Intro En vanlig fråga som en anläggningsägare av solcellsanläggningar ställer är hur deras solcellsanläggning kan kopplas in med ett batteri. Då man har en befintlig anläggning är det en del saker att tänka på som vi skall gå igenom i detta inlägg i Teknikbloggen. Det finns många olika sätt att koppla in ett batteri och det beror på hur den befintliga anläggningen är utformad och vilka krav som ställs på den nya anläggningen. Ett konstaterande som är bra att ha med sig är att: Det spelar ingen roll vilket system du har, det går alltid att komplettera med ett batteri, frågan är bara hur! Innan vi djupdyker i hur man kompletterar med ett batteri så är det bra att förstå varför man vill ha ett batteri. Bli din egen energibank: Lagra solenergi på dagen och använd den på kvällen. När 60-öringen nu försvinner blir det extremt viktigt att ha hög egenanvändning Skydda dig mot elavbrott: Välj ett system med backup så kan du hålla igång viktiga funktioner även när elnätet ligger nere. Bidra till ett smartare elnät: Med rätt styrning kan ditt batteri hjälpa till att balansera hela Sveriges elnät – och du kan få betalt för det! Både via att stötta frekvensen via stödtjänster och att stötta det lokala elnätet via lokal flexibilitet. Lägg till smart styrning och låt batteriet både spara och tjäna pengar åt dig – Med smarta EMS-system (energy management system) sköts i och urladdning av batteriet helt automatiskt. Många av dessa har avancerade AI-tjänster och det finns en hel del smartness redan i växelriktaren för att styra batteriet på det mest lönsamma sättet Olika växelriktartyper Som det går att läsa i Senergias handbok i solcellsteknik (gratis nedladdning här: LÄNK) finns det flera olika växelriktartyper, eller växelriktartopologier. Det som skiljer växelriktarna är inte sättet att omvandla likström till växelström utan hur systemet är uppbyggd för att göra det. Figur 1. Olika växelriktartopologier. A. Strängväxelriktare Här ligger alla solpaneler kopplade i serie. Dessa bildar en sträng. En strängväxelritkare kan ha flera strängar kopplade till sig och panelerna i samma sträng är alltid i samma väderstreck och takvinkel. B. Optimerat system Ett (full)optimerat system innebär att man har en optimerare (DC/DC-omvandlare) kopplade till varje panel. Dessa system är vanligtvis av varumärkena SolarEdge eller Huawei. C. Semi-optimerat system Ett semi-optimerat system är ett strängväxelriktarsystem med optimerare på vissa paneler. Dessa optimerare är vanligtvis av märket Tigo. Figur 2. Ännu fler växelriktartopologier. Olika kategorier av växelriktare När det kommer till vilka växelriktare som är batteriförberedda så kallas dessa hybridväxelriktare. Hybrid för att de kan ta han dom både likströmmen från solpanelerna och batteriet i samma växelriktare. Av olika typer av hybridväxelriktare finns det flera som klarar ödrift (off grid) och vissa som dessutom klarar UPS-drift (uninterruptable power supply). Dvs att de kan byta från nätdrift till ödrift på några få millisekunder. Då går bytet så fort att lampor inte ens blinkar och elektronisk utrustning inte ens stängs av. Figur 3. Olika typer av växelriktare. Olika sätt att ansluta ett batteri (DC- eller AC-kopplat) I ett AC-kopplat system används separata växelriktare för solpaneler och batterier. Detta är vanligt när man först köpt en växelriktare som inte stödjer batterier och senare vill lägga till ett batteri. Då kompletterar man med en separat batteriväxelriktare. Nackdelar Flera omvandlingar: Energin omvandlas tre gånger (DC till AC, AC till DC, och DC till AC igen), vilket leder till cirka 9% förluster, jämfört med 4% i ett DC-kopplat system. Flera olika appar och stökig data: När man har olika växelriktare (av olika fabrikat) samlas inte all data i samma app. När man dessutom vill ha ett smart EMS-system inkopplat blir det ofta mer komplicerat att styra två växelriktare än att köra en. Fördelar Flexibilitet: Möjlighet att kombinera olika system och installera batterier även utan solceller. Rekommendation: Använd samma växelriktarmärke för båda enheterna för enklare hantering och tydligare datavisualisering. Figur 4. AC-kopplat batteri. En hybridväxelriktare hanterar både solcellernas och batteriets likström med en enhet. Den har en inbyggd laddregulator för batteriets laddning och urladdning samt växelriktarfunktion. Fördelar med DC-kopplat System Effektivitet: Likström från solpanelerna omvandlas inte innan lagring i batteriet, vilket resulterar i endast 1% förluster. Omvandlingskostnad: Omvandlingen från likström till växelström kostar 3%, vilket är samma som utan