”Jag har redan en annan växelriktare, kan jag byta till Ferroamp?” Kanske funderar du efter något år på att din solcellsinstallation inte blev exakt som du tänkt dig? Eller att du inte fått alla de funktioner som du skulle önska av en solcellsanläggning? Kanske önskar du bygga ut med batterilagring, du behöver bättre utnyttja din huvudsäkring vid elbilsladdning eller om du vill utnyttja Ferroamps fasbalanseringteknologi så finns det alla möjligheter i världen att uppgradera ett redan befintligt system.   Vilka anledningar finns det att uppgradera? Uppgradera med Ferroamp och Batteri Kan din nuvarande solcellsanläggning inte uppgraderas med batteri är Ferroamp lösningen för dig. Ferroamp har 3st olika kompatibla batterier av olika storlek och kemi. Privatpersoner kan söka batteribidrag bidrag på 60% eller max 50 000kr för batteri + växelriktar-paket. Batteribidraget inkluderar förutom batteriet även smarta energihubbar. Dvs ett köp av en Energy Hub 14kW/20A med ett Nilar 5,76kWh-batteri ryms i dagens bidrag. 2. Maximal elbilsladdning Dagens elbilar och laddhybrider använder mestadels enfasladdning när man laddar dom.Med en Ferroamp Energy Hub kan man exempelvis utnyttja hela 36A endaslast på endast 16A huvudsäkring.Detta möjliggör snabbare och effektivare elbilsladdning 3. Minska huvudsäkring Med Ferroamps världsunika fasbalansering kan du sänka din huvudsäkring i din fastighet och spara hundralappar per år i fasta avgifter Behålla eller byta ut?   Alternativen är att byta ut befintlig växelriktare (om den är av strängväxelriktartyp, ex. Fronius eller SMA) eller ha en parallell växelriktare om du har ett optimerat system (SolarEdge). Om man vill komplettera sin solcellsanläggning med ett Ferroampsystem finns det goda möjligheter att uppgradera sitt system!   Befintlig strängväxelriktare Alt 1. Parallell Ferroamp-anläggning Om man låter sin befintliga växelriktare vara kvar kommer man fortfarande se sin solelproduktion i sin app för den tillverkaren. Ferroamp-växelriktaren kommer arbeta parallellt med det befintliga systemet och Ferroampens strömtransfromatorer kommer mäta importerad och exporterad el. Om man har ett batteri så kommer man få något högre förluster i ett sådant system pga att solelen (som är likström) måste omvandlas till växelström av den befintliga strängväxelriktaren och sedan omvandlas tillbaka till likström in i batteriet som är kopplat till Energihubben.När man sedan skall använda den lagrade energin omvandlas likströmmen i batteriet tillbaka till växelström som går ut i elnätet i fastigheten. Totalt alltså 3st omvandlingar, där man tappar ca 3% pga omvandlingsförluster.     Alt 2. Ersätt befintlig växelriktare För att veta om Ferroamp kan ersätta den befintliga växelriktaren (med minimal arbetsinsats) måste man först kontrollera strängarna. Dessa skall inte ha en högre spänning än 720Vmpp. Detta måste kontrolleras av de befintliga panelernas datablad. Du kommer behöva ersätta varje sträng med Ferroamps solsträngsoptimerare.   Ett sådant system kommer få lägre förluster totalt sett på grund av att solelen kan laddas rakt in i ett batteri utan att omvandlas till växelström. Dessutom är systemet utbyggbart om fler solpaneler skall adderas i framtiden!   Exempel: En villa har 34solpaneler kopplade 20st i serie på ett södertak (slinga 1) och 14st i serie på ett östtak (slinga 2). Växelriktaren är av typen Fronius Symo 8,2-3-M. Panelerna är av typen Trina Solar 300Wp med en Vmpp på 32,6V.   Lösning: Slinga 1 har en spänning på 20×32,6=652V. Dvs mindre än 720V. Dvs spänningen är OK.Slinga 2 har en spänning på 14×32,6=456,4V. Också det mindre än 720V. Dvs spänningen OK.Slinga 1 och Slinga 2 ersätts av 2st SSOer (solsträngsoptimerare) och den befintliga växelriktaren säljs på blocket.       Befintligt optimerat system (SolarEdge) Om det sitter en optimerare under varje panel kommer man inte kunna ansluta en sådan slinga till Ferroamps system. Detta för att SolarEdge optimerare endast är kompatibla med SolarEdges växelriktare.   Alt 1. Parallell Ferroamp-anläggning Det enklaste sättet att komplettera ett SolarEdge-system med batterilagring, om man inte byter till en SolarEdge-kompatibel växelriktare kallad StorEdge*, är att komplettera med ett Ferroamp-system. Precis som ovan beskrivet kommer då de två växelriktarna från Ferroamp och SolarEdge arbeta parallellt i elsystemet i fastigheten, precis på samma sätt som man har både tvättmaskin och diskmaskin anslutet till samma elnät i fastigheten.   Alt 2. Ersätt befintlig växelriktare Om man bestämt inte vill ha ett helt Ferroamp-system och tidigare har ett SolarEdge-system måste samtliga optimerare monteras ner från taket. Dessutom kan det krävas att strängarna kopplas om på taket för att passa Ferroamps Solsträngsoptimerare. Denna lösning är både arbetsintensiv och krävande!

