I detta inlägg kommer vi gå igenom Huaweis produktnyhet batterisystemet Luna! Det är en modulär batterilösning som bygger på senaste tekniken från Huawei!   Huaweis nya batterisystem Luna Det har tisslats och tasslats en längre tid om att Huawei har utvecklat ett eget batterisystem och äntligen är det här! Batterisystemet heter Luna och bjuder på en hel del spännande teknik, paketerat i en snygg design med innovativa lösningar! Luna i korthet: Systemet bygger på batterimoduler om 5 kWh styck Modulerna har 100% användbar kapacitet (DoD) En styrenhet kan innehålla 1, 2 eller 3 batterimoduler vilket ger möjlighet till tre olika lagringskapaciteter per styrenhet: 5, 10 eller 15 kWh 2 styrenheter kan parallellkopplas vilket möjliggör lagring ända upp till 30 kWh Individuell energioptimering av batterimodulerna vid i- och urladdning möjliggör tillbyggnad av nya moduler utan strypeffekter Batterikemi: Litiumjärnfosfat (LiFePO). Säkert, beprövat och pålitligt. Enkel installation och driftsättning     Luna-batteriet kommer i två stycken delar där den ena är effektmodulen (över och underdel) där batteriets intelligens sitter. Till denna kan energilagringsmoduler kopplas in. Det går att koppla in 1, 2 eller 3 batterimoduler á 5kWh. Totalt kan max 2st batterier arbeta parallellt. Det gör att den maximala batterikapaciteten är 30kWh till en växelriktare.   Huaweis batteri bygger på energioptimerare som är inbyggda i batterisystemet. Dessa anpassar i och urladdning så att maximal kapacitet ur varje modul kan uppnås. Det gör att du som anläggningsägare alltid får ut maximal kapacitet ur dina batterimoduler. Det medför också att du i framtiden kan komplettera med fler batterimoduler, oavsett hälsa på dina tidigare batterier. Det medför flexibilitet och framtidssäkring! Luna batteriet är designat för att kunna leverera 100% av kapaciteten som levererats. Det gör att i och urladdning kan göras från 0% till 100%. Du får exakt det du betalat för! Huaweis batterier kommer vara kompatibla med den kommande växelriktarserien M1 (3-10kW). Denna serie kommer vara kompatibel med både batteriet Luna och huaweis kommande optimerare. Som grädde på moset kommer M1-seriens växelriktare gå att komplettera med en backup-box, som möjliggör ödrift (off-grid). Dessutom kommer Luna vara bakåtkompatibelt med M0-serien (3-10kW) Med Huawei (och Senergia) som partner kan du få hela ditt solcellssystem i en samlad leverans. Dessutom möjliggör Huawei med sin kompletta lösning för både villaprojekt och kommersiella projekt att det bara blir en part för support, serivce, driftsättning och installation.

Det har blivit dags för ett ämne som ligger Senergias teknikteam och tillika författare till Teknikbloggen varmt om hjärtat, att äntligen behandla ämnet likströmsnät. Det här inlägget kommer gå igenom varför det är fördelaktigt, vad man skall tänka på samt lite tips och trix hur man projekterar ett likströmsnät.   Innan vi fördjupar oss allt för mycket i tekniska ting kan det vara bra att reda ut, vad är ett likströmsnät? Vi känner till vårt vanliga elnät som drivs av växelström, så varför skall vi då helt plötsligt gå över till likström?   För det första så är ett likströmsnät ett elnät där man skickar likström mellan olika punkter. Eftersom fler och fler prylar så som datorer och mobiltelefoner drivs på likström samt att solel, batterilagring och elbilar blir allt vanligare är det ett naturligt steg att använda likströmmen så mycket det går, utan att omvandla den till växelström och på så sätt undvika omvandlingsförluster. Likströmmen har också den fysiska beskaffenhet att den flödar från hög spänning till låg spänning, vilket gör att man kan styra vart man vill att den skall flöda. Dessutom försvinner en del av problematiken kring reaktiv effekt och skineffekt, men det lämnar vi till våra läsare att utforska på egen hand. Exempelvis HÄR  Figur 1. Likströmsnät mellan 3 fastigheter. Nätet inkluderar både produktion (solel) och konsumtion (elbilsladdare DC). Nätkoncession Koncession betyder medgivande eller mer specifikt ”tillstånd att bedriva viss verksamhet”. När man pratar om koncession inom ramen för elnät pratar man om vem som har rätt att driva och förvalta elnät. I vanliga fall görs detta av elnätsägare så som Vattenfall, Eon, Ellevio med flera. Dessa har lokala monopol där det endast finns en aktör som har just nätkoncession. Det finns en rad undantag för nätkoncession som går under specifik lagstiftning kallad IKN eller icke koncessionspliktiga nät. Dessa har gjort det väldigt svårtolkat för fastighetsägare att veta om man får koppla ihop sina fastigheter med interna likströmsnät eller om man bryter mot lagen. Man har ibland befunnit sig i en gråzon då vissa tolkningar redan går att göra vilket talar för att likströmsnät mellan byggnader (under vissa förutsättningar) är godkända. Exempelvis §22a Ett internt nät som förbinder två eller flera elektriska anläggningar för produktion, vilka utgör en funktionell enhet, får byggas och användas utan nätkoncession. Förordning (2008:897).   Förändringar och framtid Under sommaren 2019 lämnade Nätkoncessionsutredningen sitt betänkande ”Moderna tillståndsprocesser för elnät” (SOU 2019:30) till Regeringen. På EU-nivå finns dessutom EU-kommissionens energimarknadsdirektiv där man under artikel 28 skriver att medlemsländerna skall anpassa lagstiftningen för att tillåta lokala energigemenskaper (local energy communities).   I och med de många olika bud som finns, samt att det är förtydliganden och förändringar på gång så kan man som fastighetsägare idag förbereda för framtiden, det finns mängder med installationer där allt är förberett för likströmsnät, men man har inte vridit om likströmsbrytaren än. Dvs man har förberett allt för att snabbt vara redo när ellagen ändras. På grund utav det än mer hårt belastade elnätet kan den nya reglerna bidra till snabbare beslut och bättre möjlighet till styrning av effekt med hjälp av likströmsnät, kanske redan till första januari 2021!   Varför likströmsnät? Hålla solelen kvar i fastigheterna En studie från WSP konstaterar att i byggnader som sammanbinds med likströmsnät så exporteras mindre solel ut ifrån likströmsnätet, egenanvändningen ökar samt överproduktionen minskar. Den stora vinsten för fastighetsägaren är att solel produceras lokalt och används lokalt. En totalt större solcellsanläggning delas mellan fler elanvändare. Detta leder till att man inte behöver betala överföringsavgift och energiskatt på överförd el, men också till att det yttre nätet inte används och belastas. Det finns alltså både tekniska och ekonomiska vinster av att koppla ihop byggnaderna! Figur 2. Byggnader med och utan likströmsnät. En jämförelse av WSP. Figur 3. Statistik från jämförelse med och utan likströmsnät 32 procentenheter högre egenanvändningsgrad. 7 procentenheter högresjälvförsörjningsgrad, överproduktion minskas med 75% Gemensamma laster och produktionskällor Eftersom samtliga anslutningspunkter är anslutna till likströmsnätet kan resurser i likströmsnätet delas. Detta är exempelvis batterilager, solcellsanläggningar och elbilsladdare   Gemensamma batterier Batterilager är idag en dyr produkt där om man haft individuella anläggningar, hade det krävts ett batteri i varje fastighet. Med ett likströmsnät blir batteriet en gemensam resurs och kan både laddas och och laddas ut när effekt behövs och laddas med tillgänglig solel. Det blir en billigare installation totalt, samt att fastigheten med bäst möjlighet för installation väljs, kanske där det finns bäst fysisk plats.   