batteri. All data på ett ställe: När batteri och solpaneler ansluts till en och samma växelritkare får man all data i en och samma app och det blir dessutom enklare att styra en ensam växelriktare med olika EMS-system (ex Markedroid, Eneqiu med flera). Figur 5. DC-kopplat system Vad skall man tänka på? Det finns några saker att beakta för att få ett system att fungera så som det är tänkt med den funktionaliteten som önskas om man kompletterar med ett batteri. Ibland är det supernekelt, medan ibland blir det mer komplext. När man skall projektera en utbyggnation av en solcellsanläggning till att inneha ett batteri finns några saker att tänka på som får konsekvenser för valet av systemval och funktionalitet. Några av frågorna att ta ställning till är: Hur data lagras och visualiseras? Hur styrning av systemet skall göras och vilket system som styr? Skall växelriktaren kopplas upp till ett externt EMS-system för extern styrning (för exempelvis stödtjänster)? Skall den nya hybridväxelriktaren ersätta den befintliga växelriktaren eller skall den anslutas parallellt eller direkt, dvs DC- eller AC-kopplat. Vilka frågor skall jag ställa? Hur är din befintliga solcellsanläggning dimensionerad? Vilka solpaneler är idag installerade? Hur många och hur är dom kopplade, dvs hur är strängarna dragna? Vilken effekt har panelerna? Vilken växelriktare har du idag? Hur många kW är den på? Bifoga modellnumret/serienumret på din befintliga växelriktare och ta en bild på etiketten på sidan på växelriktaren. Vad skall ditt batterisystem användas och vilka krav på funktionalitet? Exempelvis ödrift, kapa effekttoppar, EMS, stödtjänster etc. Var skall batteriet placeras (utomhus eller inomhus) och var är din elcentral placerad? Case 1 – Hybridväxelritkare (utan batteri) Det enklaste caset. Det är bara koppla in batteriet/batterierna. Kontrollera vilka batterier som är kompatibla med växelriktaren och hur stora batteristackar som kan anslutas. Ta hjälp… Fortsätt läsa Inlägg 34 – Retrofit, Hur lägger man till batterier till en befintlig växelriktare?

Introduktion och bakgrund Energilandskapet förändras snabbt. Med ökad andel solceller, batterilagring och elektrifiering av transporter ställs nya krav på hur vi hanterar och optimerar vår energianvändning. För att maximera nyttan av egenproducerad energi och samtidigt bidra till ett stabilt elnät krävs smart styrning – här kommer EMS-system (Energy Management System) in i bilden. EMS är hjärnan i det moderna energisystemet och möjliggör både energibesparing och ökad flexibilitet. Vad är ett EMS-system och hur fungerar det? Ett EMS-system är ett digitalt styrsystem som övervakar, analyserar och optimerar energiflöden i fastigheter, industrier eller energisystem. I praktiken innebär det att EMS samlar in data från olika energikomponenter – till exempel solceller, batterier, elbilsladdare och värmepumpar – och styr dessa för att uppnå önskade mål, såsom kostnadsoptimering, minskad klimatpåverkan eller ökad självförsörjning.   En central roll i systemet har växelriktaren, som omvandlar likström från solpaneler och batterier till växelström för användning i fastigheten eller export till elnätet. EMS-systemet kommunicerar med växelriktaren och bestämmer när batteriet ska laddas eller laddas ur, när elbilsladdaren ska aktiveras eller när värmepumpen ska gå. Genom att styra dessa laster och energikällor kan EMS-systemet exempelvis: Lagra överskottsel i batteriet när solen skiner mycket Använda lagrad energi när elpriset är högt eller vid effekttoppar Koppla upp batteriet mot VPP, stödtjänster, frekvensstöd eller lokala flexibilitetsmarknader Styra elbilsladdning eller värmepump till tider med låg belastning eller lågt elpris Prioritera egenanvändning framför export till nätet EMS-systemets autonomi och begränsningar Ett modernt EMS-system är i hög grad autonomt – det tar egna beslut baserade på historiska data och prediktioner, exempelvis väderprognoser och elprisprognoser. Systemet fungerar som en autopilot: du som användare trycker på ”play” och låter EMS:et optimera energiflödena utan att behöva ingripa manuellt. Det är dock viktigt att vara medveten om att AI:n och algoritmerna i EMS:et inte kan förutse allt. Om du till exempel planerar att ha kalas med 20 gäster på söndag och därmed får en ovanligt hög energiförbrukning, kommer systemet inte känna till detta om du inte själv informerar det. Liksom alla algoritmer och prognoser kommer EMS:et ibland att fatta mindre optimala beslut, men det lär sig och anpassar sig löpande för att bli bättre över tid. Val mellan maximal vinst och