Introduktion Energibranschen står inför en teknisk revolution där smarta lösningar och digitalisering förändrar hur vi producerar, lagrar och använder energi. I centrum för denna utveckling står EMS, Energy Management Systems – som snabbt utvecklas till att bli hjärnan i moderna energisystem. I detta blogginlägg utforskar vi vad ett EMS-system är, skillnaden mellan hårdvaru- och mjukvarubaserade lösningar, gör en liknelse med simkortens utveckling, jämför ledande leverantörer och blickar framåt mot framtidens EMS. Vad är ett EMS-system? Ett Energy Management System (EMS) är ett system som övervakar, styr och optimerar energiflöden i fastigheter, industrier eller hela elnät. EMS samlar in data från olika energikällor och förbrukare, analyserar dessa och fattar beslut i realtid för att maximera effektivitet, minska kostnader och integrera förnybar energi. Funktionaliteten kan omfatta allt från laststyrning och batterilagring till integration av solceller och elbilsladdning. En central roll i systemet har växelriktaren, som omvandlar likström från solpaneler och batterier till växelström för användning i fastigheten eller export till elnätet. EMS-systemet kommunicerar med växelriktaren och bestämmer när batteriet ska laddas eller laddas ur, när elbilsladdaren ska aktiveras eller när värmepumpen ska gå. Genom att styra dessa laster och energikällor kan EMS-systemet exempelvis: Lagra överskottsel i batteriet när solen skiner mycket Använda lagrad energi när elpriset är högt eller vid effekttoppar Koppla upp batteriet mot VPP, stödtjänster, frekvensstöd eller lokala flexibilitetsmarknader Styra elbilsladdning eller värmepump till tider med låg belastning eller lågt elpris Prioritera egenanvändning framför export till nätet EMS via hårdvara eller mjukvara Traditionellt har EMS-system varit hårdvarubaserade, där dedikerade styrenheter installerats på plats. Dessa system är ofta robusta och pålitliga, men kan vara dyra att uppgradera och svåra att integrera med nya tekniker. Den nya generationen EMS-lösningar är i allt högre grad mjukvarubaserade och molnanslutna. Det innebär att styrning och optimering kan ske via smarta algoritmer och AI, med snabbare uppdateringar och enklare integration av nya funktioner. Fördelen med att kunna ha olika externa EMS-system är att det går att anpassa vilken typ av tjänster/funktioner som man vill ha ut av sin hårdvara (växelriktare + batteri). Figur 1. Illustration som visar en växelritkare (Solis) som är kompatibel med flera olika batterier och olika EMS-lösningar. EMS via hårdvara Det fram tills idag vanligaste sättet att koppla upp sin växelriktare är via en lokal styrdator som kommunicerar lokalt med växelriktaren i hemnätverket. Antingen via Modbus TCP dvs inom det lokala nätverket eller Modbus RTU med en kabel kopplad mellan styrdatorn och växelriktaren. En av fördelarna med att koppla upp en lokal hårdvara är att man kan kommunicera väldigt snabbt och utan fördröjning via modbus till växelritkaren. Det innebär att kommandon och data skickas med mycket kort fördröjning samt att styrbarheten och kontrollmöjligheterna är goda. Denna setup leder också till att EMS-leverantörern kan kryptera trafiken och nå ökad IT-säkerhet genom att de skickar data från sin hårdvara till sitt cloud. På detta sätt stänger man också ute växeleriktaren från att kommunicera utanför hemnätverket. Tack vare den snabba responshastigheten med lokal hårvara har många EMS-leverantörer valt denna lösningen. Den har drivits på av kravet på snabb responstid för att kunna köra stödtjänster. Figur 2. EMS via hårdvara. Här illustrerat med Tibber Bridge och en Solis-växelriktare. EMS via mjukvara En nyhet som nu kommit i oktober 2025 är att man övergått från