Gemensam solel på bästa taken Solceller kan installeras på de bästa taken, exempelvis i en bostadsrättsförening med 3 hus, där ett av husen har norrtak så kan fortfarande solelen delas mellan fastigheterna. I andra lägen möjliggör likströmsnätet att man bygger en större anläggning på en byggnad eftersom behov finns totalt i likströmsnätet (men kanske inte om byggnaden var en egen anläggning). Likströmsnätet möjliggör därför maximalt utbyggd solel, på de bästa taken, med största nyttan till samtliga fastigheter i likströmsnätet!     Laddning av elbilar Likströmsladdning Om likströmsnätet förses med el likströmsladdare för elbilar som tar effekt från likströmsnätet och sedan laddar direkt in i elbilen med likström kan snabb och effektiv laddning uppnås. Möjligheter finns att prioritera solel in i laddande fordon i likströmsnätet.   Framtida möjlighet med teknikerna Vehicle to grid (V2) och Vehicle to Home (V2H)   Växelsströmsladdning När många laddare skall anslutas kan vanliga växeltrömsladdare också användas med fördel i likströmsnätet. Om laddarna koordineras och styrs med OCCP-protokollet och kommunicerar mot Ferroamps APIer kan effektiv laddning uppnås. Då kommer man kunna styra mot den tillgängliga effekten i anslutningspunkten, som kan hämta extra effekt från likströmsnätets produktionskällor eller batterier. Men också från andra matningars effekt kan hämtas in elbilsladdarna. Fördelen med ett sammankopplat system som styr dynamiskt är att inga statiska begränsningar orsakar flaskhalsar. Exempel på detta är laddning med Ctek E-mobilitys laddstolpe Chargestorm Connected.   Höga effektuttag En vanlig fastighets effektuttag begränsas av den fysiska serviskabeln som är installerad och ibland också av den huvudsäkring som sitter i fastigheten. När ett likspänningsnät finns att tillgå kan effekt tas ut från samtliga anslutningspunkter som är kopplade till… Fortsätt läsa Inlägg 13 – Likströmsnät!

Vad skall batteriet användas till? Innan vi börjar jämförelsen mellan batteritekniker är det viktigt att skaffa sig en uppfattning av vad batteriet skall användas till. En liknelse kring detta skulle vara att om man skall bedöma vilket djur som är bäst och skulle ha en tävling där djuren skulle klättra så skulle apan framstå som överlägsen elefanten.   Nickelmetallhydrid är en batterikemi som befinner sig i mellansegmentet, en sorts allt-i -allo i batterivärden där batteritekniken kan användas både i stationära tillämpningar så som elnätsstöd eller konkurrera med blybatterier i den lägre skalan av kapacitet. Litiumjonbatterier har en energidensitet som lämpar sig bra till applikationer där batteriet behöver hög kapacitet till en låg vikt, exempelvis elbilar eller sladdlösa verktyg. Den vanligaste typen i stationära tillämpningar är litiumjärnfosfat (LiFePO) eller också kallade LFP. De har en högre kostnad och lägre energiinnehåll än litiumbatterierna som innehåller kobolt men har en högre säkerhet inbyggd i cellteknologin. Figur 1. Olika typer av litiumjonbatterier Nickelmetallhydrid Denna presentation av nickelmetallhydridbatterier kommer endast baseras på den svenska tillverkaren Nilars batterier.   Nickelmetallhydrid eller NiMH är en batteriteknik som har funnits i många år. Redan den första hybridbilen som nådde stor internationell framgång Toyota Prius hade i sin första generation (och har fortfarande) ett NiMh-batteri.   Nilars batterier består av en vattenbaserad elektrolyt som ej är brandfarlig eller giftig. Batterierna är producerade i Gävle av 100% förnybar energi. Batterierna är helt återvinningsbara och innehåller inte  bly eller andra tungmetaller.   Nilars batterikemi är inte unik, men det är deras konstruktion. Nilars batteri är av en bi-polär typ med en unik design. Nilars design tillåter ett större flöde av elektroner då på grund av den större arean av ledande material. Detta leder till mindre intern resistans i batteriet vilket leder till mindre förluster Figur 2. Nilars bipolära konstruktion Elektroderna framställs ur ett pulver och formpressas fram. Dessa sätts sedan ihop mellan separatorer vilket bygger upp batterimoduler. Figur 3. Elektroderna sätts ihop till moduler. Batterimodulerna sätts ihop i en bipolär design tillsammans med en övervakningsenhet för batteripacket. Figur 4. Nilars batteripack Flera batteripack sätts ihop till batteristrängar som är seriekopplade batteripack. Figur 5. Flera batteripackar kan seriekopplas för ökad kapacitet. Nilars batterier är skalbara från kWh till MWh. Det är samma batterikemi och samma uppbyggnad av systemet. Skalbarheten gör det enkelt att designa ett system med tillräcklig kapacitet. Nästa generations Nilar-batterier kommer förses med en teknik som kallas Re-O2. I korthet innebär den att det går att ”fylla på kapacitet” och förbättra prestandan i åldrande batterier. I NiMH-batterier torkar batteriet ut med tiden, elektrolyten som är vattenbaserad konsumeras av metallhydriden. Det Nilar tillsammans med forskare på Stockholms Universitet har lyckats med är att de för in nytt syre i batteriet vilket reagerar med vätet. Detta bildar vatten som återskapar balansen inne i batteriet. Man har i labratorieförhållanden kört processen tiotalet gånger, där man haft bättre prestanda i batteriet efter Re-O2 än ett nytt batteri! Tekniken verkar onekligen spännande! Figur 6. Nilars Re-O2 där ett befintligt energilager återanvänds efter nytt syre tillsats till batteriet. Teknisk prestanda Självurladdning NiMH-batterier har en hög självurladdning vid höga temperaturer, detta gör att man som installatör alltid skall överväga placeringen av batteriet. Figur 7. Batteriets självurladdning vid olika temperaturer. Cykellängd Ju mindre del av batteriet som används ju fler cykler klarar batteriet. Hur många cykler batteriet klarar av beror på temperatur, urladdningshastighet samt hur djupt batteriet laddas ur. Figur 8. Antal cykler i förhållande till hur mycket av batteriets kapacitet som används varje cykel. Cellbalansering För att batterierna ska hålla sig på samma nivå under hela livstiden måste de cellbalanseras med jämna mellanrum. Alla batterier i ett matchas så att hela strängen av seriekopplade batterier är så lika som möjligt efter att balanseringsprocessen är över. Figur 9. Battericellerna laddas först, sen följer en viss tids väntan innan de laddas igen. Detta får de sämsta cellerna att öka upp till normala nivåer igen. Sammanställning Nickelmetallhydrid Fördelar   Säker batterikemi Återvinningsbar Stabil och lång drift Kommande: Re-O2 ”återrenovera” Kan arbeta mellan -20°C och +50°C (batterinivå, ej systemnivå).   