clips eller skruvförband,
- metalliska kabelstegar, kanaler och eventuella skyddsrör som ingår i DC-förläggningen och ansluts till samma funktionsutjämningssystem [3],
- en funktionsjordledare som ansluter montagesystemet till fastighetens jordningssystem (huvudjordningsskena eller annan lämplig knutpunkt enligt projektering) [2,3].
Viktiga punkter för installatören:
- Följ alltid växelriktar- och montagesystemtillverkarens anvisningar för om och hur deras produkter ska jordas [3].
- Se till att mekaniska förband som ska bära ström också verkligen har säker elektrisk kontakt (till exempel undvika isolerande skikt, använda godkända klämmor, kontrollera åtdragningsmoment).
- Håll isär funktionsutjämning för DC-sidan och eventuell skyddsutjämning på AC-sidan – de har olika syfte och olika regelverk [2–4].
Var skall jag ansluta min funktionsjord?
Funktionsjord skall anslutas så nära växelriktaren man kan. Ibland kan det också passa att ansluta till jordplint i installationens elcentral. Dvs jordplinten där övrig jord ansluts. Funktionsjorden kopplas in på samma jordplint där övrig jord (både skyddsjord och funktionsjord) ansluts.
Kontroll av kontinuitet – stegvis metodik
För att säkerställa att funktionsjordningen verkligen gör det den ska, bör kontinuiteten kontrolleras och dokumenteras. En strukturerad metod kan innehålla:
- Visuell kontroll
- Säkerställ att alla planerade anslutningspunkter verkligen är monterade: jordklämmor, skarvar, förbindningsledare, övergångar mellan tak och fasad etc.
- Kontrollera att inga förband uppenbart korroderat eller skadats under montage.
- Mätning av kontinuitet med lågohm-mätare
- Mät resistansen mellan olika metalldelar (till exempel längst bort på montageskenan) och den punkt där funktionsjordledaren ansluter till byggnadens jordningssystem.
- Jämför värden med projekterade krav och intern rutin – sträva efter låga och stabila värden som visar god metallisk förbindelse.
- Dokumentera mätpunkter och resultat så att de kan återskapas vid framtida kontroll eller felsökning.
- Funktionskontroll via växelriktarens isolationsövervakning
- Efter drifttagning, följ upp hur växelriktarens isolationsövervakning beter sig – till exempel om larmtrösklar nås oväntat eller om växelriktaren ger återkommande felmeddelanden.
- Vid återkommande isolationsfel-larm: kontrollera både DC-kablar, kontakter och funktionsutjämningen – bristande funktionsjordning kan göra fel svårare att detektera på ett stabilt sätt.
- Notera att växelriktaren inte är ett godkänt mätverktyg och kontroll före idrifttagning skall göras med godkända mätverktyg som uppfyller Svensk Standard och Elsäkerhetsverkets krav.
- Återkommande kontroll och service
- Vid service eller utökning av en befintlig anläggning bör kontinuitetsmätning och visuell kontroll av funktionsjordningen göras om.
- Detta är särskilt viktigt efter ombyggnader på taket, byte av paneler eller montagesystem, eller när delar av installationen varit demonterad
Figur 2. Uppskattning av resistansvärden som kan förväntas vid provning.
Tabell från elinstallationsreglerna med en fingervisning om vilka värden man kan förvänta sig.
Uppskattning av resistansvärden som kan förväntas vid provninga
Funktionsjordning i praktiken
För att säkerställa god funktionsjordning och god elektrisk kontinuitet så behöver du som installatör säkerställa all du får kontinuitet och tillräcklig elektrisk ledningsförmåga. Detta behöver mätas och kontrolleras vid kontroll före idrifttagning.
Funktionsjordning av solpaneler
Beroende på vilken typ av solpanel som används och om denne är anodiserad aluminium vilket inte leder ström. Vissa tillverkare, likt Van der Valk (bilden nedan) har speciella klämmor som trycker sönder det yttersta lagret av anodiseringen för att öka den elektriska ledningsförmågan och underlätta funktionsjordning.
Figur 3. Exempel på montageklämmor med extra utrustning för jordning av panelens ramar.
Om solpanelerna inte kan få tillräcklig elektisk ledningsförmåga för funktionsjordningen behöver ytterligare åtgärder vidtas. Exempel på sådan åtgärd kan vara att elektriskt koppla ihop ramarna med extra funktionsjordningsledare eller ”bonding jumper”.
Figur 4. Bondin jumper för ökad elektrisk ledningsförmåga mellan solpanelernas ramar.