Det pågår en ständig debatt om hur en korrekt solcellsinstallation skall göras.   Senergia har tillsammans med WSP genomför kursen Regelrätt Montage där uppslutningen från branschen var enorm och vi träffade installatörer från Sundvall i norr till Lund i söder! Dessutom arbetar nu SIS att ta fram en ny handbok för infästning av solpaneler (Länk) samt att inom branschorganisationen Svensk Solenergi pågår ett arbete att ta fram en certifiering av solcellsmontörer. Senergia deltar i båda dessa arbeten.   En stor debatt på sociala medier, exempelvis inom Sveriges största grupp för solceller (Länk) pågår debatten dagligen angående hur kablar korrekt skall förläggas samt vilka metoder som är bäst. I ett led att underlätta för installatörerna runt om i landet kommer nu detta blogginlägg som kommer gå igenom kabeltillbehör som gör att en solcellsanläggning håller under 25+ år.   På lutande tak Beroende på vilken taktyp som solpanelerna skall installeras på samt vilken infästningsmetod som används finns olika vägar för dig som installatör. Ta gärna en titt på Senergias Teknikblogg på inlägg 4 där kabeldragning togs upp.   Hålband Ett vanligt sätt att fästa upp kabeln mellan två rader av skenor är att använda hålband. Hålbandet skruvas i vardera änden på skenan. Detta gör att man enkelt kan stripe:a kabeln längs hålbandet. Detta medför både att kabeln inte behöver spännas onödigt hårt vid installation utan dragavlastar samtidigt solcellskabeln. Se till att hålbandet är rostfritt så det inte rostar om det monteras mot en aluminiumskena. Det finns också plastlaminerade hålband, om dessa är lämpliga eller ej har bloggen inte haft möjlighet att utvärdera. Figur 1. Kabeldragning mellan skenrader m.h.a hålband. Buntband/Stripes Det är enorm skillnad på buntband och buntband. De tillverkare som har hög kvalité klarar att sitta i många år innan de tar skada av tidens tand. UV-beständigheten är den största skillnaden mellan att köpa ett billigt buntband. Riktig UV-beständighet fås genom att kol adderas till nylonmixen vilket ökar UV-motståndskraften.   Använder man buntband kan man överväga att använda ett verktyg för att få rätt åtdragningsmoment av buntbandet samt att verktyget dessutom klipper av buntbandet i samma rörelse. Användandet av verktyg bidrar både till bättre och snabbare installation. Figur 2. Buntband i UV-beständig plast För mer krävande installationer kan man använda buntband i metall. Dessa har oöverträffad UV-beständighet och hållfasthet. Verktyget som används för att spänna och klippa buntbandet är specialutvecklat för att den vassa änden återmatas under låshuvudet. Detta är säkrare för både kabeln och installatören. Figur 3. Buntband i metall Figur 4. Unikt låshuvud för metall-stripes. Kabelklämmor Van der valk har tagit fram kabelklämmor i aluminium i två olika storlekar. Den mindre kan användas för att sättas fast en kabel på montageskenor eller panelramar. Den större kabelklämman passar Van der Valks monteskena Side++ för att monteras under skenan. Detta gör att flera kablar kan fästas med samma kabelklämma. Figur 5. Van der Valks kabelklämmor för enkel uppsättning av solcellskablar. De mindre klipsen är extra fördelaktiga att sätta längs panelramen för att inte kablage skall hänga ner. Detta kan annars vara väldigt utmanande för installatören då det finns en avsaknad av bra ställen att sätta sina buntband i panelramen.   Flexrör Flexrör är solcellsinstallatörens bästa vän! Flexrör används i alla möjliga delar uppe på taket, ned längs fasader och rent generellt för att skydda kablar. Det är stor skillnad i branschen mellan olika flexrör. De viktigaste egenskaperna hos flexröret är att det är UV-beständigt samt att det är enkelt att jobba med. Både sett till styvhet och hur lätt man trär i kabeln.   Figur 6. UV-beständigt flexrör från PM Flex. På platta tak På platta tak gäller det att ens leverantör av montagesystemet har en välgenomtänkt plan för hur kabeldragningen skall göras. Kabeldragningen är en essentiell del av installationen och kommer till stor del avgöra framtida prestanda av anläggningen samt hur lång och pålitlig driften blir av solcellsinstallationen.   Uppfästning av kablar På bakfoten av montagesystemet har Van der Valks plattakssystem en enkel kabelhållare som klickas fast snabbt och enkelt, vilket bidrar till en enkel installation på taket. Figur 7. Kabelklämma för plattakssystem Kabelstegar Van der Valks ballastsystem är erkänt inom branschen som ett av de som kräver minst ballast, är snabbast att installera samt väldigt pålitlig design. Detsamma gäller den välgenomtänkta foten till systemet som är speciellt framtagen att passa kabelstegen till systemet. Detta gör att extra komponenter undviks samt att snabb och enkel installation lätt uppnås. Eftersom systemet har möjlighet att ha dubbla kablestegar, dvs en per sida, är polsepareringen en fröjd för installatören. Figur 8. Kabelstege art. nr: 76010050603000 Ner från taket Ned från taket rekommenderas installatören att använda kabelskydd för att skydda solcellskablarna. Längs fasaden fästs dessa kabelskydd och det finns färdiga böjar, ändavslut etc. Kabelskydden är korrosionsbeständiga och klarar vårt nordiska klimat.   Figur 9. Kabelskydd från PM Flex. Bild IOS

Fronius nya GEN24-serie är nu bokningsbar hos Senergia!Fronius nya växelriktare kompletterar Fronius redan befintliga sortiment med högkvalitativa växelriktare.GEN24 kommer, i trefasutförande, vara tillgänglig i effektklasser mellan 6 och 10 kilowatt. Fronius nya funktion PV Point möjliggör reservkraft utan ett batterilagringssystem!Detta möjliggör att ägaren av en Fronius GEN24-växelriktare kan fortsätta vara kontaktbar även under längre strömavbrott. PV Point bygger på att man i växelriktaren har ett eget prioriterat uttag som fungerar även om nätspänningen är borta. Perfekt för att driva router, dator eller kylskåpet i sommarstugan!   Fronius PV Point är inkluderad som standard i alla GEN24-växelriktare och det unika uttaget 3kW eller 13A enfas. Ingen extra omkopplare, brytare eller reläer krävs. Om växelriktaren kombineras med ett batteri kan den tillhandahålla ett fullständigt backup-system som förserhela hushållet med el. Primo GEN24 Plus har fått priset “Plus X Award 2019” för sin höga kvalitet, användarvänlighet, funktionalitet och miljövänlighet. Fronius Gen 24 kan användas med både batterier från LG Chem och BYD. Fronius GEN24 kan användas i hybridapplikation, dvs om det blir ett strömavbrott då krävs det förutom ett batterilagersamt Fronius GEN24-växelriktare även ett omkopplingsrelä som frånskiljer elnätet vid eventuellt strömavbrott.Det ger ett system där samtliga laster kan drivas vid nätbortfall och en oöverträffad tillförlitlighet i ditt solcellssystem.Du rekommenderas att endast använda det mest nödvändiga och dimensionera med ett stort batterilager för att klaraett strömavbrott på bästa sätt.