minimal inköpt energi Som användare av ett EMS-system behöver du också välja vilket mål som är viktigast: att maximera den ekonomiska vinsten eller att minimera antalet inköpta kilowattimmar från elnätet. Dessa mål står ofta i motsats till varandra. Att maximera vinsten innebär att systemet försöker köpa el när den är billig och sälja när den är dyr, vilket kan leda till att fler kWh passerar genom elmätaren – men med större ekonomisk vinst i slutet av månaden. Att minimera inköpt energi innebär istället att du försöker använda så mycket egenproducerad el som möjligt och undvika att köpa från nätet, även om det ibland innebär att du går miste om möjligheten att sälja el till ett högt pris. Det är därför viktigt att du som användare funderar över vad som är viktigast för dig och ställer in EMS:et därefter. Djupdykning i Senergias EMS-system Senergia erbjuder ett brett utbud av EMS-lösningar, både leverantörsspecifika och externa system, för att möta olika behov och integrationskrav. De leverantörsspecifika EMS-systemen (t.ex. SolisAI, FerroAI, SAJ Elekeeper) är tätt integrerade med respektive tillverkares växelriktare och batterier. De är ofta optimerade för maximal kompatibilitet och prestanda inom sitt eget ekosystem, vilket ger en smidig användarupplevelse och enkel installation. Däremot är de vanligtvis begränsade till att styra produkter från just den leverantören. De externa EMS-systemen (Markedroid, Enequi, Tibber) fokuserar istället på bred kompatibilitet och kan integreras med flera olika fabrikat av växelriktare och batterier. De har ofta avancerade funktioner för stödtjänster, såsom att erbjuda flexibilitet till elnätet eller delta i olika marknadstjänster. Detta gör dem särskilt attraktiva för användare som vill ha maximal frihet att kombinera olika hårdvaror eller delta i framtidens energimarknad.   Leverantörsspecifika EMS-system SolisAI: SolisAI är Solis egenutvecklade EMS-lösning som är optimerad för deras växelriktare och batterier. Systemet erbjuder avancerad styrning av energiflöden, inklusive laststyrning och integration med olika energikomponenter. Användaren får tillgång till realtidsdata och kan anpassa styrstrategier efter egna behov. FerroAI: FerroAI är Ferronordics EMS-plattform som fokuserar på flexibilitet och integration med olika typer av hårdvara. Plattformen möjliggör styrning av både batterilager, solceller och externa laster som elbilsladdare och värmepumpar. SAJ Elekeeper: SAJ Elekeeper är SAJ:s EMS-system som är utformat för att ge maximal kontroll över energiflöden i fastigheten. Systemet har stöd för både lokal och molnbaserad styrning och kan optimeras för olika användningsfall, såsom peak shaving, egenanvändning eller nätbalansering.   Externa EMS-system Markedroid: Markedroid är ett oberoende EMS-system som kan integreras med flera olika fabrikat av växelriktare och batterier. Systemet är särskilt starkt inom dynamisk laststyrning och kan kopplas till externa datakällor, såsom elpriser eller väderprognoser, för att optimera styrningen. Enequi: Enequi erbjuder en flexibel EMS-lösning med fokus på både småhus och kommersiella fastigheter. Systemet kan styra batterilager, solceller och olika typer av laster, och har stöd för integration med smarta elnät, styrning av värmepump och elbil men även tredjepartsprodukter via sina Enequi Noder (bluetoothstyrda reläer). Tibber: Tibber är en digital elhandelsplattform som också erbjuder EMS-funktionalitet genom sin app och smarta hårdvara. Tibber kan styra elbilsladdare, värmepumpar och andra laster baserat på realtidspriser och användarpreferenser, vilket gör det enkelt för slutkunden att optimera sin energianvändning. Tibber har en app som uppskattas av miljontals användare och driver Europas största VPP-plattform Fördelarna med att kunna anpassa sitt EMS En av de största fördelarna med dagens EMS-system är möjligheten att anpassa styrningen efter egna behov och mål. Oavsett om du vill maximera egenanvändningen av solenergi, minimera elkostnader, delta i stödtjänster eller framtidssäkra din anläggning, kan EMS:et konfigureras för att passa just din situation. Det är också viktigt att förstå att EMS-systemet ofta blir slutkundens huvudsakliga gränssnitt mot energisystemet – det är via EMS:ets app eller portal som användaren får insikt i lönsamhet, energiflöden och kan göra egna inställningar. Ett välvalt EMS ger inte bara tekniska fördelar utan också en bättre användarupplevelse och ökad kontroll över den egna energianvändningen. Här är ett stycke som adresserar paradoxen… Fortsätt läsa Inlägg 33 – Hur fungerar ett EMS-system?