Nackdelar   Lägre volymeffektivitet än litiumjon. Dyrare per kWh Tyngre per kWh än litiumjon   Litiumjon Litumjonbatterier är det en hel värld talar om pga. den enorma utvecklingen som sker tack vara att vi befinner oss mitt i en elbilsrevolution. Litiumutvecklingen drivs på av bilföretag så som Tesla som byggt egna fabriker för att nå effektivitetsvinster samt få ner priserna på batterier. Litiumjonbatterier är väldigt kraftfulla och rymmer per volym mycket energi. Även litiumjonbatteriet behöver cellbalanseras. Detta görs när batteriet börjar närma sig 100% SoC. Ett litiumjonbatteri har lägre självurladdning än NiMH-batterier. Säkerhetsmässigt består många litiumjonbatterier av en brandfarlig elektrolyt som ständigt måste övervakas av batteriets styrsystem (BMS). Ett litiumjonbatteri har dock väldigt bra cyklingsegenskaper och kan, beroende på tillverkare, klara 4000 till 6000 cykler. Figur 10. Litiumjärnfosfatbatteri från Ferroamp – Power Station Sammanställning Litiumjon Fördelar   Hög termisk och kemisk stabilitet Snabbladdningsbar Goda cyklingsegenskaper   Nackdelar   Låg energidensitet jämfört med LiCoO2 (litiumkoboltoxid) Hög spänning per cell (högre än NiMH. Lägre än andra litiumkemier (förutom LTO) Sämre säkerhet än NiMH Sämre temperaturspann vid drift   Slutsatser För att knyta ihop säcken kring vilket batteri som är ”bäst” behöver man väga in vad batterilagret skall användas till. Som projektör bör man ha koll på dessa säregenskaper och utnyttja det bäst lämpade batteriet till respektive tillämpning. När hänsyn är tagna till dessa kan man navigera som projektör   Temperatur Om batteriet skall stå kallt över vintern bör man uteslutande välja NiMH pga. dess temperaturtålighet. Är temperaturen å andra sidan hög vid drift bör man undvika NiMH på grund av den högre självurladdningen. Säkerheten för litiumbatterier påverkas dock negativt av en högre arbetstemperatur, då bör NiMH väljas pga. ökad säkerhet. Dock bör man då överväga ytterligare ventilation, då inga batterier mår speciellt bra i höga temperaturer!   Säkerhet Både LiFePO och NiMH är klassade som säkra batterier, men med tanke på Nilars unika design med vattenbaserad elektrolyt samt stabilare batterikemi är oöverträffad vid batterisystem i bostäder.   Energidensitet och yteffektivitet LiFePO-batterier har bättre energidensitet… Fortsätt läsa Inlägg 12 – Batterikampen: Litiumjon vs. Nickelmetallhydrid

I detta inlägg i bloggen kommer vi fördjupa oss kring hur ett batteri kan användas. Det finns många olika applikationsområden och tillämpningar för batterier. Vi kommer längre fram i bloggen gå in på olika batterikemier och hur man väljer rätt kemi och sammansättning till sin applikation. Men efter detta inlägg kommer vi ha belyst de många applikationsområdena som finns för batterier, det är garanterat fler än du tror!   Hur kan ett batteri användas? Beroende på tillämpning kan man välja rätt batterityp och rätt styrning på sitt batterisystem till en given tillämpning. Olika batterier kan ladda i och ur olika snabbt, andra har en större kapacitet och andra har speciella cyklingsegenskaper. Generellt sett kan man dock se olika batteriapplikationer till deras effekt och energibehov. Ibland krävs mycket effekt och lite energi, ibland mycket av båda. Beroende på tillämpning sätts ett lämpligt system ihop för att motsvara användningsområdet. Flytta solenergi i tid Den mest ”klassiska” användningen av ett batteri är att ladda i det när man har ett överskott av solel från mitt på dagen till att solen går ner och man kan exempelvis använda sin sparade solel till kvällens matlagning. Detta ställer vanligtvis inga enorma krav på batterisystemet då det vanligtvis arbetar vid ca. 0,3-0,5 C. Dvs relativt långsam i- och urladdning sett till batterikapacitet. För att man på svenska breddgrader skall kunna ta tillvara på all solel som producerats på taket krävs stor batterikapacitet, både på grund utav de stora solcellsanläggningarna som byggs men också då produktionskurvan och konsumtionskurvan för en fastighet inte korrelerar över dygnet eller över årstiderna. Kapa effekttoppar Som bloggen beskrev i inlägg 10, så kan ett batteri användas för att hålla effektuttaget från elnätet nere. Detta innebär att batteriet ligger i stand-by-läge tills ett tröskelvärde slås i, då det börjar batteriet tillgodose den nivån av effekt utöver vad elnätet levererar. På så sätt kan man hålla nere sin säkringsstorlek och/eller effektuttag (om man har effektabonnemang). Denna applikation kräver kraftigare i och urladdning samt ett batteri som reagerar tillräckligt snabbt. Detta för att inte säkringen skall lösa ut innan batteriet hinner mata ut effekt. En liknelse hur detta fungerar är om du sitter och kör bil samtidigt som du har på dig VR-glasögon samt har en kamera riktad framåt. Om dina VR-glasögon visar vägen med för stor fördröjning kommer du vid en skarp kurva inte hinna reagera i tid och åka av vägen. Precis på samma sätt blir det med ett batteri som är för långsamt, effekten ut från batteriet motsvarar inte behovet och det tvingar en för hög ström från elnätet vilket får huvudsäkringen att lösa ut! Undvika nätuppgarderingar Idag är det inte tillåtet för svenska elnätsägare att installera egna batterier (då dessa ses som produktionskapacitet). Det är dock möjligt att senarelägga eller undvika nätuppgraderingar i elnätet med hjälp av batterier. Istället för att då en elnätskabel är överbelastad bygga ut elnätet med att dra ny kabel, kan ett batteri gå in och tillgodose den extra effekt som erfordras. Detta skulle kunna möjliggöra att miljontals kronor nya kopparkablar undviks och batterier installeras istället. Det skulle både kunna avhjälpa kapacitetsbrist snabbare men också i vissa fall vara en betydligt mer kostnadseffektiv lösning. Speciellt sett till beredningskostnader och markarbeten som krävs vid byggandet av nytt elnät!   Back-up I årtionden har en av de vanligaste applikationerna för batterier varit i nödelsapplikationer eller vid backup. Om elnätet faller (som Bloggen skrev om i inlägg 9) så kan en batterianläggning driva laster trots att det är strömavbrott. I vissa fall är det en nödvändighet, så som vid ett sjukhus eller mobinätsapplikationer. Men det kan också vara befogat i andra fall, exempelvis en matvarubutik skulle få extrema kostnader om strömmen var borta i mer än 2-3 timmar då matvaror blir dåliga. Fabriker tappar inte bara produktivitet utan får enorma kostnader i inkomstbortfall. För den vanliga privatpersonen kan ett mindre hybridsystem vara det som gör att husets bekvämligheter fungerar trots en fullskalig storm utanför husknuten.   Elnätsstöd Runt om i världen byggs det stora batterianläggningar som används för att stabilisera elnät. Dessa byggs både som fristående anläggningar men också i närhet till sol- eller vindkraftsparker. Förutom att fungera som styrbara enheter som kan ladda i ladda ur så utför batterisystemen också tjänster till elnätet, detta är exempelvis spänningshållning, frekvensstyrning och andra tjänster. Detta är en ny typ av system i elnätet då man utnyttjar batteriets otroliga responsförmåga och reaktionshastighet och kan på en tidskala om millisekunder påverka elnätet De stora batteriparkerna i världen fungerar som stötdämpare i elnätet. Batterisystemen balanserar tillgång och efterfrågan på elmarknaden. I Sverige har vi än inte sett dessa stora batterisystem än, främst på grund av den stora andel vattenkraft som finns i vårt nordiska elnät. Utomlands däremot har sol- och vindkraftsparker i kombination med batterilagringssystem konkurrerat ut fossil kraft så som kol- och oljekraftverk. Figur 1. Illustation av tillgång och efterfrågan. Bild ÖBO. Slutsatser Batteriernas användningsområden är många! Tillsammans med smart styrning och uppkopplad teknik så som artificiell intelligens i kombination med framtidens kommunikation så som 5G-nät kan nya tillämpningar och nyttor uppnås.   När batterier används som substitut för traditionella investeringar i infrastruktur uppnås andra nyttor än när batterisystemet bara optimerar inom fastighetens gränser. Framtidens batterisystem är uppkopplat, både för övervakning men också för att kunna erbjuda tjänster till elnätet.   I framtiden kommer vi se mer lokal energidelning mellan fastigheter och smart styrning av batterier. Framtidens batteri kan erbjuda flera tjänster inom samma system. Detta bidrar till olika intäktsströmmar till sin ägare och ett än mer kostnadseffektivt elsystem för alla aktörer på en samhällsnivå!