Det pågår en flitig debatt i solcellssverige där aktörer så som RISE, elsäkerhetsverket, Länsförsäkringar och självaste SVT har debatterat med inlägg om felaktiga och rent ut sagt farliga solcellsinstallationer. Senergia har därför satt ihop en lista med fem vanliga fel vid solcellsinstallationer, samt hur de undviks!     Misstag 1 – Kabeldragning I ett tidigare inlägg här på bloggen togs ämnet med kabledragning upp, men det tål att upprepas.Hängande och flängande kablar uppe på taket under panelerna samt installationer där installatören verkar vara allergisk mot klammers och buntband är tyvärr allt för vanliga. Elinstallationsreglerna är supertydliga, inga kablar får läggas emot undertaket.     Tips till installatörer: Checklista att kontrollera:   Ingen kabel ligger emot yttertaket Naken kabel är stripead minst var 30:e centimeter. Kabel i flexrör minst var 70:e centimeter. Utsatta delar med vassa kanter eller vid genomföring polseparerats Kablar är dragavlastade Börjradier på kablage solpaneler och eventuella optimerare är enligt tillverkarens anvisningar Flexslang, stripes, kablar och annat material är UV-beständigt. Kabeldragningen är gjord för att minimera EMC     Misstag 2 – Fel Kontakter Även detta ämne har varit uppe tidigare på bloggen (missade du finns en ny chans: HÄR)! Principen för kontakter är enkel, det skall vara samma typ av kontakt av samma tillverkare i respektive ände. Principen gäller för både växelriktare, optimerare och solpaneler!   Är det exempelvis en kontakt på paneler och en på växelriktaren måste skarvkabeln mellan ha två stycken olika kontakter!       Tips till installatörer: Ha alltid koll på vad som gäller för just dina fabrikat av paneler, växelriktare och optimerare. Ha rätt verktyg Kompromissa inte!     Misstag 3 – Ej korrekt snö och vindlastberäkning Snö och vindlastberäkningen är det dokument som genereras av den som projekterat solcellanläggningen. Den ser till att med den takvinkel och taktyp ditt tak har så kommer den tillverkaren av montagematerialet gå i god för att solpanelerna kommer sitta kvar under de, ganska svåra, nordiska förhållanden vi har med hårda vindar och höga snözoner.   Snö- och vindlastberäkningen ger en infästningsplan och en total materiallista för installatören att följa för att den givna layouten av paneler. Dessutom tar den hänsyn till rand- och kantzoner uppe på taket där vindlasterna är extra höga. Som beställare av ett solcellssystem skall du inte bara begära att snö- och vindlastberäkningen är gjord, du skall också begära att den följs!     Tips till installatörer: Utbilda dig. Senergia tillhandahåller flera utbildningar per år, många också på distans! Se till att kunden alltid skall få ta del av kopior på snö och vindlastberäkningen. Då blir den alltid gjord.     Misstag 4 – Felaktig användning av montagematerial Ett stort problem är att mycket montagematerial som används på svenska installationer ej är lämpligt för nordiskt klimat. Rent mekaniskt är materialet för klent. Men andra problem så som täthet har orsakat läckage på anläggningar som knappt är ett år gamla. Det är flera orsaker som ligger till grund för detta men några av de vanligaste är: Ej tillräcklig kunskap om infästningen. Installatören har ej följt tillverkarens anvisningar (montageinstruktioner). Infästningsmetoden sluter ej tätt Infästningen följer ej den montageplan som snö- och vindlastberäkningen genererat. Dvs det maximala avståndet mellan infästningar. Också det överhänget från sista infästningspunkt till yttersta panel respekteras ej. Taket är ej lämpligt för infästningsmetoden. Exempelvis monteras fästen i för klen läkt (som ej är konstruktionsklassad) eller i allt för tunn råspont. Eller att plåten sitter knappt fast i taket, trots det monteras solpaneler dit.     Tips till installatörer: Senergias montagehandbok: Gratis nedladdning Läs tillverkarens anvisningar. Senergia tillhandahåller dokumentation för: Van der Valk Solar Systems Weland Stål     Misstag 5 – Felaktig infästning av paneler Solpanelerna är en kritisk punkt i installationen och kan liknas med installationens hjärta. Panelerna är tillverkade för många år i drift men tyvärr begås många fel vilket både förkortar livstiden och riskerar orsaka allvarliga fel.   Några exempel på fel är följande: Momentet som montageklämmorna dras åt med är felSolpanelernas laminerade glas är väldigt starkt, men om fel åtdragningsmoment används så riskerar glaset att spricka. Solpanelens infästningszoner respekteras ejSolpanelen är designad för att klara 540kg/m2 i snölast, om infästningen sker i rätt zon. Utanför infästningszonen tappar panelen rejält med hållfasthet och på vissa moduler går man också miste om garantin. Man kan sammanfatta infästningszonsproblematiken följande:   Fel avstånd från kant. Gäller både liggande och stående montage. Ej godkänt att montera liggande panel med horisontell skena. Gäller endas liggande panel. Montage av liggande panel, med liggande skenor, i snözon 2,5 eller uppåt. Den sista punkten är intressant speciellt vid ballastsystem. Ballastsystemet kan definitivt klara 2,5 i snözon (och mer därtill) men panelen blir den begränsande faktorn i detta fallet (vid liggande panel). Figur 1. Infästningszon för en portättmonterad Trina Solar-panel. Tips till installatörer:   Ha alltid koll på vad som gäller för den aktuella panelen som monteras. Både gällande infästningszon och åtdragningsmoment. Var uppmärksam på ditt närområde och studera kartan med snözoner på boverkets hemsida. Snözonen kan variera relativt lokalt!