Under 2024 publicerade Senergias Teknikblogg ett inlägg (Inlägg 29 – Villabatterier: En lönsam investering för framtiden (LÄNK). Många som har följt debatten vet att ersättningen på de så kallade stödtjänsterna från Svenska Kraftnät har minskat från de mycket höga nivåerna 2022 och 2023 till betydligt lägre nivåer under 2024. I detta blogginlägg skall vi djupdyka i ersättningar, lönsamhet och hur återbetalningstiden ser ut för ett energilager 2025. Låt oss börja med att analysera stödtjänsterna, som kanske var den viktigaste intäktskällan för batteriägare fram till halvårsskiftet 2024. Figur 1. Källa: Svenska Kraftnät (Balancing market outlook 2030) Det är viktigt att nämna att ersättningen i 2024 i april var extremt hög och höjde upp hela årets siffror. Det vi också vet nu, sedan bilden nedan publicerades, är att ersättningarna höll sig  låga andra halvan av 2024 och att marknaden för stödtjänster fortsätter mättas då många hundra MW energilager väntas driftsättas närmsta månaderna. Detta innebär att batteriägare (och investerare) nu letar fler intäktsmöjligheter för sina investeringar och att man vill möjliggöra intjäning från flera håll för att göra sig mer oberoende individuella stödtjänster. Detta går att läsa om både från Checkwatt (LÄNK) och Flower (LÄNK) Figur 2. Ersättning FCR-D (upp och ned) 2022-2024. Källa: Checkwatt Priset på batterier är på väg ner Priserna på litiumjonbatterier fortsätter sjunka. Detta drivs på framför allt av transportsektorn med elektrifieringen av både personbilar och lastbilar som kräver stora volymer battericeller. Det råder dessutom överkapacitet i Asien, specifikt i Kina, där tillverkarna producerar mer battericeller än vad världen konsumerar. Detta får världsmarknadspriset på både battericeller och batteripack (som består av celler) att minska i pris. Enkel tillgång & efterfrågan. Figur 3. Volymviktade priser på litiumjon pack och celler 2013-2023. Källa BloombergNEF I grafen ovan ser man den långsiktiga prognos på batteripriser som framför allt transportbranschen och bilindustrin förväntade sig. Det man ser nu med data från 2024 är att det har gått betydligt snabbare och att priset är på rekordlåga nivåer. Framsteg i tillverkningsprocesser, skalekonomi och optimerad celltechnologi möjliggör prisdroppet. Figur 4. Priser på battericeller från mars 2024 på pack och celler. Hur skall jag styra mitt batteri och vad kan ett batteri utföra? Ett batteri kan utföra många olika tjänster och uppgifter. Detta har Senergias Teknikblogg täckt in exempelvis i Inlägg 11 del 2 – Hur kan ett batteri användas? (LÄNK). Traditionellt måste man välja om man skall koppla upp batteriet mot ett externt energioptimeringssystem (engelska: EMS – energy managment system) eller om man använder växelriktarens inbyggda system för styrning av batteriet. Många växelriktartillverkare (exempelvis Solis, SAJ och Huawei) har idag kopplingar till nordiska elbörsen Nordpool. Detta möjliggör att batteriet kan styras för att köpa el när priset är lågt och sälja när det är högt. Detta innebär dock ofta (läs: nästan alltid) att man inte kan använda växelriktarens interna mjuk- och hårdvara för att köra stödtjänster. Då krävs det separat hårdvara. Exempelvis en Flower Hub, Enequi Core eller en Qlink från Qurrent. Då möjliggörs optimering utanför fastigheten och detta medför att systemet kan deltaga på Svenska kraftnäts stödtjänstmarknader (se gärna Senergia Play där vi träffar Flowers grundare John Diklev, LÄNK) Figur 5. Illustration över intern och extern optimering. Ofta behöver man välja en av de två. Flera tillverkare, exempelvis Huawei har släppt sin egen AI-styrning för det smarta hemmet och integrerar både smart styrning av solceller och batteri men också elbilsladdare, värmepump etc. Detta genom att integrera avancerade prognoser kring solinstrålning, väder, konsumtionsmönster etc. Figur 6. Huawei Emma. En smarta-hem-lösning för intern optimering. Olika EMS-leverantörer levererar olika typer av tjänster och för olika ändamål. Grovt förenklat kan aggregatorerna göra stödtjänster och den interna styrningen från exempelvis SAJ eller Huawei kan vara intern, men ändå intelligent med uppkoppling till Nordpool. Det finns undantag så som Enequi som kombinerar både stödtjänster och egenanvändning + spotprisoptimering. Det är viktigt att förstå att genom att låta en sådan tjänst hitta den bästa möjliga lönsamhet för batteriet så kommer olika alternativ vägas mot varandra och göra det som är mest lönsamt. Dock är det viktigt att påpeka att när batteriet har vunnit ett bud på stödtjänstmarknaden kan det inte utföra andra tjänster. Utan snarare kombinera flera tjänster under samma driftsdygn. Figur 7. Sammanställning av olika aggregatorer och interna EMS-system (växelriktarens egna). Olika intäktsströmmar för en solcellsanläggning med batteri och smart styrning. Den totala lönsamheten för en solcellsanläggning med energilager och smarta-hem-styrning kan delas upp i tre delar: intäkt energilager, intäkt solenergisystem och intäkt smarta-hem-styrning. Energilagrets intäkter kan teoretiskt komma från både intern optimering (egenanvändning, spotprisarbitrage och peakshaving samt från stödtjänster. Som det nämndes tidigare är det viktigt här att förstå om det valda EMS-systemet kan hantera båda dessa eller endast en. Solcellsanläggningens direkta lönsamhet kommer från minskat behov av att köpa el. Värdet av denna är både priset på elen (spotpriset) men också värdet av att inte behöva betala elöverföringsavgift, moms och skatt. Den egenkonsumerade elen brukar vara ca 30-40% av den totala produktionen. Ex en solcellsanläggning på 15kWp kommer producera ca 15 000kWh (i ett rakt söderläge). Då kommer ca 5000kWh vara egenkonsumtion och 10 000kWh vara export. För den smarta hem-styrningen så beror denna såklart på hur många (och vilka) styrbara laster som finns i hemmet. Dessa laster kan vara ex elbil eller värmesystemet (värmepump). Men även vissa värmegolv, spabad etc är stora laster som i viss mån kan styras. Styrningen av dessa laster innebär att lasten kan flyttas till timmar då man antingen har överskott av solel (mitt på dagen) eller tillfällen då elpriset är lågt (vanligtvis mellan 00-05). Genom att kunna schemalägga dessa och undvika att köra de största förbrukarna under timmar när spotpriset är högt kan många tusenlappar sparas. Någonstans mellan tummen och armbågen kan man räkna att man kanske kan flytta 50% av sin last och inte köra den de dyraste timmarna. Istället kör man lasterna någon timma senare när elpriset är lägre. Låt oss anta att vi då kan sänka spotpriset från i genomsnitt 50% exempelvis från1kr/kWh till 0,5kr/kWh. Figur 8. En solcellsanläggning med batteri och smart styrnings olika intäktsströmmar. Ett räkneexempel för 2025: Obs.… Fortsätt läsa Inlägg 32 – Hur lönsamt är ett batteri 2025?

Detta är inlägg 2 som rör besiktning av Solcellsanläggningar. Om du tidigare inte läst del 1 kan du klicka här. Detta avsnitt av Senergias teknikblogg skall gå in på frågorna: Vem får utföra en besiktning? Hur hittar jag en besiktningsperson? Hur genomförs en besiktning? Vem får utföra en besiktning? När en besiktning skall utföras åt en privatperson så står det i konsumenttjänstlagen: 55 §  En besiktningsman som avses i 54 § skall ha den erfarenhet och kunskap som krävs för uppdraget. Han eller hon skall utföra sitt uppdrag med opartiskhet och självständighet. Denna formulering är relativt vag och du rekommenderas som beställare beakta de kunskaper som en besiktningsperson skall inneha (se senare del av detta teknikbloggsinlägg). För en AB/ABT står det att: ” Besiktningsman kan vara därtill lämpade person som beställaren utser med den kunskap som krävs för uppdraget”. Det specificeras i upphandlingsunderlaget vilket företag som kommer genomföra besiktningen och där kan även ytterligare krav på besiktningspersonen ställas. Ex kring erfarenhet, certifiering etc. Vilka kunskaper krävs som besiktningsperson? Entreprenadjuridik Både inom KTjL, AB04 och ABT06. Vad som gäller juridiskt kort och gott. Exempelvis certifierad entreprenadbesiktningsman enligt Kiwa eller SBR är mycket meriterande. Specialistkunskap om solcellsanläggningar Besiktningspersonen måste ha en mycket god kunskap om solcellsanläggningen funktion. Både mekaniskt (tätskiktet etc) och elektriskt (strängdragning, kabeldimensionering etc) Besiktningsmetodik Kunskaper i hur en anläggning besiktigas och vilka relevanta delar man skall gå igenom. Men framför allt hur man går igenom anläggningen och vilka kontroller som man skall göra. Elkunskap Installation