I detta inlägg kommer vi gå igenom grunderna för batterisystem. Vi kommer att ta upp en del vanliga batteri-uttryck och tekniska termer, men också gå in på skillnaderna mellan de två stora topologierna: AC-kopplade batterier och DC-kopplade batterier.   Detta är det första inlägget av 2 i en kortare batteriskola och en del i teknikbloggens inlägg om batterier, batteritekniker och batteritillämpningar.   Lista över tekniska termer   Kapacitet Ett batteris kapacitet anges vanligtvis i amperetimmar (Ah). Om ett batteri exempelvis har kapaciteten 15Ah kan det ladda i 15A under en timma. För att omvandla amperetimmar till wattimmar behöver man veta vilken spänning systemet är på. Exempelvis vid 15Ah och 12V multipliceras 15 med 12 vilket ger 180Wh. Vilket är lika med 0,18kWh.   C-rate C-tal eller (C-rating) är ett mått på hur snabbt man kan ladda i och ur batteriet. Ett C-tal på 1 betyder att man kan ladda i eller ur hela batteriets kapacitet på 1h. Exempelvis ett batteri på 5kWh som laddar ur på 1h har ett C-tal på 1. Medan ett batteri på 10kWh som laddar ur under 2h har ett C-tal på 0,5. Som bloggen också skrev i Inlägg 10 (LÄNK) så har C-talet en central funktion för att kunna klippa effekttoppar! State of Health (SoH) På grund av kemiska processer i batteriet tappar man kapacitet i takt med att batteriet används. Batteriets hälsotillstånd anger hur mycket av den nominella effekten man hade från början som sedan degraderas. Exempelvis ett batteri med 10kWh kapacitet vid SoH 100% har endast 8kWh kvar av sin kapacitet efter x antal år när SoH har nått 80%. State of Charge (SoC) Batteriets uppladdning anges som state of charge, dvs hur mycket laddning batteriet har i sig. 100% indikerar på ett fulladdat batteri och 0% ett tomt batteri. Depth of Discharge (DoD) Urladdningsdjup innebär hur stor del av batteriets som används. För att batteriet skall hålla för fler cykler laddar man inte upp det helt och inte heller ur helt. Ju mindre urladdningsdjup sliter man mindre på batterier, men har en mindre del av batteriet som används. Verkningsgrad Batteriets verkningsgrad anger hur mycket energi man laddar i batteriet gent emot hur mycket man får ut. Olika batterikemier är olika effektiva. Verkningsgraden är något många missar då man projekterar, eftersom man alltid har förluster i systemet. Dessa behöver man ta hänsyn till för att få ett system som beter sig som önskat.   Cycle life (& energy throughput) Det finns manga aspekter i hur många urladdningar man får ut ur ett batterisystem. Detta beror på många utomstående aspekter så som hur hårt batteriet laddas i och ur, temperatur vid drift med mera. En cykel definieras som en i och en urladdning, eller närmare bestämt som att gå igenom en SoC och tillbaka. Exempelvis ett batteri som arbetar i mellan SOC 20% till SOC 80%  är en cykel om man laddar från 20% till 80% och sedan laddar ur till 20% igen. Ett enklare mått på hur mycket livstidskapacitet ett batteri har är att mäta hur mycket energi som passerat genom batteriet, detta görs med måttet energigenomströmning (energy throughput) Olika typer av batterisystem DC-kopplat Ett DC-kopplat batteri laddas direkt av solelen med likström. Detta gör att man inte behöver göra några ytterligare omvandlingar då batteriet skall ha likström och solcellerna redan producerar likström. Fördelen med ett likströmskopplat batteri är att det vanligtvis använder samma växelriktare för omvandlingen av solel som för att ladda batteriet. Dvs samma växelriktare utför två uppgifter, både som batteriladdare och växelriktarfunktion. Exempel på DC-kopplade system som finns på marknaden är: AC-kopplat Ett AC-kopplat batterisystem har två stycken växelriktare, en för att sköta omvandlingen från likström till växelström för solcellsproduktionen, och en för att ladda i och ladda ur batteriet. I princip är detta system möjligt att använda även utan solceller, man laddar då batteriet från elnätet. På grund av de extra omvandlingarna mellan likström och växelström uppkommer förluster. Ibland kan det också vara olika tillverkare på de olika omriktarna. Det leder då till olika appar och olika portaler, vilket kan vara irriterande för en slutanvändare. Fördelen med att de funktionaliteten i växelriktarna är separerad, är ett AC-kopplat energilager en bra lösning om man inte köpt en växelriktare som är batteriförberedd. Det möjliggör att alla system kan kompletteras med batterier. Det blir kanske inte det mest effektiva systemet men det blir en fullgod lösning med tanke på de förutsättningarna som finns! Hybridsystem Ett hybridsystem är ett system som klarar av att vara både kopplat mot elnätet vid normal drift men kan också vid strömavbrott klara av att hålla fastigheten igång i off-grid (ödrift). Det är relativt få växelriktare på marknaden som har denna förmåga, främst för att det ställer högre krav på växelriktaren (och övriga elinstallationen). De två viktigaste funktionerna för hybridsystem är om växelriktaren endast skall ha ödriftsfunktionalitet eller om den också skall ha UPS-funktion. UPS står för uninterruptable power supply och är vanligt inom kritiska applikationer som aldrig får stängas av (ens en sekund) under strömavbrott. Exempelvis i serverhallar eller på sjukhus. Kolla gärna på Teknikbloggens inlägg 9 där vi går in på grunden i hur solcellssystem som klarar av ödrift avhandlades. Off-grid Ett off gird-system är ett system som är designat för att aldrig vara uppkopplat mot elnätet. Historiskt sett har dessa system varit mindre system i sommarstugor, husvagnar etc. Vanligtvis så kallade 12, 24 eller 48V-system. Har man behov av växelström i en off grid-tillämpning kan man då antingen använda en kombinerad laddregulator och växelritkare, eller ansluta en dedikerad växelriktare (med ren sinusvåg) till sina batterier. Vid större effektbehov kan flera växelriktare parallellkopplas, och ibland även i kombination med vindkraft eller dieselkraftverk. Detta kallas mikronät och är ett ämne för ett annat blogginlägg.