I detta inlägg tar bloggen upp hur det verkligen funkar med jordfelsbrytare. Det är mångade delade meningar om jordfelsbrytarens vara eller icke vara i en solcellsinstallation. Inlägget kommer gå igenom hur en jordfelsbrytare fungerar samt i vilka fall en extern jordfelsbrytare behövs. Detta görs för alla de tillverkare som Senergia är återförsäljare för; Fronius, SMA, Huawei, Ferroamp och SolarEdge. Vad är en jordfelsbrytare? En jordfelsbrytare (JFB) är en elektrisk apparat som mäter läck- eller felströmmar till jord. I normala fall går all ström genom fasledarna L1, L2 och L3 tillbaka genom den slutna kretsen genom neutralledaren (N). Om balansen mellan in och ut ur summaströmstransformatorn induceras en spänning som triggar en brytmekanism. Alla elektriska apparater från diskmaskiner till växelriktare har en viss läckström, det är därför viktigt att en jordfelsbrytare reagerar på faktiskt fel och inte normal läckström. Figur 1. Schematisk bild över en jordfelsbrytare För personskydd får en JFB med högst 30mA (milliampere) användas. För enbart brandskydd bör man välja en JFB med högst 300mA. Jordfelsbrytare delas upp i två kategorier A & B för anslutning i växelströmsnät. Typ A reagerar för växelström och pulserande likström medan en JFB av typ B klarar större likströmmar. I ett system med många omvandlare så som växelriktare och elbilsladdare är läckströmmarna ofta högre än normalt. På grund utav likströmskomponenterna sol läcker ut på AC-sidan i en solcellsapplikation är jordfelsbrytare av typ B fördelaktiga pga. dess extra motståndskraft mot denna DC-läckström. Läckströmmen har också problemet att den mättar järnkärnan i summatransformatorn (se bild ovan). Detta gör att den blir mindre känslig eller tappar sin funktion. Vad säger installationsreglerna? 712.532.101 -Där en jordfelsbrytare används för felskydd på växelströmssidan ska fordringarna enligt avsnitt 712.530.3.101 tillämpas. 712.530.3.101 Jordfelsbrytare – Där jordfelsbrytare används för att skydda kretsen mellan växelströmsklämmorna på solcellsomriktaren och elcentralen ska de vara av typ B enligt SS-EN 62423 eller SS-EN 60947-2 om inte omriktaren har åtminstone enkel isolering mellan lik- och växelströmssidan, eller installationen är utförd så att åtminstone enkel isolering uppnås mellan omriktaren och jordfelsbrytaren genom användning av en fulltransformator, eller omriktaren inte fordrar skydd med jordfelsbrytare av typ B enligt tillverkarens anvisning.   Speciella krav vid lantbruksinstallation (Brandskyddsföreningen) Enligt Elinstallationsreglerna ska jordfelsbrytare installeras som generellt brandskydd för installationer i lantbruk. Hela installationen ska därför skyddas av jordfelsbrytare med märkutlösningsström på maximalt 300 mA, även huvudledningar. Finns det utrustningar som sammanlagrat alstrar likström i större omfattning än 6 mA ska befintliga jordfelsbrytare bytas ut till klass B i hela anläggningen. Vad säger tillverkarna? Innan vi går in på vad tillverkarna säger så är det viktigt att här belysa varför tillverkarnas anvisningar är så viktiga. Det är nämligen så att tillverkarens anvisningar står över elinstallationsreglerna. Så svaret på frågan är ofta om det behövs JFB eller inte så är svaret vad säger tillverkaren eller är det ett lantbruk du installerar på? Det gäller också frågan om typ A eller B, vad säger tillverkaren? Ferroamp Jordfelsbrytare klarar normalt inte att bryta likström varför dessa inte kan användas i likspänningsnät. Av denna anledning skall all installation utföras som fast installation och berörbara delar skall vara jordade eller åtskilda med dubbel eller förstärkt isolation. En installation med en EnergyHub kan dock förses med jordfelsbrytare typ B, 300mA på AC-sidan för brandskydd i de fallen detta föreskrivs. Detta förutsätter att det inte finns utrustning på DC-sidan som kan ge upphov till läckströmmar som kan orsaka felaktig utlösning. Ferroamps SSO och ESO ger upphov till försumbara läckströmmar och kan användas i kombination med 300mA jordfelsbrytare på AC-sidan desto större utbredning DC-nätet har och desto fler apparater som kopplas in på DC-sidan desto större blir risken att jordfelsbrytaren felaktigt löser ut pga. normala läckströmmar och transienter. För personskydd innehåller varje SSO en DC-känslig jordfelsbrytare i enlighet med EN-62109-2 som kopplar bort panelerna från likspänningsnätet vid felströmmar över 30mA. Jordfelsbrytare typ A rekommenderas ej i kombination med EnergyHub och likspänningsnät eftersom dessa inte är garanterade att lösa ut i händelse av jordfel på DC-sidan. I de fall flera EnergyHub sammankopplas på likspänningssidan i en PowerShare-installation kan jordfelsbrytare normalt ej användas eftersom det naturligt uppstår potentialutjämningsströmmar via de olika EnergyHub vilket kan orsaka felaktig utlösning av jordfelsbrytarna. Huawei Huaweis SUN2000-serie av växelriktare har en läckströmsövervakande enhet kallad Residual Current Monitoring Unit RCMU. Den frånskiljer Huawei-växelriktaren omedelbart om läckströmmen är högre än godkänt värde Fronius Lokala bestämmelser, elleverantören eller andra förutsättningar kan kräva en jordfelsbrytare i anslutningsledningen för AC. Generellt räcker det med en jordfelsbrytare av typen A med minst 100mA utlösningsström. I enskilda fall och beroende på de lokala förhållandena kan emellertid jordfelsbrytaren av typ A utlösa felaktigt. Av den anledningen rekommenderar Fronius att använda en jordfelsbrytare som passar för frekvensomriktare Länk: RCD Information SymoLänk: RCD with 30mA   SMA Inget specifikt krav på att extern jordfelsbrytare krävs. Guide för att välja rätt JFB finns hos SMA enligt länkar nedan: Länk: Critera for selecting RCDLänk: SMA Service: 30 MA RESIDUAL-CURRENT DEVICE IS OFTEN TRIGGERED SolarEdge Solar Edge växelriktare är utrustade med en certifierad RCD (recidual current device). Denna skyddar mot jordfel på DC-sidan. Ingen extern JFB krävs såvida inte externa lokala krav finns. Länk: Application Note RCDLänk: RCD Information   Behövs en Jordfelsbrytare? Svaret om du behöver en extern jordfelsbrytare