hårdvara till att köra mjukvara hela vägen. Det innebär att EMS-leverantören kopplar upp sin styrning mot växelritkartillverkarens portal (cloud) och att sedan man via API:er kan styra och övervaka växelriktaren. Figur 3. EMS via mjukvara. Här illustrerat med Tibber EMS. Sammanfattning Från ett användarperspektiv så är det egentligen ingen skillnad på hur EMS-systemet kopplas till växelriktaren. Men då man slipper köpa hårdvara om man kör cloud-to-cloud gör det också att man inte sitter fast i någon lösning framgent. Dessutom kommer växelriktartillverkarna möjliggöra för flera olika EMS-lösningar via sin portal (cloud-to-cloud). Detta gör att slutanvändaren får stor valmöjlighet att ändra sitt val av EMS-leverantör i framtiden Liknelse med fysiskt simkort via e-sim Utvecklingen inom EMS kan liknas vid mobilbranschens övergång från fysiska simkort till e-sim. Med fysiska simkort var man bunden till en viss operatör och hårdvara, medan e-sim möjliggör flexibel och fjärrstyrd hantering av abonnemang och tjänster. På samma sätt går EMS från att vara hårt kopplade till specifik hårdvara till att bli flexibla, mjukvarudrivna lösningar som kan anpassas och uppgraderas över tid – utan att byta ut hela systemet. Det kommer alltså vara lika lätt att byta EMS-leverantör som det är att byta leverantör av e-sim. Detta kommer göra att konkurrensen ökar och kommer driva på den tekniska utvecklingen samt att konsumentens intressen tillvaratas då man vid nya tjänster och teknologier snabbt kan byta spår och inte sitter fast i slutna lösningar med dyr hårdvara som man inte kan byta ut. Jämförelse av olika EMS-leverantörer Internt eller externt system – Växelriktartillverkarna har idag egenutvecklade system med god funktionalitet. Men de interna systemen saknar generellt lokal anpassning och även kopplingen till VPP eller stödtjänstmarknaden. Detta för det är ofta utländska aktörer (växelriktartillverkare) som har hela värden som marknad inte har möjlighet att göra anpassningar för en så liten marknad som den svenska. De externa systemen blir då väldigt lokalt anpassade, exempelvis i Sverige kring effekttariffer och stödtjänster. Skall man ha stödtjänster krävs generellt extern EMS. Abbonnemangstjänst eller gratisversion – De interna EMS-lösningarna från växelriktartillverkarna är oftast gratis och ingår vid köp av hårdvaran. De externa EMS-leverantörerna har ofta någon form av månadskostnad för sin tjänst. Kostand för hårdvara eller cloud-to-cloud – Beroende på lösning (val av EMS och val av växelritkare) så ställs det olika krav på om en extern hårdvara krävs. Kostnaden för hårdvaran skiljer sig också ganska mycket mellan olika EMS-leverantörer. Figur 4. En jämförelse mellan olika EMS-lösningar (daterad 2025-10-26). Skillnaden mellan EMS-leverantör och aggregator för VPP-tjänster Det är viktigt att skilja på EMS-leverantörer och aggregatorer för VPP-tjänster (Virtual Power Plant). EMS-leverantör: Tillhandahåller system för att styra och optimera energianvändningen lokalt, exempelvis i en fastighet eller industri. EMS hanterar energiflöden, lagring och integration av förnybara energikällor på plats och optimerar utifrån lokala förutsättningar och användarens behov. Aggregator för VPP-tjänster: En… Fortsätt läsa Inlägg 43- Jämförelse av EMS-lösningar