Ferroamps karismatiske säljare Torbjörn Wulf myntade uttrycket: ”Lägg energi på effekt, inte på energi”. I detta blogginlägg, som är del 2 gällande effekttariffer kommer vi djupdyka i vad faktiskt Torbjörn menade, samt hur man kan förbereda sig (och sin solcellsanläggning) på de kommande effekttarifferna!   Efter förra blogginlägget har vi konstaterat att i princip de två enda möjligheterna att påverka sina kostnader när effekttariffer är implementerade är att a) styra sina laster eller b) installera ett batteri. I fallet b kan man såklart också styra lasterna och det lär bli vad de flesta kommer göra. Men att välja rätt batteri både med hänsyn till effekt och energi är ingen enkel uppgift. Så det är där vi kommer vi ägna detta blogginlägg till!   Låt oss börja att illustrera hur det kan se ut när en fastighet har tagit kontroll över sitt effektuttag. Detta kan ses med den platta toppen på den svarta kurvan där batteriet går in och klipper effekttoppen. Näteffekten blir negativ då produktionen överstiger konsumtionen, vilket kan ses då den svarta linjen passerar x-axeln. Figur 1. Fastighet med effektkontroll. Svart: elnätsanvändning (under 0: export, över 0: konsumtion), Gul: solel, Grön: Batteri (iladdning under 0, urladdning över 0), Blå: faktiskt effektutnyttjande. Den svarta linjen hade kunnat tryckas ner ännu lägre, men det hade krävt mer batterikapacitet. I praktiken blir det en ekonomisk avvägning mellan hur mycket batterikapacitet man har råd i förhållande till hur mycket batterikapacitets som krävs.   Innan vi går vidare skall vi belysa två centrala koncept för batterier:   Kapacitet – antalet kWh batteriet rymmer I och urladdningsförmåga – antalet kW batteriet kan ladda i och ladd ur med   För att bättre förstå dessa två begrepp kan man likna det vid en vattendunk. Hur mycket vatten som ryms i dunken mäts i liter. Motsvarigheten för batteriet är hur många kWh energi som kan lagras i batteriet. Dunkens öppning där korken sitter avgör hur snabbt man kan hälla i och hälla ut vattnet ur dunken. Motsvarigheten i batteriexemplet är i- och urladdningsförmågan mätt i kW.   Några exempel:   Ett batteri på 10kWh med 5kW effekt kan ladda i fullt på 2 timmar. Då 5kW x 2h=10kWh Ett batteri på 20kWh med 20kW effekt kan tömma batteriet på en timma. Då 20kW x 1h= 20kWh.   Det som är viktigt att tänka på här är att man måste ha tillräckligt stor kapacitet i batteriet så inte batteriet blir tomt under en topp som man försöker klippa, då kan inget bromsa toppen och man kommer få betala för den. Dvs ha tillräckligt mycket energi lagrat i batteriet. Samma sak händer om man skulle få en topp på ex. 20kW men batteriet endast har en urladdningskapacitet på 10kW. Även om batteriet är helt fullt uppladdat (100%) räcker inte batteriets effekt för att klippa toppen.   För en villaägare som skall hålla ner sitt effektuttag är det två batteristorlekar som är extra vanliga; Nilars 5,76kWh/5,76kW samt Power Station Mini 10kWh/4kW. Hur långt man kommer med båda dessa batterier beror helt på hur förutsättningarna, dvs hur man använder sin effekt i fastigheten. Få och relativt korta toppar kan definitivt avhjälpas med det mindre Nilar-batteriet, medan det kanske inte alls är lämpligt för att klippa en bredare topp (som kräver mycket batterikapacitet).   Det finns några olika sätt för en fastighetsägare att tjäna pengar på sitt batteri:   Säkra ner Om effektbehovet är strax över nivån för vad huvudsäkringen klarar så kan batteriet gå in och ta dessa toppar. Det gör att i exemplet nedan så hade man egentligen behövt en huvudsäkring på 35A men tack vare batteriet, som står i ständig giv-akt för att gå in när behovet överstiger 25A kan  man ha en 25A huvudsäkring och därmed en lägre fast avgift för sitt elnätsabonnemang. Några sweetspots för oss som jobbar med solenergi är följande nedsäkringar: 80A till 63A – Denna gräns går man i de flesta elnät från en effekttariff till säkringstariff. Besparingen är vanligtvis mer än 10 000kr/år! 125A till 100A – När man har en huvudsäkring på max 100A är man berättigad till skattereduktion, detta medför många tusenlappar extra till anläggningsägaren, ända upp till 18 000kr/år!   Minska effektuttaget Om en fastighet har ett effektabonnemang finns det en direkt kostnad kopplad till högsta uttagstimmen under månaden. Priset är ca 70-110kr/kW. Om vi utgår från en fastighetsägare som installerar Ferroamp Power Station Std 15kWh/6kW och man lyckas hålla nere topparna 6kW varje månad under ett år sparar man ca 600kr/månad vilket per år blir 7 200kr   Delta i energimolnet I och med digitaliseringen har nya möjligheter och användningsområden öppnat upp sig för fastighetsägare med smarta energilösningar. Man kan nu med smart styrning hyra ut kapacitet i sitt batteri som sin elnätsägare kan styra. Tillsammans orkestreras flera batterier i samma område och styrs som en enda i- eller urladdningspunkt. Detta gör att även mindre batterier kan vara med på marknader som annars endast varit öppna för större spelare. Örebro Bostäder (ÖBO) har med sin digitaliseringsgeneral Jonas Tannerstad kopplat upp flera av sina fastigheter (med tillhörande batterisystem) emot Svenska Kräftnäts system och är nu med och får betalt för de tjänster de utför åt elnätet. Fastigheterna är nu inte endast passiva belastningspunkter utan aktiva noder i energisystemet! Läs gärna pressmeddelandet från ÖBO (LÄNK).     Varför inte dygnslagra solel? Om man istället hade lagrat sin solel under dagen och sparar den till senare under kvällen och använder själv kan tyckas som en bra lösning med lokalt producerad solel i fastigheten. Problemet idag är att skillnaden mellan köpt och såld el inte är så stor. Det medför att vinsten av att lagra sin egna solel är liten, ibland till och med dålig affär.   Varför inte styra emot spotpris? En annan möjlighet man har är att styra sitt batteri att ladda när priset är lågt och ladda ur när priset är högt. Tyvärr är skillnaderna mellan högt och lågt pris väldigt lågt. Vanligtvis max några tiotals ören, om det vill sig väl. Säg att skillnaden är hela 50 öre mellan högt och lågt pris, då skulle man… Fortsätt läsa Inlägg 10 del 2 -Tänk effekt, inte energi!