beror först och främst på om det gör en lantbruksinstallation eller inte. Om svaret är ja, behövs också jordfelsbrytare! För en vanlig villa är svaret oftast nej. Detta för att jordfelsbrytarna, eller snarare jordfelsdetekteringen i växelriktarna är så pass bra att inget externt skydd behövs. Såvida inte lokala regler kräver det. Många installatörer har diskuterat med oss på Senergia huruvida om man sätter in en jordfelsbrytare typ B och om man är säker då? Svaret där är tyvärr att även en JFB typ B kommer släppa igenom läckström upp till detekteringsgränsen på 30mA för trefas-anslutning. Det generella tipset om man sätter en jordfelsbrytare (för brandskydd) är att välja en som är dimensionerad efter anläggningen vanligtvis max 300mA och av typ A. Detta för att undvika så kallade falsk-positiva utlösningar. Dvs när jordfelsbrytaren löser ut, fast inget jordfel har hänt. Som installatör bör man snarare ställa sig… Fortsätt läsa Inlägg 5 – Jordfelsbrytare

Det pågår en livlig debatt i solcellsverige hur en korrekt installation av solceller skall göras och vi på Senergia kommer fortsätta hjälpa till att belysa dessa viktiga frågor. Detta inlägg kommer helt vikas till kabeldragning och kabelförläggning vid solcellsinstallationer. Vi kommer längre fram i teknikbloggen återkomma till kabeldragning, exempelvis vid ballastsystem och markinstallationer!   Särskilda krav Då en solcellsanläggning installeras vid ett lantbruk gäller djurlagstiftning och således mycket striktare krav för elinstallationer i allmänhet och solcellsinstallationer i synnerhet. Mer info LBK: LÄNK,   Krav från försäkringsbolagEtt försäkringsbolag är en fritt agerande enhet på marknaden och det är upp till respektive försäkringsbolag att bevilja en eventuell försäkring till en fastighet med en solcellsinstallation. Det är inte deras skyldighet att erbjuda en sådan. För att vissa försäkringsbolag skall tillåta fastighetsägare att ha sin fastighet (solcellerna ses ofta som en del av fastigheten) försäkrad hos bolaget kan ibland speciella krav ställas. Dessa krav är specifika för respektive försäkringsbolag. Mer info Länsförsäkringar: LÄNK. För de som är extra intresserade om LFs krav har Senergia haft ett webinarium som är fritt tillgängligt via denna Länk   Vad säger standarden? 712.521.101 Kablar på likströmssidan ska väljas och monteras så att risken för jordfel och kortslutningar minimeras.Detta ska uppnås genom användning av:   enledarkablar med icke-metallisk mantel, eller isolerade enledare som är förlagda individuellt i isolerande rör eller kanal. Ledarna ska inte förläggas direkt på yttertaket.   Handbok 457: Vid planeringen av kabelförläggning på tak ska slingor undvikas då sådana ökar risken för störningar och induktion från åska. Detta görs genom att plus och minusledaren förläggs nära varandra.   Handbok 457: kabelförläggningen ska utföras så att det inte kan bli kortslutning mellan plus och minus. Tänk särskilt på platser där det finns vassa kanter och där kablarna passerar genom olika genomföringar, dessa ska helst vara separata för plus och minus   Vad säger Länsförsäkringars Faktablad 27? Eftersom många bränder, brandtillbud och driftstörningar orsakas av skadade kablar är det viktigt att man förlägger dem så att skaderisken minimeras. Kablarna får inte förläggas direkt mot eller på yttertaket, se alltid tillverkarens anvisningar och Svensk Elstandard. Dessutom gäller på lantbruk att om man förlägger kablar som inte är gnagarsäkra, så måste de på utsatta ställen skyddas med OMG-rör, kabelskydd av plåt eller liknande. Skydden ska vara varmförzinkade eller korrosionsskyddade på annat sätt.   Polseparering Vid planering av kabelförläggning för strängkablar i solcellsinstallationer ska slingor undvikas då sådana ökar risken för radiostörningar från anläggningen. Slingor gör även anläggningen mer mottaglig för påstrålade fält, exempelvis induktion från åska. Plus- och minusledaren ska därför förläggas intill varandra för att minimera slingan, vilket ger förbättrade EMC-egenskaper. För att minska risken för kortslutning ska plus och minus separeras eller skyddas individuellt vid genomföringar och på särskilt utsatta ställenKälla: SEK TK64   FAQ Polseparering Måste jag polseparera vid installation på en villa eller industri?Inget sådant krav finns. Om jag skall dra mina kablar X antal meter i marken i ett rör, måste jag då polseparera?Endast om det är en lantbruksinstallation. Måste genomföringar polsepareras på min villa om jag har Länsförsäkringar som försäkringsbolag?Nej, enligt LFs Faktablad 27 skall kablage vid genomföringar och andra utsatta områden skyddas, men inget krav på seprarering finns4. Är det fel att polseparera och förlägga plus och minus separat?Nej, så länge de förläggs tätt intill varandra. Ex. vid två prarallella rör   Antennverkan För att minimera antennverkan och EMC-problematik skall loopar undvikas. Detta innebär att returledaren skall dras tillbaka. Detta gör att arean mellan plus och minus minimeras. Mer om antennverkan kommer i ett senare blogginlägg! KabeldragningTak med pannor Kablar som dras mellan sektioner och ner från taket förläggs i flexsslang.Flexslangen kan antingen stripeas eller klamras mot läkten. Figur 1. Polseparering i praktiken. Bild: Solgruppen Norden Plåttak Beroende på vilken typ av plåttak som det är finns olika metoder att fästa kabeln. Exempelvis kan håljärn användas för att stripea fast kabeln när man går mellan skenor. Det ger både kablen dragavlastning men också något som man som installatör kan använda för att stripa runt. Figur 2. Kabeldragning på plåttak. Bild Sesol. Om så kallade kortskenor används kan kabeldradningen vara problematisk då man som installatör inte har någon längsgående skena at fästa kabeln i. Montagetillverkaren Van der Valk har löst detta genom att ha en låg kabelstege som ryms under kortskenan. Kabelstegen är endast 35mm hög vilket gör den ideal att använda på plåttak för att undvika hängande kablar. Figur 3. Kabeldragning med kabelstege vid användande av kortskena För bandtäckta plåttak skall falsklämmor som nyper fast i falsen användas för att hålla kablage på plats.Styva rör används med fördel på denna taktyp. Figur 4. Kabeldragning på bandtäckt tak. Bild IOS. Ned från taket Helst bör man som installatör undvika onödiga genomföringar och om man kan så bör man gå runt exempelvis takfoten för att gå ner med kabeln. Vidare längs fasaden bör kabelskydd användas. Var noggrann vid ev avslut och böjar att inte likströmskabeln skaver mot en vass kant. Figur 5. Kabeldragning ner från tak. Checklista Kabeldragning Ingen kabel ligger emot yttertaket Naken kabel är stripead minst var 30:e centimeter. Kabel i flexrör minst var 70:e centimeter. Plus och minus förläggs intill varandra för att minska EMC Kablar är dragavlastade Börjradier på kablage solpaneler och eventuella optimerare är enligt tillverkarens anvisningar Flexslang, stripes, kablar och annat material är UV-beständigt