Introduktion Litiumjonbatterier har på kort tid blivit en grundpelare i modern energiteknik. De används idag i allt från elbilar och energilagringssystem till mobiltelefoner, datorer och verktyg. Den snabba teknikutvecklingen har gjort att batteriernas kapacitet, säkerhet och livslängd ständigt förbättras. Men för att verkligen dra nytta av litiumjonbatteriernas potential krävs avancerad styrning och övervakning – och en av de mest centrala funktionerna i detta är cellbalansering. Cellbalansering är en teknik som säkerställer att alla celler i ett batteripaket arbetar inom säkra och optimala gränser. Utan korrekt balansering riskerar man att batteriets prestanda försämras, livslängden förkortas och säkerhetsrisker uppstår. I detta blogginlägg fördjupar vi oss i vad cellbalansering innebär, varför det är så viktigt, skillnaderna mellan olika balanseringsmetoder samt praktiska råd för både driftsättning och utbyggnad av batterisystem. Vad är cellbalansering och varför behövs det? Ett litiumjonbatteri består av flera individuella celler som kopplas samman i serie och/eller parallellt för att uppnå önskad spänning och kapacitet. Med tiden och genom upprepade laddnings- och urladdningscykler uppstår små skillnader mellan cellerna. Figur 1. Obalanser på cellnivå leder till att antingen laddning måste avslutas i förtid eller att urladdning måste avslutas i förtid. Det är den sämsta cellen som definierar när detta sker. Dessa skillnader kan bero på variationer i tillverkningen, åldrande, temperaturvariationer eller olika belastning under drift. Resultatet blir att vissa celler laddas ur snabbare, tappar kapacitet eller får högre inre resistans än andra. Om dessa skillnader inte hanteras kan det leda till att enskilda celler blir överladdade eller djupurladdade. En överladdad cell kan överhettas, svälla eller till och med börja brinna, medan en djupurladdad cell kan ta permanent skada och tappa kapacitet. Eftersom batteriets totala prestanda ofta begränsas av den svagaste cellen, är det avgörande att hålla alla celler så jämna som möjligt i laddningsnivå (State of Charge, SoC). Följande problem kan avsaknad eller ej adekvat cellbalansering leda till: Minskad batterikapacitet Kortare drifttid Prestandaförsämring Säkerhetsrisker såsom överhettning eller till och med bränder För tidigt batterifel på grund av inkonsekventa spänningsnivåer Energiförlust från ineffektiv laddning och urladdning Cellbalansering är därför processen där man aktivt eller passivt jämnar ut laddningsnivån mellan cellerna. Genom att säkerställa att alla celler arbetar inom samma spännings- och laddningsintervall kan man maximera batteriets livslängd, säkerhet och kapacitet. Batterier försämras över tid, och enskilda celler i ett batteripaket laddas ur eller upp i olika takt. Denna obalans kan orsakas av: Tillverkningsfel – Små variationer i cellkapacitet från fabriken. Temperaturskillnader – Värme påverkar cellernas prestanda och orsakar ojämna urladdningshastigheter. Variation i självurladdning – Vissa celler tappar naturligt laddning snabbare än andra. Åldringseffekter – Celler försämras i olika takt, vilket leder till inkonsekvenser. Utan korrekt cellbalansering kan dessa avvikelser öka, vilket orsakar ineffektivitet och till och med batterifel. Vad skiljer aktiv cellbalansering och passiv cellbalansering? En genomgång om hur det fungerar Det finns två huvudsakliga metoder för cellbalansering: passiv och aktiv. Båda syftar till att utjämna laddningsnivån mellan cellerna, men de gör det på olika sätt och med olika effektivitet.   Passiv cellbalansering Passiv cellbalansering är den mest använda och enklaste metoden. Här leds överskottsenergin från de mest laddade cellerna bort som värme via motstånd. När en cell når sin maximala spänning under laddning, kopplas ett motstånd in parallellt med cellen. Motståndet leder bort överskottsenergin tills cellens spänning sjunker till samma nivå som de andra cellerna.   