För att bättre utnyttja elnäten planerar elnätsägarna att införa en trängselskatt i elnätet kallad effekttariff. Detta innebär att du inte bara kommer betala för energin (kilowattimmarna, kWh) du använder utan också för effekten (kilowatt, kW). För ett större lantbruk eller industri så är detta redan en verklighet. De flesta nätägarna tillämpar effekttariff då man behöver en huvudsäkring större än 63A. Detta kommer innebära att det skapas incitament till konsumenter och företag att hålla nere sina effektuttag då dessa har en direkt påverkan på konsumentens elnätskostnad.Låt oss illustrera detta med ett exempel från elnätsägaren Eon Syd: Om vi antar en konsumtion på 10 000kWh, ett maximalt effektuttag om 40kW så blir kostnaderna följande: Notera att i exemplet ovan är dagens redan befintliga siffror, i framtiden kommer effekttariffen tillämpas ända ner till de som idag har 16A huvudsäkring. Den fasta avgiften kommer sannolikt sjunka, men pga den rörliga delen som beror på effekten kommer sannolikt många få betala mer i månaden om de inte anpassar sina behovsmönster. 40kW motsvarar dessutom endast 58A, vilket inte ens kräver 80A huvudsäkring. Vid ett mer realistiskt antagande om 80A huvudsäkring och högsta topp om 75A blir skillnaden än större!   Många mindre energibolag har redan implementerat effekttariffer men det stora genomslaget kommer ske först när Vattenfall, Eon och Ellevio går över till effekttariff med sina miljontals elnätskunder. I en intervju med TT sa Anne Vadasz Nilsson på energimarknadsinspektionen: ”Det kommer att komma bindande regler”.   Tittar man runt bland de bolagen som idag redan har effekttariff ser det ganska olika ut.Ett axplock på hur det ser ut i olika elnät idag enligt nedan:   Olika taxor mellan vinter och vår Hög- och låglasttimmar Högsta effekten baseras på genomsnittet på de 5 högsta timmarna Kombination av både säkringstariff och effekttariff för de fasta kostnaderna   Spanar man dessutom längre in i framtiden kommer avläsningen gå över på kvartsavläsning istället för, som det är idag, avläsning per timma. Det kommer göra att fler toppar kommer identifieras och att effektuttaget baseras på högsta genomsnittskvarten.   För den individuella villaägaren innebär effekttarifferna att man måste bli mer aktiv och påverka hur man använder sin effekt. Det kan exempelvis innebära att man inte kör bastun, ugnen och brödrosten samtidigt hemma. Effekttarifferna skapar dock incitament för två saker som ligger Senergias kunder varmt om hjärtat, effektivt utnyttjande av elbilsladdning, effektkontroll med hjälp av batterier samt smart styrning av laster.   Smart elbilsladdning Om man bara laddar på hemma utan att styra sin elbilsladdare riskerar man inte bara att lösa ut huvudsäkringen, utan man kommer också orsaka höga effekttoppar som man kommer få betala för. Lösningen är att lastbalansera sin elbilsladdning och exempelvis Ctek E-mobility har mängder med lösningar för detta, exempelvis deras NanoGrid Home som ser till att huvudsäkringen aldrig löser ut genom att läsa av förbrukningen i fastigheten och sedan lägga laddningen på en nivå som både bilen och huvudsäkringen är nöjd över. Figur 1. Ctek E-mobilitys lastbalansering Nano Grid Home. Effektkontroll med hjälp av batterilagring Om man har en växelriktare som är batteriförberedd samt ett batteri med tillräckligt snabb responstid kan man använda batteriet för att klippa topparna i konsumtionen (som man då inte betalar effekttariff för). I bilden nedan köper man hem de orangea-nivåerna av effekt medan de svarta (topparna) tas av batteriet. Detta medför att batteriet hela tiden övervakar konsumtionen och ser till att säkringen inte går samt att effektuttaget hålls på minsta möjliga nivå sett till mängden batterikapacitet som finns tillgänglig. Figur 2. Effektkontroll med hjälp av Ferroamp och batterilager. Observera att de flesta växelriktare och batterilösningar inte idag klarar av denna typ av effektkontroll. Exempel på två system som klarar det är Ferroamps Energy Hub samt SMAs 60kW batteriväxelriktare Tripower Storage 60.   Smartare lösningar När energisystemen knyts samman exempelvis elbilsladdning, solenergi, batterier och smarta hem-funktioner kommer en bättre styrning av fastigheten bli möjlig. Detta kommer möjliggöra hög komfort samtidigt som energiutnyttjandet effektiviseras och optimeras. Köra både tvättmaskin och diskmaskin under dagen när solen skiner eller att smart ladda sin elbil när elpriset är lågt kommer vara lika självklart som att borsta tänderna. I takt med att signalerna mot slutkonsumenten blir tydligare, ökar också incitamenten att   Slutord Många som investerar i en solcellsanläggning idag 2020 måste inse att förutsättningarna (tänk: spelreglerna) att äga och driva en produktionsanläggning kommer att förändras. Det gäller att planera för framtidens lösningar samtidigt som man redan idag måste börja sin resa mot att bli prosument och en aktiv del i framtidens energisystem.   Spelreglerna kommer förändras, vare sig vi vill det eller inte. Både sättet att ta betalt för effekt och energi men också att hela energilandskapet håller på att förändras när tiotusentals villaägare, butiksägare, fastighetsägare etc. investerar i egna kraftverk på sina tak och marker. De som är med redan nu och tar rätt strategiska beslut, bygger för framtiden och känner till hur energilandskapet förändras kommer ha en fördel.   Varmt välkomna att följa med oss på resan!