av solcellsanläggningar är auktoriserat arbete. Den som besiktigar måste ha kunskap i hur en elanläggning fungerar och dimensioneras. Dessutom måste man ha rätt auktorisation inom sitt egenkontrollprogram att kunna kontrollera hela solcellsanläggningen. Såväl DC som AC. Certifierad entreprenadbesiktningsman Det finns inom bygg och entreprenad två organisationer som utfärdar certifieringar för kunskap inom entreprenadjuridik. Dessa är Kiwa och SBR. Kompetensen styrks via en certifieringsprocess. Det är viktigt att belysa att certifieringen endast rör det entreprenadjuridiska och inte det installationstekniska. Hur hittar jag en besiktningsperson? För en entreprenadbesiktning inom AB eller ABT är det relativt enkelt att hitta besiktningspersoner med rätt kompetens då det sedan länge utförts elbesiktningar inom ex. både nybyggnadsprojekt och i industrin. Det gäller dock att förvissa sig om att besiktningspersonen har rätt sakkunskap om solcellsinstallationer. För privatsidan är det betydligt svårare då utbudet av besiktningspersoner är begränsat. Ett gott tips är att besöka branschföreningen Svensk Solenergi som har en databas av besiktningspersoner. Dessa kan du hitta på deras hemsida: https://svensksolenergi.se/att-installera-solenergi/besiktning/. För att listas på Svensk Solenergis hemsida uppfyller man både de etiska kraven och krav gällande erfarenhet och kunskap. Man kan också gå in och söka hos Kiwa och SBR efter entreprenadbesiktningspersoner som registrerat att de har specialistkunskap inom solcellsinstallationer. Figur 1. Svensk Solenergis logga för besiktningspersoner. Viktiga bestämmelser för privatpersoner (KtjL) Det finns många aspekter i KtjL som är relevanta för en solcellsentreprenad. Alla aspekter kommer inte täckas in i denna handbok. Däremot kan man i detta kapitel läsa på om relevanta bestämmelser som gäller vid besiktning hos privatperson. När kan besiktning påkallas? En besiktning kan i princip påkallas när som helst inom 10 år (enligt 17 §) . Konsumenten kan reklamera upp till 10år efter att uppdraget avslutades såvida inte annat följer av en garanti eller liknande utfästelse.  Godkänd entreprenad? Om småhusentreprenaden inte är felaktig enligt 9 §eller de konstaterade felen är av mindre betydelse, skall besiktnings-mannen godkänna entreprenaden. Inte godkänd entreprenad? Om småhusentreprenaden inte godkänns och parterna inte bestämmer annat, skall en ny slutbesiktning göras vid ett senare tillfälle. Näringsidkaren skall i god tid underrätta besiktningsmannen om när en ny slutbesiktning kan göras. Hur mycket kan man som beställare hålla inne med? Om det enligt 53 §skall göras en slutbesiktning, har konsumenten, trots 41 § första stycket, rätt att hålla inne tio procent av det avtalade priset till dess att småhusentreprenaden har godkänts enligt 56 § andra stycket Måste man göra en ombesiktning (ny slutbesiktning)? Nej, det är en vanlig lösning att installatören åtgärdar felen och dokumenterar lösningen digitalt (via foto eller video). Detta är ofta en kostnadseffektiv lösning för alla parter. Vad gör man om inte man kommer överens med sin installatör efter en besiktning? Det är ovanligt att entreprenören inte tar sitt ansvar. Är företaget medlem i Svensk Solenergi kan man kontakta dom för påtryckning. Men det finns egentligen inget påtryckningsmedel än att lösa det civilrättsligt (dvs i domstol). Man är som konsument skyddad av svenska konsumentlagar. Besiktningsmetodik Besiktningspersonen viktigaste uppgift är att säkerställa att beställaren fått det som är överenskommet och beställt. Det innebär att besiktningspersonen måste få ta del av det projekteringsmaterial och avtalsdokument som tagits fram till entreprenaden. Detta inkluderar köpekontrakt, snö och vindlastberäkning, simulering (ex i PV Sol eller Helioscope), strängritning och dimensioneringsunderlag för växelriktaren. För den mer intresserade läsaren rekommenderar vi avsnitt 6 på Senergia Play – Besiktning av Solcellsinstallation där Senergias Tim Ljunggren är på en besiktning tillsammans med besiktningsmannen Richard Nyberg från Nybergs Elkonsult. I avsnittet intervjuas också Svensk Solenergis Ludvig Bydén kring hur branschföreningen arbetar med besiktning. Vad skall kontrolleras vid en besiktning? Nedan följer en