Det har pratats länge om den, men nu är den äntligen här! Ferroamps solsträngsoptimerare av andra generationen! Senergia kan som stolt nordisk återförsäljare presentera Ferroamp senaste produkttillskott: en ny solsträngsoptimerare.   Vad är en Solsträngsoptimerare? Innan vi börjar med nyheten, låt oss backa bandet för er som är nya och börja från början.Vad är en solsträngsoptimerare?   En solsträngsoptimerere, eller SSO som dom också förkortas är ett tillbehör till Ferroamps Energyhub för att addera solel till systemet. Ni som är vana att dimensionera solcellsytem kan se SSOn som en MPPT till växelriktaren.Kortfattat kan man säga att SSOn har tre arbets-uppgifter:(1) Agera MPPT och hämta ut så mycket solel som möjligt från solpanelerna och (2) ta den spänning som solpanelerna ger och omvandla den till 760V likström. Just 760VDC är nämligen spänningen i Ferroamps DC-nanogrid, (3) att när Energy Hub stängs ned eller ev DC-brytare stängs av är det strömlöst till SSO. Figur 1. Ferroamp solsträngsoptimerare, länken mellan solpanelerna och likströmsnätet. Eftersom flera SSOer kan anslutas till systemet kan man kombinera flera paneltyper (dock endast en per SSO), kombinera flera takytor (en yta per SSO) och SSOer på flera olika byggnader i samma likströmsnät. Ett kopplingsschema hur detta ser ut ses nedan. Som man kan se kommer SSOn oavsett hur olika långa strängarna är eller vilken vinkel eller orientering de har ser alltid SSOn till att det är 760V in till likströmsnätet. Detta gör den genom en så kallad boost-funktion där den omvandlar spänningen från panelerna (som varierar över dagen) och alltid ger rätt spänning. Det gör att man kan parallellkoppla många SSOer till samma system! Figur 2. SSOer med strängar av olika längd och paneler kan kopplas samman mot DC Nanogrid Vad är nytt i generation två? Den största yttre skillnaden är ett nytt visuellt utseende med tydligare kylflänsar med ännu bättre avkylning. Dessutom är terminalerna uppdaterade vilket förenklar anslutningen av DC-kontakter. På insidan har effektelektroniken bytts ut till kiselkarbid, vilket är senaste tekniken! Kiselkarbid använder sig av en så kallad högre switchfrekvens vilket reducerar förlusterna och mindre värme utvecklas inne i SSOn. Den nya tekniken möjliggör också en högre ström in från solpanelerna. Nya maximala strömvärdet är 12,5A (Impp). Den nya maximala uteffekten från en SSO stiger därmed till 8kW! Figur 3. Solsträngsoptimerare Gen 2 Den nya SSOn är utvecklad med maximalt säkerhetsfokus och möjlighet för flexibilitet och framtida utbyggnad.Solenergin kan gå raka vägen från solpaneler med så lite som 0,5% förluster till ett batteri för lagring inom likströmsnätet! SSOns inbyggda effektbegränsning ner till 0W uteffekt innebär att den kan användas i batteritillämpningar och off-grid-system. Solsträngsoptimeraren är dessutom utvecklad för att möta de kommande striktare EMC-kraven (elektromagnetisk kompabilitet).   Hur dimensionerar man en SSO? Värdena från SSO gen 2 som vi skall hålla koll på är Vmpp max 720V, Impp max 12,5A samt den maximala ingångseffekten 8000W. Notera vid dimensionering är det inte bara effekten som spelar roll utan det är alla tre storheterna ström (ampere), spänning (volt) och effekt (watt) som ligger till grund för dimensioneringen.   Steg-för-steg-guide: MaxströmKontrollera att panelen är kompatibel. Se till att panelens Impp är max 12,5A. Max antal paneler i strängenRäkna ut hur många paneler som maximalt kan vara i strängen genom att dividera 720 med din valda panels Vmpp. Avrunda nedåt. Min antal paneler i strängenSe till att SSOn kommer upp i minst 120Vmpp. Dividera 120V med vala panelens Vmpp. Avrunda uppåt. Maximal effektSe till att den maximala effekten inte överstiger 8000W. Viss ”överdimensionering” tillåts men då måste SSOn sitta svalt och ej i direkt solljus. Vid 45°C minskar effekten ut från SSOn.   Exempel SSO-dimensionering:   Låt oss anta en LONGi 370Wp med följande elektriska data: Vmpp:34,4V & Impp: 10,76A.   MaxströmPanelens ström 10,76A är mindre än 12,5. Allt ok. Max antal paneler i strängen720/34,4=20,93. Avrundning nedåt till 20 paneler. Kontroll: 20×34,4=688V vilket är mindre än 720V Min antal paneler i strängen120/34,4=3,49. Avrundning uppåt till 4 paneler. Kontroll 4×34,4=137,6V vilket är mer än 120V. Maximal effektMax antal paneler var 20st. Totalt motsvarar det 20x370W=7400W. Vilket är mindre än det maximalt tillåtna värdet 8000W