Figur 2. Passiv cellbalansering där resistorn förvandskar energi i den mest laddade cellen. Fördelen med passiv balansering är att den är enkel att implementera och har låg kostnad. Nackdelen är att energin som tas bort går förlorad som värme, vilket innebär att metoden är mindre energieffektiv och kan vara långsam om obalanserna är stora. Passiv balansering passar bäst i mindre system eller där energiförlusten inte är kritisk. Figur 3. Passiv cellbalansering. Djupdykning – Passiv cellbalansering Algoritm för passiv cellbalansering: Balanseringsaktiveringsvillkor: Det finns inga larm förutom larmet för för stor spänningsskillnad Den individuella cellens temperatur uppfyller kravet (-20℃ ~ 55℃) Balanseringsmotståndets temperatur uppfyller kravet (lägre än 85℃) Den individuella cellens spänning ligger inom de övre och nedre gränserna för balanseringsskyddsspänning (2800mV ~ 3600mV) Den maximala individuella cellens spänning uppfyller aktiveringsspänningen för balansering (över 3000mV) Spänningsskillnaden för att aktivera balansering är 20mV;Huvudbrytarens balanseringsfunktion är påslagen;Spänningsskillnaden för att avaktivera balansering är 10mV. Figur 4. Kretsschema för passiv cellbalansering. Aktiv cellbalansering Aktiv cellbalansering är en mer avancerad och effektiv metod. Istället för att bränna bort överskottsenergin som värme, flyttas energin från de mest laddade cellerna till de mindre laddade. Detta sker vanligtvis med hjälp av induktorer, kondensatorer eller DC/DC-omvandlare som tillfälligt lagrar och omfördelar energin mellan cellerna. Figur 5. Aktiv cellbalansering som flyttar om energin i cellerna för att få de balanserade Aktiv cellbalansering Aktiv balansering minimerar energiförlusterna och möjliggör snabbare utjämning av laddningsnivåerna. Metoden är dock mer komplex och dyrare att implementera, vilket gör att den främst används i större batteripack eller i applikationer där effektivitet och lång livslängd är extra viktiga, exempelvis i elfordon eller stationära energilager.   Tabell 1. Sammanfattning av skillnader:   Egenskap / Kriterium Passiv balansering Aktiv balansering Värmeutveckling och säkerhet Motstånd genererar tydlig värme vid utjämning, vilket kräver extra värmeavledningsdesign. Ingen större värmeutveckling (ingen energiförbrukning i motstånd), låg värmeavledningsbelastning.   Ingen komplex energikonvertering, ingen risk för komponentöverbelastning. Många komponenter och hög arbetsfrekvens, vilket kan leda till risk för elektromagnetisk störning. Påverkan på batteriets livslängd Långvarigt beroende av energiförlust vid utjämning minskar batteriernas totala tillgängliga kapacitet. Kan minimera batteriobalanser till största möjliga grad och förlänger därmed batteripaketets totala livslängd.   Inga extra laddnings-/urladdningscykler för batterier, ingen extra förlust. Frekvent energitransfer kan orsaka marginell cykelförlust för batterier (försumbar). Anpassningsbarhet till applikationer Lämplig för lågkapacitets-, lågkravsutrustning med hög kostnadseffektivitet. Lämplig för högkapacitets-, högpålitlighetsutrustning med långsiktiga fördelar.   Kan inte möta behoven hos högkapacitets-, långlivad utrustning. Vid användning i små utrustningar är kostnad och nytta inte i balans. Att välja mellan aktiv och passiv balansering beror på applikationens krav på effektivitet, kostnad och systemets storlek. Djupdykning – Aktiv cellbalansering Figur 6. kretsschema för aktiv cellbalansering.   Algoritm för aktiv cellbalansering: Varje battericell kan anslutas till en gemensam terminal (t.ex. 24V) via en dubbelriktad flyback-omvandlare. Genom att styra… Fortsätt läsa Inlägg 42 Cellbalansering i litiumjonbatterier – Teknik, behov och praktiska råd