förenklad lisa över vilka kontroller som en besiktningsperson genomför vid en besiktning. Att kontrakt/avtal finns samt ev. ett förfrågningsunderlag. Att det finns en drift & underhålls pärm som bl.a. talar om hur anläggningen ska skötas, om vilka komponenter som finns. Egenkontroller över utfört arbete. Snö & vind-lastberäkningar. Eller annan konstruktionsberäkning. Hur det är monterat på tex taket, parkanläggning, fasad eller likande. Garantivillkor Isolations, kortslutningsströms mätningar enligt HB 444 kap 6, Samt HB 457 del 26.2 Kontroller kablage AC/DC så att inget ligger mot vassa kanter osv. att det är uppfäst ordentligt. Snörasskyddets placering och montage. SE BBR 29 kap 8.2434 Ev jordtag med dess tillhörande dokumentation gäller för anläggningar med Ö-drift. Länklista: Senergia Play avsnitt 6 – Besiktning: https://youtu.be/XdEjdoZ3JBw?si=0i2qTBmDgz1AHy6_ Svensk solenergi lista besiktningspersoner: https://svensksolenergi.se/att-installera-solenergi/besiktning/ Svensk solenergi program för besiktningspersoner: https://svensksolenergi.se/anvisning-for-registrering-av-besiktningspersoner/ Svensk solenergi riktlinje besiktningspersoner: https://svensksolenergi.se/riktlinje-om-besiktning/ Du kan läsa mer om certifieringar till entreprenadbesiktningsman hos SBR, Kiwa och Rise.

Vad är en korrekt installerad solcellsinstallation? Det debatteras friskt i solcellssverige vad som är en korrekt installerad solcellsinstallation. Svaret beror faktiskt på. Det vill säga vilket lagrum och vilken typ av avtal som ingåtts påverkas både hur anläggningen skall designas & besiktigas. Som alltid gäller det att beakta hierarkin över vilket regelverk som gäller, se pyramiden nedan. Det som är viktigt att påpeka är att tillverkarens anvisningar står över svensk standard (som exempelvis elinstallationsreglerna). För att tydligare förklara hur en installatör uppfyller dessa krav är det bra att bryta ned Elsäkerhetsverkets föreskrifter och vad som generellt dessa innebär. Vi hoppas detta inlägg skall sammanfatta gällande regelverk och göra det överblickbart. Samtidigt när juridiska dokument skall sammanfattas, lagar och praxis skall tolkas går det sällan att få med helheten. Vi vill därför betona till läsaren att detta inte är ett juridiskt dokument, utan en översikt och sammanställning över entreprenadjuridiken gällande solcellsanläggningar. God elsäkerhetsteknisk praxis ELSÄK-FS 2022:1, 2 kap. God elsäkerhetsteknisk praxis. 1 § En starkströmsanläggning ska vara utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis så att den ger betryggande säkerhet mot personskada och sakskada på grund av el. Med god elsäkerhetsteknisk praxis avses tillämpning av dessa föreskrifter samt av den praxis i övrigt som har etablerats på elsäkerhetsområdet genom kompletterande standarder eller andra bedömningsgrunder. Om svensk standard tillämpas som komplement till föreskrifterna anses anläggningen vara utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis om inget annat visas. En anläggning får vara utförd på ett sätt som helt eller delvis avviker från svensk standard under förutsättning att motsvarande säkerhet uppnås. Om utförandet avviker från svensk standard ska de bedömningar som ligger till grund för utförandet dokumenteras. Fackmässighet Enligt konsumenttjänstlagen 4 § skall Näringsidkaren utföra tjänsten fackmässigt. Detta kan förklaras genom att utförandet skall vara utfört sakkunnigt och på ett yrkesmässigt sätt. Notera att definitionen handlar om funktion, och inte estetik. Detta förtydligas i dessa länkar: Rättsakuten.se & Bostadsjuristerna.  I praktiken innebär det att en entreprenad mot en privatperson anses vara fackmässigt utförd om följande två krav är uppfyllda: Svensk Standard – exempelvis HB444 eller HB 457 (som är lägstanivå) God Elsäkerhetsteknisk praxis (ELSÄK-FS 2022:1, 2 kap.) Men, med det sagt är det ändå viktigt att belysa att installatören har ett egenintresse att göra estetiskt snygga installationer och ha en god kundrelation. Det är ju på så vis de får in nya affärer. Som privatperson bör du kommunicera tydligt specifika krav kring estetik, färgval etc. Dessa bör också skrivas in i avtalen så att de finns dokumenterade och underlättar för samtliga inblandade. Olika entreprenadformer Beroende på vilka