Debatten i Sverige om effektbrist rasar som aldrig förr, aldrig tidigare har det svenska elnätet utstått sådana prövningar som nu och vi kommer allt närmare bristningsgränsen. Kanske har du läst om fabriker i Skåne som inte får byggas, eller i Uppsala där nya fastigheter behöver köa för att få anslutas till elnätet?   Andra bidragande orsaker är SVTs serie Nedsläckt Land och den alltmer oroliga omvärldssituationen. Samtliga dessa, tillsammans med den mänskliga viljan att klara sig själv och vara oberoende driver på såväl teknikutveckling som antalet installerade system.   Fler och fler svenskar skaffar solceller och intresset att samtidigt investera i batterilagring ökar också. Det många inte känner till är hur ett batterilager kan användas tillsammans med den valda växelriktaren. Många känner rent av inte till att solcellsanläggningens växelriktare stänger av om spänningen från nätet dör. Frustrationen är ofta stor att inte ha förstått sitt systems begränsningar samt att slutkunden ofta känner sig besviken pga. ett så komplext system som solcellsanläggningen är, inte klarar off grid. Figur 1. Stuga vid Suldal, Lovrafjorden, NorgeFoto: Silvain de Munck Dagens inlägg i Senergias teknikblogg skall därför gå igenom det du behöver veta för att ha en solcellsanläggning som klarar att gå off grid när nätet faller! Notera att ren off grid, dvs för husvagnen eller ladda mobiltelefonen på landet tar vi upp i ett annat blogginlägg. Låt oss börja från början och gå igenom vad det är man behöver för att sin solcellsanläggning ska klara av att både vara nätansluten och klara av off grid. SolpanelerEn självklarhet då någon form av energikälla i systemet behövs. Småskalig vindkraft kan också vara en möjlig lösning VäxelriktareVäxelriktaren skall stödja både nätdrift och ödrift. Dvs vara en hybridväxelriktare. BatterilagerEnergilagret är vanligtvis bestående av blybatteri, litiumjonbatteri eller nickelmetallhydridbatteri. Ju större energilager, ju längre tid off-grid kan man klara sig. NätfrånskiljareEn automatisk eller manuell brytare som ser till att ingen spänning ”läcker ut” på elnätet då fastigheten är i ö-drift. Detta för att skydda ev. servicepersonal som reparerar elnätet. Eget jordtagDå frånskiljning av elnätet sker, tappar man sin koppling till nätets jord. Detta gör att man behöver ha ett eget jordtag (exempelvis ett jordspett) som hanterar eventuella felströmmar och ser till att säkringar kan lösa. Vilka lösningar finns? I följande avsnitt kommer vi gå igenom olika tillverkares lösningar för off-grid. Det blir en genomgång av både vad som finns på marknaden idag men också om vad som komma skall! Fronius Fronius har sedan flera år tillbaka haft sin hybridväxelriktare på marknaden. För er som följer Senergias teknikblogg, är deras senste tillskott Gen24, ingen nyhet. (Läs gärna inlägg 7). Figur 2. Paket med Fronius Gen24, BYD-batteri och Fronius smart meter. Både Fronius Hybrid och Gen24 är kompatibla med BYDs modulära batterisystem. Batterierna byggs ihop som Lego-klossar och staplas på varandra till 12,8kW där varje modul är 2,56kWh   För dig som är extra intresserad finns två videor att titta på: Fronius Webinar (Fronius Symo Hybrid with BYD Battery-Box HV) – Länk Installationsvideo – Länk Figur 3. BYDs modulära batterisystem. Figur 4. Enwitecs nätfrånskiljningsbox. Allt-i-ett samt förkonfigurerad och med färdig kabeldragning. Senergias leverantör Enwitec har dessutom tagit fram en kopplingslåda där Fronius smart meter är förmonterad tillsammans med nätfrånskiljningsenheten. Detta gör den oerhört lättinstallerad och uppfyller kraven på säker frånskiljning.   Ferroamp Ferroamp håller på att utveckla en off-grid lösning till sitt Energy-Hub-system. Produkten går under arbetsnamnet BUD (back-up device) och finns idag på två stycken testanläggningar. En villa utanför Stockholm (se LÄNK) samt en kycklingfarm i Norge. En Ferroamp Energy Hub kan idag inte gå off grid, men med en framtida komplettering tillsammans med BUD kommer detta bli möjligt. Det finns idag inget datum satt för lanseringen. Senergia kommer avisera när produkten blir tillgänglig!     Ferroampsystemet är skalbart! Det betyder att man kan bygga ut med växelriktarkapacitet, lägga till fler batterier (av annan kemi, ålder eller kapacitet), V2G möjlighet med likströmsladdare till elbilar samt att man skall kunna driva prioriterade laster från likströmsnätet vid strömavbrott. Detta innebär att systemet kommer vara lämpligt för både mindre installationer samt vid större industriella tillämpningar!   Varför endast prioriterade laster kan man fråga sig? Det är det mest logiska och kostnadseffektiva då det skulle kräva otroligt stora batterilager för att man skall kunna leva som vanligt under off grid. BUDen kommer kunna hämta energi från solpaneler, batterilager eller från DC-laddande elbilar och allt kommer orkestreras av Ferroamps Energy Hub! Figur 5. Ferroamp Back-up-device en modulär växelriktare för prioriterade laster. Figur 6. Mats Karlström visar Ferroamps prototypanläggning norr om Stockholm. Foto David Lagerlöf, Elinstallatören. SMA Den tyska växelriktartillverkaren SMA har levererat sin off grid-växelriktare Sunny Island i över 120 000 exemplar! Den är skalbar från ett litet enfassystem till att användas i större kluster.   För att SMA Sunny Island skall kunna användas i trefas-applikationer måste 3st växelriktare användas (detta pga att de är enfas). Systemet är sedan skalbart i multiplar om tre och har visat sig framgångsrikt för både små installationer upp till hundratals kilowatt. Figur 7. SMA Sunny island, här i trefas-kluster. Figur 8. SMA tillsammans med Tesvolt erbjuder skalbara batterier och växelriktarsystem. SMA Sunny island är kompatbel med ca 15st batteritillverkare världen över.Eftersom växelriktaren bygger på batterier om 48 volt kan flera batterikemier användas, exempelvis bly eller litiumjon.

”Jag har redan en annan växelriktare, kan jag byta till Ferroamp?” Kanske funderar du efter något år på att din solcellsinstallation inte blev exakt som du tänkt dig? Eller att du inte fått alla de funktioner som du skulle önska av en solcellsanläggning? Kanske önskar du bygga ut med batterilagring, du behöver bättre utnyttja din huvudsäkring vid elbilsladdning eller om du vill utnyttja Ferroamps fasbalanseringteknologi så finns det alla möjligheter i världen att uppgradera ett redan befintligt system.   Vilka anledningar finns det att uppgradera? Uppgradera med Ferroamp och Batteri Kan din nuvarande solcellsanläggning inte uppgraderas med batteri är Ferroamp lösningen för dig. Ferroamp har 3st olika kompatibla batterier av olika storlek och kemi. Privatpersoner kan söka batteribidrag bidrag på 60% eller max 50 000kr för batteri + växelriktar-paket. Batteribidraget inkluderar förutom batteriet även smarta energihubbar. Dvs ett köp av en Energy Hub 14kW/20A med ett Nilar 5,76kWh-batteri ryms i dagens bidrag. 2. Maximal elbilsladdning Dagens elbilar och laddhybrider använder mestadels enfasladdning när man laddar dom.Med en Ferroamp Energy Hub kan man exempelvis utnyttja hela 36A endaslast på endast 16A huvudsäkring.Detta möjliggör snabbare och effektivare elbilsladdning 3. Minska huvudsäkring Med Ferroamps världsunika fasbalansering kan du sänka din huvudsäkring i din fastighet och spara hundralappar per år i fasta avgifter Behålla eller byta ut?   Alternativen är att byta ut befintlig växelriktare (om den är av strängväxelriktartyp, ex. Fronius eller SMA) eller ha en parallell växelriktare om du har ett optimerat system (SolarEdge). Om man vill komplettera sin solcellsanläggning med ett Ferroampsystem finns det goda möjligheter att uppgradera sitt system!   Befintlig strängväxelriktare Alt 1. Parallell Ferroamp-anläggning Om man låter sin befintliga växelriktare vara kvar kommer man fortfarande se sin solelproduktion i sin app för den tillverkaren. Ferroamp-växelriktaren kommer arbeta parallellt med det befintliga systemet och Ferroampens strömtransfromatorer kommer mäta importerad och exporterad el. Om man har ett batteri så kommer man få något högre förluster i ett sådant system pga att solelen (som är likström) måste omvandlas till växelström av den befintliga strängväxelriktaren och sedan omvandlas tillbaka till likström in i batteriet som är kopplat till Energihubben.När man sedan skall använda den lagrade energin omvandlas likströmmen i batteriet tillbaka till växelström som går ut i elnätet i fastigheten. Totalt alltså 3st omvandlingar, där man tappar ca 3% pga omvandlingsförluster.     Alt 2. Ersätt befintlig växelriktare För att veta om Ferroamp kan ersätta den befintliga växelriktaren (med minimal arbetsinsats) måste man först kontrollera strängarna. Dessa skall inte ha en högre spänning än 720Vmpp. Detta måste kontrolleras av de befintliga panelernas datablad. Du kommer behöva ersätta varje sträng med Ferroamps solsträngsoptimerare.   Ett sådant system kommer få lägre förluster totalt sett på grund av att solelen kan laddas rakt in i ett batteri utan att omvandlas till växelström. Dessutom är systemet utbyggbart om fler solpaneler skall adderas i framtiden!   Exempel: En villa har 34solpaneler kopplade 20st i serie på ett södertak (slinga 1) och 14st i serie på ett östtak (slinga 2). Växelriktaren är av typen Fronius Symo 8,2-3-M. Panelerna är av typen Trina Solar 300Wp med en Vmpp på 32,6V.   Lösning: Slinga 1 har en spänning på 20×32,6=652V. Dvs mindre än 720V. Dvs spänningen är OK.Slinga 2 har en spänning på 14×32,6=456,4V. Också det mindre än 720V. Dvs spänningen OK.Slinga 1 och Slinga 2 ersätts av 2st SSOer (solsträngsoptimerare) och den befintliga växelriktaren säljs på blocket.       Befintligt optimerat system (SolarEdge) Om det sitter en optimerare under varje panel kommer man inte kunna ansluta en sådan slinga till Ferroamps system. Detta för att SolarEdge optimerare endast är kompatibla med SolarEdges växelriktare.   Alt 1. Parallell Ferroamp-anläggning Det enklaste sättet att komplettera ett SolarEdge-system med batterilagring, om man inte byter till en SolarEdge-kompatibel växelriktare kallad StorEdge*, är att komplettera med ett Ferroamp-system. Precis som ovan beskrivet kommer då de två växelriktarna från Ferroamp och SolarEdge arbeta parallellt i elsystemet i fastigheten, precis på samma sätt som man har både tvättmaskin och diskmaskin anslutet till samma elnät i fastigheten.   Alt 2. Ersätt befintlig växelriktare Om man bestämt inte vill ha ett helt Ferroamp-system och tidigare har ett SolarEdge-system måste samtliga optimerare monteras ner från taket. Dessutom kan det krävas att strängarna kopplas om på taket för att passa Ferroamps Solsträngsoptimerare. Denna lösning är både arbetsintensiv och krävande!