Introduktion Litiumjärnfosfatbatterier (LFP) har snabbt blivit det självklara valet för många solcellsinstallatörer som vill erbjuda sina kunder trygga, effektiva och långlivade energilagringslösningar. Men vad innebär egentligen garantierna för dessa batterier – och hur kan du som installatör använda garantivillkoren för att skapa mervärde för dina kunder? I detta inlägg djupdyker vi i garantier för LFP-batterier, reder ut begreppen och ger dig konkreta verktyg för att välja rätt produkt och kommunicera trygghet till slutkunden.    Detta blogginlägg är inte skrivit för att framhäva (eller trycka ner) olika tillverkare utan är skrivit med syfte att upplysa, framför allt privatpersoner, om hur man skall tolka de olika villkoren som presenteras för dom med olika batterisystem.  Generellt kring åldrande av LFP-batterier Alla litiumjonbatterier åldras, men LFP-teknologin utmärker sig genom sin stabilitet och långa livslängd. Åldrandet påverkas av flera faktorer:    Antal laddningscykler: Varje gång batteriet laddas och urladdas slits det lite grann. Med tiden leder detta till att batteriets kapacitet gradvis minskar, även om processen är långsam för LFP-celler jämfört med andra litiumjonkemier.  Temperatur: Höga temperaturer påskyndar åldrandet, medan svala förhållanden är gynnsamma. Installationsmiljön spelar därför en stor roll – batterier som placeras i ett ventilerat, svalt utrymme får ofta längre livslängd. Batterier som står kallt eller svalt skall ha inbyggd uppvärmning för att inte skada batteriet.  Djupet på urladdning (DoD): Ju djupare batteriet urladdas, desto snabbare sker åldrandet. LFP-batterier är dock tåliga och klarar ofta höga DoD utan att livslängden påverkas lika kraftigt som hos andra batterityper.  Laddningshastighet: När ett batteri belastas med en hög effekt, dvs en hög ström så ökar värmeutvecklingen i energilagret. Att köra ett batteri med ett högt C-tal innebär att batteriet cyklas på mycket kort tid. I normala fall är ett stationärt batteri ca 0,5 till 1,0C. Dvs laddas i eller ur på 2 eller 1 timma. Att stressa battericellerna med C-tal upp emot 2-3 kan kraftigt försämra livslängden.  Utöver dessa faktorer kan även batteriets interna elektronik och batterihanteringssystem (BMS) påverka åldrandet. Ett välutvecklat BMS skyddar cellerna mot överladdning, djupurladdning och extrema temperaturer, vilket bidrar till längre livslängd och ökad säkerhet.  En annan aspekt är att LFP-batterier har en mycket låg självurladdning, vilket innebär att de behåller sin laddning under längre perioder även om de inte används. Detta gör dem särskilt lämpade för applikationer där batteriet inte cyklas dagligen, till exempel som backup eller i fritidshus.  Sammanfattningsvis är LFP-batterier bland de mest robusta och långlivade litiumjonbatterierna på marknaden, men som installatör är det viktigt att förstå och kommunicera hur användningsmönster och miljö påverkar batteriets faktiska livslängd.  Hur batteriet används påverkar livslängden Hur ett batteri används påverkar dess livslängd och det är relativt komplext då det är många olika parametrar att ta hänsyn till. Precis som i stycket ovan finns det en del generella punkter kring LFP-batteriers åldrande som är viktiga att beakta och kommer få stora konsekvenser på hur batteriet åldras.   Nedan kommer vi ta ett exempel med Dyness BF100 och hur batteriets prestanda skiljer sig beroende på hur många cykler man kör per dag. Dessutom så påverkas systemet också av ovan nämnda aspekter:    Antal laddcykler per dag  Temperatur  Depth of Discharge – DoD  C-tal och effektuttag    I tabellen nedan visas BF100 med den årliga degraderingen per år vid 1 cykel per dag eller 2 cykler per dag. Batterierna är vid år 0 på en SoH av 100%.   