parter (juridiska personer) som gör affärer med varandra är det olika delar av lagstiftningen som är tillämplig. Då solcellsanläggningar oftast köps i form av totalentreprenader (nyckelfärdiga lösningar) så är konsumenttjänstlagen (KtjL) applicerbar i det fallet. När det är affärer mellan företag så finns det olika standardiserade kontrakt att använda sig av beroende på hur risker och ansvar skall fördelas. Entreprenad mot konsument – Konsumenttjänstlagen Då ett företag utför en entreprenad till en privatperson så gör man det under lagrummet för konsumenttjänstlagen. Denna lag är till stor del tvingande till konsumentens förmån. Det innebär att du inte får ge konsumenten sämre villkor än de som finns i lagen. För att förtydliga vad du som beställare (privatperson) har kommit överens om är det ett gott råd att skriva ett väldokumenterat avtal. Det finns färdiga avtalsmallar, exempelvis Hantverkarformuläret 17 som täcker in många av de delar som är bra att avtala om från början. Både för beställare och entreprenörs skull. Entreprenad mot företag – Allmänna Bestämmelser När företag gör affärer med varandra gäller inte konsumenttjänstlagstiftning. För att underlätta ansvarsfördelning och riskfördelning i entreprenader finns det färdiga avtalsvillkor att använda sig av, AB 04 och ABT 06 är exempel på standardvillkor för entreprenader. Standardvillkoren har tagits fram av sakkunniga och byggbranschen. ”AB” står för allmänna bestämmelser och ”T” i ABT 06 står för totalentreprenad. Vid val mellan AB04 och ABT 06 gäller det att ha klart för sig om beställningen avser en totalentreprenad eller en utförandeentreprenad. Vid en totalentreprenad svarar entreprenören för att vissa angivna funktionskrav uppfylls. Beställaren beskriver vilken funktion och vilket resultat som ska uppnås. Entreprenören får sedan ansvara för att bygga så att den önskade funktionen uppnås. Det är entreprenören som står för projekteringen och utförandet. Standardvillkoren i ABT 06 avser totalentreprenad, eller ”funktionsentreprenad”. AB- Allmänna bestämmelser Allmänna bestämmelser är en entreprenadform och står för att det är en utförandeentreprenad och att beställaren svarar för projekteringen och entreprenören för utförandet. Att det sen i slutskedet uppfyller avsedd funktion åligger beställaren. ABT- Allmänna bestämmelser Totalentreprenad Detta är en entreprenad där entreprenören ansvarar för såväl projekteringen som utförande av arbetena. Entreprenören har ett funktionsansvar för entreprenaden, det vill säga entreprenören ansvarar för att objektet uppfyller avtalad funktion. Vid totalentreprenaden så beskriver beställaren genom funktionskrav i förfrågningsunderlaget (FU) hur objektets användbarhet och funktion ska vara. Utförandeentreprenad Utförandeentreprenad är en entreprenadform där beställaren ansvarar för projekteringen och entreprenören för utförandet av entreprenaden. Entreprenören saknar funktionsansvar, men utförandet ska vara fackmässigt. I en utförandeentreprenad är utgångspunkten att beställaren, genom egen utredning och noggrann projektering anger vad entreprenören ska göra. Entreprenören ska sedan utföra arbetet enligt den projektering, ritningar etc. som presenterats av beställaren, vilket innebär att entreprenören inte ansvarar för att entreprenaden blir funktionsduglig. Det enda kravet som entreprenören måste uppfylla är att det utförda arbetet är fackmässigt. Det finns inget som säger att totalentreprenad alltid är ”bättre” än en utförandeentreprenad. Detta får bedömas från fall till fall. Ibland vill beställaren ha större möjligheter att reglera exakt ”hur” något ska byggas. Då kan en utförandeentreprenad vara det som behövs. Beställaren får då ta fram alla ritningar och specifikationer som behövs för byggnationen. I andra fall är kanske entreprenören bäst lämpad att hantera de frågorna. Då kan en totalentreprenad vara ett bättre val. I detta fall är det viktigast för beställaren att det blir en god funktion. Man kan kortfattat säga att beställaren har större kontroll över projektet i en utförandeentreprenad men att en totalentreprenad innebär en lägre risk för beställaren eftersom entreprenören ansvarar för funktionen. Sammanfattning entreprenadformer… Fortsätt läsa Inlägg 30 – Besiktning (1/2) – Entreprenadjuridik