Det pågår en ständig debatt om hur en korrekt solcellsinstallation skall göras.   Senergia har tillsammans med WSP genomför kursen Regelrätt Montage där uppslutningen från branschen var enorm och vi träffade installatörer från Sundvall i norr till Lund i söder! Dessutom arbetar nu SIS att ta fram en ny handbok för infästning av solpaneler (Länk) samt att inom branschorganisationen Svensk Solenergi pågår ett arbete att ta fram en certifiering av solcellsmontörer. Senergia deltar i båda dessa arbeten.   En stor debatt på sociala medier, exempelvis inom Sveriges största grupp för solceller (Länk) pågår debatten dagligen angående hur kablar korrekt skall förläggas samt vilka metoder som är bäst. I ett led att underlätta för installatörerna runt om i landet kommer nu detta blogginlägg som kommer gå igenom kabeltillbehör som gör att en solcellsanläggning håller under 25+ år.   På lutande tak Beroende på vilken taktyp som solpanelerna skall installeras på samt vilken infästningsmetod som används finns olika vägar för dig som installatör. Ta gärna en titt på Senergias Teknikblogg på inlägg 4 där kabeldragning togs upp.   Hålband Ett vanligt sätt att fästa upp kabeln mellan två rader av skenor är att använda hålband. Hålbandet skruvas i vardera änden på skenan. Detta gör att man enkelt kan stripe:a kabeln längs hålbandet. Detta medför både att kabeln inte behöver spännas onödigt hårt vid installation utan dragavlastar samtidigt solcellskabeln. Se till att hålbandet är rostfritt så det inte rostar om det monteras mot en aluminiumskena. Det finns också plastlaminerade hålband, om dessa är lämpliga eller ej har bloggen inte haft möjlighet att utvärdera. Figur 1. Kabeldragning mellan skenrader m.h.a hålband. Buntband/Stripes Det är enorm skillnad på buntband och buntband. De tillverkare som har hög kvalité klarar att sitta i många år innan de tar skada av tidens tand. UV-beständigheten är den största skillnaden mellan att köpa ett billigt buntband. Riktig UV-beständighet fås genom att kol adderas till nylonmixen vilket ökar UV-motståndskraften.   Använder man buntband kan man överväga att använda ett verktyg för att få rätt åtdragningsmoment av buntbandet samt att verktyget dessutom klipper av buntbandet i samma rörelse. Användandet av verktyg bidrar både till bättre och snabbare installation. Figur 2. Buntband i UV-beständig plast För mer krävande installationer kan man använda buntband i metall. Dessa har oöverträffad UV-beständighet och hållfasthet. Verktyget som används för att spänna och klippa buntbandet är specialutvecklat för att den vassa änden återmatas under låshuvudet. Detta är säkrare för både kabeln och installatören. Figur 3. Buntband i metall Figur 4. Unikt låshuvud för metall-stripes. Kabelklämmor Van der valk har tagit fram kabelklämmor i aluminium i två olika storlekar. Den mindre kan användas för att sättas fast en kabel på montageskenor eller panelramar. Den större kabelklämman passar Van der Valks monteskena Side++ för att monteras under skenan. Detta gör att flera kablar kan fästas med samma kabelklämma. Figur 5. Van der Valks kabelklämmor för enkel uppsättning av solcellskablar. De mindre klipsen är extra fördelaktiga att sätta längs panelramen för att inte kablage skall hänga ner. Detta kan annars vara väldigt utmanande för installatören då det finns en avsaknad av bra ställen att sätta sina buntband i panelramen.   Flexrör Flexrör är solcellsinstallatörens bästa vän! Flexrör används i alla möjliga delar uppe på taket, ned längs fasader och rent generellt för att skydda kablar. Det är stor skillnad i branschen mellan olika flexrör. De viktigaste egenskaperna hos flexröret är att det är UV-beständigt samt att det är enkelt att jobba med. Både sett till styvhet och hur lätt man trär i kabeln.   Figur 6. UV-beständigt flexrör från PM Flex. På platta tak På platta tak gäller det att ens leverantör av montagesystemet har en välgenomtänkt plan för hur kabeldragningen skall göras. Kabeldragningen är en essentiell del av installationen och kommer till stor del avgöra framtida prestanda av anläggningen samt hur lång och pålitlig driften blir av solcellsinstallationen.   Uppfästning av kablar På bakfoten av montagesystemet har Van der Valks plattakssystem en enkel kabelhållare som klickas fast snabbt och enkelt, vilket bidrar till en enkel installation på taket. Figur 7. Kabelklämma för plattakssystem Kabelstegar Van der Valks ballastsystem är erkänt inom branschen som ett av de som kräver minst ballast, är snabbast att installera samt väldigt pålitlig design. Detsamma gäller den välgenomtänkta foten till systemet som är speciellt framtagen att passa kabelstegen till systemet. Detta gör att extra komponenter undviks samt att snabb och enkel installation lätt uppnås. Eftersom systemet har möjlighet att ha dubbla kablestegar, dvs en per sida, är polsepareringen en fröjd för installatören. Figur 8. Kabelstege art. nr: 76010050603000 Ner från taket Ned från taket rekommenderas installatören att använda kabelskydd för att skydda solcellskablarna. Längs fasaden fästs dessa kabelskydd och det finns färdiga böjar, ändavslut etc. Kabelskydden är korrosionsbeständiga och klarar vårt nordiska klimat.   Figur 9. Kabelskydd från PM Flex. Bild IOS