Tabell 1. Dyness BF100 – degradering vid 1 cykel per dag eller 2 cykler per dag. Om man vänder på resonemanget och kalkylerar, baserat på batteriets SoH hur mycket energi som passerar genom batteriet årligen får vi grafen nedan. Då degraderingen vid 2 cykler, jämfört med 1 cykel, är högre. Men man får fortsatt ut totalt fler kWh ur att köra 2 cykler. Detta är ett bra exempel på hur fler cykler ökar degraderingen årligen men man får ut fler kWh totalt sett under jämförelseperioden 10 år.     Tabell 1. Dyness BF100 – degradering vid 1 cykel per dag eller 2 cykler per dag. Tre aspekter kring garantier När man investerar i batterilagring är det viktigt att förstå vilka garantier som gäller och vad de faktiskt innebär för batteriets prestanda och livslängd. Garantivillkoren varierar mellan olika tillverkare och modeller, men det finns några centrala begrepp som återkommer i de flesta avtal. Dessa garantier syftar till att skydda kunden mot oväntade fel och försämrad funktion, men de innehåller också viktiga begränsningar som är bra att känna till. Nedan beskrivs de tre vanligaste typerna av garantivillkor: produktgaranti, antal cykler och energy throughput. Tillsammans ger dessa en tydligare bild av vad som omfattas av garantin och under vilka förutsättningar den gäller.   Produktgaranti Denna garanti gäller för tillverkningsfel och materialbrister, ofta i 5–15 år. Om batteriet slutar fungera på grund av ett fabrikationsfel inom denna period har kunden rätt till reparation eller utbyte.    För batterier i villasegmentet är produktgarantin ofta 10-15 år medan i det kommersiella segmentet är det ofta 5år (med option på förlängning. Det är också viktigt att belysa att alla komponenter i kommersiella system inte har samma garantiperiod. I tabellen nedan listas ett exempel på ett kommersiellt batterisystems garantier utklippt från tillverkarens allmänna garantivillkor för produkten.  Senergia – Garantitabell Komponent Standard Garanti Batteri 5 år BMS (Battery Management System) 5 år EMS (Energy Management System) 3 år PCS (Power Conversion System) 3 år Brandsläckningssystem 1 år Vätskekylningsenhet 1 år Tabell 3. Tabell med produktgarantier på olika komponenter i ett kommersiellt energilager   Antal cykler En battericykel, eller laddningscykel, är ett mått på hur många gånger ett batteri kan laddas upp och sedan laddas ur. En cykel definieras som en fullständig laddning och urladdning av batteriet, men det behöver inte ske vid ett och samma tillfälle. Till exempel, om du använder 50 % av batteriets kapacitet en dag och laddar upp det igen, och sedan använder ytterligare 50 % nästa dag innan du laddar upp det igen, har du totalt förbrukat en hel cykel (2 x 50 % = 100 %). Antalet cykler är ett viktigt mått på batteriets livslängd, eftersom batteriets kapacitet gradvis minskar ju fler cykler det genomgår.    Tillverkare anger ofta hur många cykler ett batteri klarar innan kapaciteten sjunker under en viss nivå, vilket hjälper användaren att bedöma hur länge batteriet förväntas hålla under normal användning. Här specificeras hur många fullständiga laddnings- och urladdningscykler batteriet garanteras klara, t.ex. 6 000 cykler vid 80 % DoD. Om batteriet når denna gräns… Fortsätt läsa Inlägg 41 | Batteriskolan Del 3 | Garantivillkor för batterilager – cykler, energi och livslängd

Introduktion Batterilagring har blivit en central del av moderna solcellsinstallationer och är idag en av de mest dynamiska teknikområdena inom förnybar energi. För installatörer innebär detta inte bara nya affärsmöjligheter, utan också ett behov av att hålla sig uppdaterad om den senaste tekniken och de bästa arbetsmetoderna. Att förstå olika topologier och typer av batterilagringssystem är avgörande för att kunna dimensionera, installera och optimera lösningar som möter kundernas behov – både idag och i framtiden. I detta blogginlägg fördjupar vi oss i de vanligaste batterityperna, hur man räknar på kapacitet, skillnaden mellan lågvolts- och högvoltsbatterier, samt hur seriekoppling och parallellkoppling påverkar systemets prestanda och flexibilitet. Målet är att inspirera dig som installatör att ta nästa steg och leverera ännu smartare och mer hållbara energilösningar.  