Efter otaliga debatter i forum, telefonsamtal från kunder och en livlig debatt så är det dags att reda ut jordningsfrågan en gång för alla. Frågorna man ställs inför som installatör är huruvida en solcellsanläggning skall jordas.Innan vi kan dyka ner i kärnfrågan så krävs en grundläggande förståelse av en del kringliggande ämnen och begrepp.Låt oss börja reda ut elmaterielets olika klasser. Nedan stycke är kopierat från Elsäkerhetsverkets hemsida:   Klass I – Elmateriel av klass I innebär att skyddet mot elchock inte är baserat enbart på den grundläggande isoleringen, utan i vilken ytterligare en säkerhetsåtgärd vidtagits genom att ansluta utsatta berörbara ledande delar till jord.   Klass II – Elmateriel av klass II innebär att skyddet mot elchock är baserat enbart på den grundläggande isoleringen och en ytterligare säkerhetsåtgärd, såsom dubbel isolering eller förstärkt isolering.   Vidare innan vi når huvudinnehållet krävs en del utredande av begrepp:Jordning – att förbinda en apparat med jord. Kan innebära både skyddsjord och funktionsjord.   PUS – Potentialutjämningsskena. Brukar innebära potentialutjämning, som är ett samlingsbegrepp för skyddsutjämning och funktionsutjämning. En byggnad kan ha flera skenor för potentialutjämning, så kallade PUS-skenor. I varje byggnad får det bara finnas en huvudjordningsskena, och denna skall tydligt uppmärkas.   Funktionsjord (F-jord): Jordning för att öka/säkerställa funktion. Engelska: Functional Earth (FE)   PEN – Skyddsjord och neutralledare. Skall vara gröngul ledare. Engelska: Protective earth and neutral (PEN)   Vagabonderande ström – En oönskad ström som uppkommer mellan olika potentialer där returströmmen inte följer de metalliska ledare som är avsedda för returkretsen. Exempelvis mellan två stycken jordningspunkter eller en vattenledning och ett jordspett.   Vad säger standarden? 421 Skydd mot brand Följande avsnitt gäller som tillägg: 421.101 Skydd mot konsekvenser som beror på isolationsfel på likströmssidan då enkel separation används för solcellsomriktaren på växelströmssidan Det rekommenderas att ett fel åtgärdas snarast möjligt. 421.101.1 En anordning för isolationsövervakning (IMD) ska installeras för att verifiera isolationsnivån på likströmssidan så länge solcellsblocket är i drift, utom i de fall avsnitt 712.421.101.2 tillämpas. ANM Anordningar för isolationsövervakning (IMD) som är utförda enligt SS-EN 61557-8 uppfyller ovanstående fordring. Anordningen för isolationsövervakning kan vara inbyggd i omriktaren. 421.101.2 Då en spänningssatt ledare funktionsutjämnas inuti omriktaren på likströmssidan ska åtgärder vidtas för att säkerställa frånkoppling enligt tabell 712.536 av felströmmen vid ett isolationsfel till jord. Vad är det som skall uppnås? Isolationsövervakning   På grund av att solceller är elmateriel klass II skall solcellsinstallationen vara isolerad från jord. Denna isolationsresistans måste kontinuerligt övervakas med IMD (isolationsövervakning). Detta innebär att om isolationsresistansen är för låg skall växelriktaren varna. Växelriktaren har vanligtvis denna funktion inbyggd och har den inte det måste anläggningen kompletteras med funktionen. Rent praktiskt mäter växelriktaren resistansen mellan slingorna (plus och minus) mot jord. För att denna mätning skall bli genomförbar måste det finnas en jord att mäta mot, då jord är potential noll.   Ljusbågsdetektering   Ljusbågsdetektering eller arc fault current interrution (AFCI) är en funktion som blir allt vanligare och byggs in i växelriktare. Denna funktionalitet finns exempelvis redan i Huawei och SolarEdges växelriktare som säljs i Europa medan SMA och Fronius endast har funktionaliteten i deras amerikanska modeller. Kort förklarat så bygger ljusbågsdetekteringen på en sensor som analyserar DC-kretsen. Med smarta algoritmer identifieras eventuella ljusbågar och växelriktaren stryper då produktionen vilket släcker ljusbågen.   Minskad EMC-problematik Om en funktionsjorning görs på en anläggning där man har optimerare har en minskad problematik med EMC (elektromagnetisk kompabilitet). Jordningen av skensystem (som är förbundna med opimerarna) dämpar högfrekventa signaler. Väldigt förenklat kan man se det som att funktionsjorningen fungerar som en stötdämpare som ”släcker ut” viss störningsproblematik.   Jord som jord? Rent installationstekniskt är det ingen skillnad på jord som jord. Funktionsjord får hämtas från skyddsjordplinten i växelriktaren. Men man får inte hämta skyddsjord vidare från funktionsjordkabeln. Detta för att den jordningen inte skyddar mot elchock genom att t.ex. lösa ut en säkring. Den får då varken kallas skyddsjord och får inte vara gulgrön.   Åskskydd? Om fastigheten har ett åskledarsystem eller om det finns risk för att inducera störningar är det en bra idé att konsultera ett proffs för åskskydd och utformning av sådana system. Funktionsjordningen kan om den utförs felaktigt bidra till en ökad risk samt sätta befintliga skyddssystem ur spel.   Olika alternativ för funktionsjordning: Eget jordtagEtt eget jordtag kan göras med hjälp av ett järnspett eller att man gräver ner en metallskiva i marken. Jordtaget förbinds sedan med likströmskabel från taket. Detta innebär i praktiken att man kommer ha ett separat jordtag för DC och AC.   Fördelar: åsknedslag letar sig inte in i fastigheten via elcentraler in elektriska apparater. Minskad risk för vagabonderande DC som når skyddsjord/nolla från panelsträng/ställning vid händelse av isolationsfel.   Nackdelar: Dyrt och tidskrävande Svårt att få till bra jord med rätt resistans (beror på jordmån, fuktighet etc).   Dra in funktionsjorden till jordplinten där övrig jord anslutsFunktionsjorden kopplas in på samma jordplint där övrig jord (både skyddsjord och funktionsjord) ansluts.   Fördelar: Enkel inkoppling och installation Enkelt att veta att man har bra jord då man använder husets jord.   Nackdelar: Ökad risk för fortplantning av inducerad spänning in i befintliga centraler   Koppla in funktionsjorden till en egen jordplint (separat från skyddsjord)Funktionsjorden kopplas in på en egen jordplint men jordplinten i sig är från samma jordtag. Det blir en kompromiss mellan alternativ 1 och alternativ 2 som listats ovan.   Fördelar: Enkel inkoppling och installation Tydlig separation mellan skydds- och funktionsjord. Enkelt att veta att man har bra jord då man använder husets jord.   Nackdelar: Ökad risk för fortplantning av inducerad spänning in i befintliga centraler   Slutsatser Efter att du nu gått igenom detta inlägg så har du förhoppningsvis byggt på dig än mer kunskap och av i branschen kanske nått mer samsyn kring definitioner och begrepp kring vad som gäller.  Som alltid när det handlar om elinstallation att vara väl bevandrad med gällande standarder och föreskrifter. Se därför till att ha god kunskap om dessa samtidigt som du går igenom vad faktiskt växelriktartillverkaren kräver gällande installationen.