Funktionsjornding av skensystem
Montagesystemet och skensystemet är ofta tillverkat i stål (vanligtvis magnelis ZM-material) eller aluminium. Dessa båda är bra elektriska ledare.
Figur 5. Funktionsjordningsledare mellan två panelgrupper
Kom ihåg att för att uppnå en funktionsjordning av hela montagesystemet behöver följande vara uppfyllt:
Skenorna inom samma panelgrupp måste funktionsjordas. Detta görs antingen genom att koppla enledarkabel mellan varje skenrad eller att tillräckligt kraftig elektriskt ledande hålband ansluts mellan skenraderna.
Figur 6. Funktionsjordning av montageskenor.
Om skensystemet inte är förbundet med flera grupper av paneler måste man dra en funktionsjordningsledare mellan panelgrupperna. Notera att detta också måste göras om man utför värmeutvidgningsavstånd.
Figur 7. Funktionsjordning mellan panelgrupper.
Funktionsjordning av olika panelgrupper
Om en solcellsinstallation har flera panelgrupper måste de antingen förbindas tillsammans med funktionsjordningsledare eller att samtliga utjämningsledare kopplas till till gemensam jordningsskena.
Figur 8. Ett tak med flera panelgrupper. Samtliga behöver kopplas till jordplint och/eller sammanbindas.
Funktionsjordning från tak till jordskena
När montagesystemet och panelerna är funktionsjordade skall en ledare dras och anslutas till växelriktarens chassi eller jordplint.
Figur 9. Bild Richard Nyberg. Nybergs Elkonsult.
Figur 10, Anslutning av rosa funktionsjordningsledare till jordplint.
Sammanfattning och avslutning
De nya riktlinjerna och den förtydligade praxisen kring funktionsjordning i solcellsinstallationer innebär i praktiken:
- en tydligare branschgemensam syn på när och hur funktionsjordning ska utföras [2–4],
- ett starkt fokus på att förbättra tillförlitligheten i isolationsfel-detektion, för att minska risken för brandtillbud [3,4],
- en tydlig åtskillnad mellan skyddsutjämning (som inte ska användas på DC-sidans metalldelar i dubbelisolerade solcellsinstallationer) och funktionsjordning/funktionsutjämning [2,3].
För dig som installatör innebär det att:
- du behöver ha en genomarbetad strategi för funktionsjordning redan i projekteringsfasen,
- du bör följa både tillverkarnas anvisningar och de branschgemensamma riktlinjer som nu tagits fram,
- du behöver bygga in kontroll av kontinuitet och dokumentation som en naturlig del av egenkontrollen.
Senergia kommer att fortsätta följa utvecklingen kring standarder, föreskrifter och praxis, och uppdatera våra rekommendationer i takt med att nya erfarenheter och data kommer fram. Tills vidare är vår uppmaning:
- Planera funktionsjordningen lika noggrant som dimensionering av kablar och skydd.
- Mät, verifiera och dokumentera kontinuiteten i funktionsutjämningen.
- Se funktionsjordning som ett viktigt verktyg för både driftsäkerhet och brandsäkerhet i moderna solcellsanläggningar.
Referenser
- Att jorda eller inte jorda – det är frågan [Internet]. Stockholm: Senergia; [citerad 2025-12-14]. Tillgänglig: https://senergia.se/teknikblogg/inlagg-2-att-jorda-eller-inte-jorda-det-ar-fragan/
- Svensk Solenergi. Gemensamt uttalande om funktionsjordning [Internet]. Stockholm: Svensk Solenergi; [citerad 2025-12-14]. Tillgänglig: https://svensksolenergi.se/gemensamt-uttalande-om-funktionsjordning/
- Svensk Solenergi. Funktionsjordning av metalldelar [Internet]. Stockholm: Svensk Solenergi; [citerad 2025-12-14]. Tillgänglig: https://svensksolenergi.se/funktionsjordning-av-metalldelar/
- Elsäkerhetsverket. Förtydligad praxis för solcellsinstallationer [Internet]. Kristinehamn: Elsäkerhetsverket; 2025 [citerad 2025-12-14]. Tillgänglig: https://www.elsakerhetsverket.se/om-oss/press/nyheter/2025/fortydligad-praxis-for-solcellsinstallationer/
- Solar Grounding EXPLAINED: The CRITICAL Step Installers Skip (Costly Mistake!) https://youtube.com/watch?v=C7YXUzL5qE4&si=vVKTcSJw1qWiNNN8