Hur räknar man ut kapaciteten på en batterimodul? Ah, V och antal celler Att förstå hur man räknar ut kapaciteten på en batterimodul är grundläggande för att kunna dimensionera rätt system. Kapaciteten anges vanligtvis i ampere-timmar (Ah) och spänning i volt (V). För att räkna ut den totala energin (Wh) multiplicerar du kapaciteten med spänningen:    E = V x Ah x N     Där E är Energin (Wh), V är spänningen i volt, Ah batteriets kapacitet (amperetimmar) och N antalet battericeller i serie.    Om vi tar ett räkneexempel med ex qapasity Arctic series som är på 53Ah och 32st celler så får man:  E= 3,2V x 53Ah x 32 = 5427,2Wh eller 5,4kWh.  Lågvolts vs. Högvoltsbatterier Lågvoltsbatterier Utomlands, framför allt i afrika, östeuropa och stora delar av asien är lågvoltsbatterier mycket påpulära. Dessa är typiskt 12, 24 eller 48 V och har länge varit standard i mindre system, tack vare sin enkelhet, robusthet och låga kostnad. De är ofta enklare att installera, kräver mindre avancerad elektronik och passar bra för mindre hushåll, fritidshus och off-grid-lösningar. Lågvoltsbatterier är också mer förlåtande när det gäller installation och underhåll, vilket gör dem till ett populärt val för många installatörer. En begränsning av lågvoltsbatterier är att de inte går att bygga ut till speciellt stora system pga att strömmen blir väldigt hög när spänningen är låg. Om vi tar ett batteri bestående av 4st batterimoduler där varje batterimodul levererar 50A blir totala strömmen 200A. Ett sådant bateri levererar fortfarande ”bara”  10kWh. Ett sådant batteri kräver rejäla kablar då strömstyrkan är mycket hög. Detta gör att förlusterna i kablaget blir högt och kablarna dyra. Högvoltsbatterier Högvoltsbatterier är ofta 200–800 V har blivit allt vanligare i större system och kommersiella applikationer. Fördelarna inkluderar högre effektivitet, lägre kabelkostnader och möjligheten att leverera mer effekt vid samma strömstyrka. Högre spänning innebär att mindre ström krävs för samma effekt, vilket minskar förluster och möjliggör tunnare kablar. Högvoltsbatterier kräver dock mer avancerad BMS (Battery Management System) och högre säkerhetskrav, vilket ställer större krav på både installatör och användare. För större installationer, där effektbehovet är högt och avstånden långa, är högvoltsbatterier ofta det mest kostnadseffektiva och framtidssäkra valet.    Om vi tar en titt på hur qapasity MAX är uppbyggd så ser man att denna batterimodul består av 16st seriekopplade 102Ah prismatiska celler (16S1P). Dessa är alla seriekopplade och spänningen i modulen når 16×3,2V= 51,2V  Figur 1. qapasity Max (16S1P) 102Ah-celler Serie- vs parallellkopplade batterier Hur du kopplar batterierna – i serie eller parallellt – har stor inverkan på systemets egenskaper och prestanda. Nedan ser du exempel på två batterisystem (baserat på 50Ah-celler i båda exemplen) där det ena har batterimoduelerna i seriekoppling och det andra i parallellkoppling. Exakt samma mängd kemiskt lagrad energi, men två helt olika sätt att bygga upp topologin. Figur 2. Seriekopplade batterisystem vs parallellkopplade batterisystem. Seriekoppling: När batterier kopplas i serie adderas spänningen, medan kapaciteten (Ah) förblir densamma. Exempel: Två 48 V-batterier i serie ger 96 V. Detta minskar strömmen för samma effekt, vilket minskar förluster och möjliggör tunnare kablar. Seriekoppling är särskilt fördelaktigt i högvoltsapplikationer, där högre spänning ger bättre effektivitet och enklare integration med vissa växelriktare.    