Hur var det nu med MC4-kontakterna? För aktörer på solcellsmarknaden har det länge varit känt att det är skillnad på en kontakt och en kontakt. Historiskt på svenska marknaden, med sina höga arbetskostnader, har många länge använt sig av snabbkontakter. Dessa har länge varit den vanligaste typen av kontakt som används i en solcellsinstallation. I takt med att branschen växer har också medvetenheten om standarder, regler och lagar ökat. Men det finns fortfarande kunskapsluckor att fylla. Därför kommer Senergia löpande presentera inlägg i Teknikbloggen, där detta är det första inlägget! Så, om vi börjar från början: vad är en MC4-kontakt? MC4 står för Multi Contact (version 4). Bolaget Multi Contact köptes upp av det schweiziska bolaget Stäubli. De tillverkar kontakter i alla dess former och storlekar. De är idag den enda tillverkaren av vad som kallas MC4 original. Bara för att en kontakt är ”MC4-kompatibel” betyder det inte att de är typtestade och godkända att installera mot varandra. Det betyder att även om två olika fabrikat av kontakter klickar ihop, så betyder det inte att de faktiskt passar. Därför, om man lusläser manualer från både växelriktare och solpaneler så är det väldigt tydligt att samma tillverkare av kontakt måste användas i en installation. När kontakter från olika tillverkare kopplas ihop finns det flera möjligheter till problem som kan bli förödande för en solcellsinstallation. Rent statistiskt är dessutom problem på DC-sidan i installationer överrepresenterade där en av de största orsakerna är just problem med MC4-kontakter. Faktum är att första branden har redan skett. En villa utanför Borås brann 2018 på grund av felaktig kontaktering på DC-sidan. Hur skall man som installatör då resonera? För det första så kommer man behöva skaffa sig djupare koll på vilka MC4-kontakter som är aktuella för respektive installation. Längst ned i detta inlägg listar Senergia sina produkter och vilka kontakter som skall användas. Det är också viktigt att rätt verktyg används samt att kontaktens montageinstruktioner. Kort och gott kan man säga att kontaktera är ett hantverk och det gäller att ha rätt krimptång. Vad är det då som händer vid felaktig kontaktering? Det som kan hända är i slutändan att det blir varmgång i kontakten som till slut gör att resistansen inne i kontakten blir så stor att kontaktblecken brinner av och man får en ljusbåge. Problemen som kan uppkomma kan både vara problem med IP-klassning, ökad resistans i kontaktbleck eller olika material i kontakten som orsakar värmeproblem. Det som kan hända för de installatörer som inte följer tillverkarens anvisningar gällande rätt kontakter kan i slutändan vara tunn is gällande försäkring vid ev. brand. Dessutom förvärkas garantier vilket kommer vara problematiskt vid reklamationsärenden. Men, det finns en ytterligare aspekt som komplicerar det hela och det är när tillverkare av både solpaneler och växelriktare beställer tredjepartstester av exempelvis TÜV eller andra certifieringsinstitut. Dessa kan då gå i god för att just de kontakterna de använder är kompatibla mot exempelvis Stäublis MC4. Ett exempel på en sådan tillverkare är Trina Solar. På växelriktarsidan så gör SolarEde det liknande där de går i god för att deras optimerare är kompatibla med fler kontakter än just den som sitter i optimeraren som standard. Det som också kan vara intressant att lyfta till debatten angående MC4-kontakter är problematiken med en avsaknad av standard. Att en bransch som är vital i omställningen mot ett förnyelsebart samhälle inte lunder de senaste 20 åren lyckats frambringa en gemensam standard för kontakter. Både med tanke på de stora problemen som finns med tanke på brand och säkerhet men också på de rent affärsmässiga grunderna. Är det verkligen rimligt att några få kontakttillverkare kan diktera villkoren till en hel bransch. Där man som installatör tvingas köpa just de certifierade eller godkända kontakterna. Om inte det görs riskerar man själv stå med ansvaret, då man inte följt tillverkarens anvisning och garantivillkor. Kom-ihåg-lista (till solcellsinstallatörer) Använd alltid samma tillverkares kontakt. Detta gäller både solpaneler, optimerare och växelriktare. Använd rätt verktyg (både crimptång och vridnyckel) Lista över MC4-kontakter hos Senergias leverantörer Paneler: Paneltillverkare       Kontakt Trina                          TS4 Longi                         Stäubli MC4 Phono                       Stäubli MC4 Växelriktare: Fabrikat              Kontakt                                   Kommentar SMA                      Sunclix                                    Ingår vid leverans Ferroamp              Sunclix                                    Kontakten sitter i SSOn. Ingår vid leverans. Fronius                  Ingen kontakt                        Har skruvplint. Huawei                  Stäubli MC4                           Ingår vid leverans SolarEdge              Stäubli MC4 Amphenol H4 Amphenol UTX                       Växelriktaren har Stäbli MC4. Canadian Solar T4                 Optimeraren enligt lista (Ladda ner listan här) (Titan)