Parallellkoppling: När batterier kopplas parallellt adderas kapaciteten (Ah), medan spänningen förblir densamma. Exempel: Två 48 V, 100 Ah-batterier parallellt ger 48 V, 200 Ah. Detta ger längre driftstid och större energilager, men kräver att batterierna är väl matchade för att undvika obalanser och förkortad livslängd. Parallellkoppling används ofta när man vill öka lagringskapaciteten utan att ändra systemspänningen.    Att välja rätt koppling beror på applikation, önskad spänning och kapacitetsbehov samt vilka växelriktare och laddsystem som används. I praktiken kombineras ofta serie- och parallellkoppling för att skapa system med både rätt spänning och tillräcklig kapacitet.   DC/DC-optimerade batterisystem Tittar man på svenska marknaden är seriekopplade HV-batterier (high voltage) en mycket mer vanlig företeelse än LV-batterierna. Det vi skall titta på i detta avsnittet är när man kombinerar de två teknologierna och har parallellkopplade LV-batterier men man tar upp spänningen på varje batterimodul till högspänning (ca 400V).     En spännande utveckling inom batterilagring är DC/DC-optimerade batterisystem, där varje batterimodul har en egen DC/DC-omvandlare. Denna har till uppgift att ta in spänningen och strömmen från batteriet och omvandla den till en högre spänning. Detta får till följd att man kan använda betydligt mindre kabelareor pga den högre spänningen.  Figur 3. DC/DC-optimerare styr ström och spänning på varje individuell batterimodul. Detta möjliggör individuell styrning och optimering av varje modul, vilket ger högre flexibilitet och bättre prestanda vid utbyggnad eller om någon modul presterar sämre än de andra. Fördelarna med DC-DC-optimerare är följande:    Möjlighet att bygga ut systemet med nya batterimoduler  Om en batterimodul slutar fungera så fungerar resten av systemet  Batterimodulerna kan individuellt stängas av och stänga av systemet på varje batterimoduls plus och minuspol.    Om man tittar på ett högspänt DC/DC-optimerat batterisystem så är det exakt samma typ av battericeller i ett sådant här system som om cellerna skulle vara seriekopplade. Genom att styra ström och spänning i varje batterimodul får man ökad kontroll av systemet.  Figur 4. Schematisk skiss över ett HV-batteri med DC/DC-optimerare. Med DC/DC-optimering kan systemet kontinuerligt balansera och optimera energiflödet mellan modulerna, vilket minskar risken för flaskhalsar och ökar den totala livslängden. Sådana system kan ofta kombinera olika batterityper och åldrar i samma installation, vilket förenklar både service och expansion. För installatörer innebär detta enklare felsökning, större möjligheter till anpassning och en framtidssäker lösning som kan växa med kundens behov. Det finns flera tillverkare med denna topologi och några av de mest namnkunniga på svenska marknaden är:  Huawei (S0 & S1)  SAJ  Sunwoda … Fortsätt läsa Inlägg 40 | Batteriskolan Del 2 | Framtidens batterisystem – effektivt, säkert och utbyggbart

Introduktion Solcellsbranschen genomgår en snabb utveckling där energilagring blir allt viktigare för att maximera nyttan av installerade solcellsanläggningar. För installatörer innebär detta nya möjligheter och nya tekniska utmaningar. I detta blogginlägg går vi igenom hur litiumjonbatterier (med fokus på LFP-celler) tillverkas, de olika celltyperna, deras för- och nackdelar, samt hur de används både i elbilar och stationära energilager. Vi avslutar med en översikt över Senergias batterisortiment och vilken cellteknik som används i respektive produkt.   Missa inte vår miniserie ”Lilla Batteriskolan” som går igenom allt om hur batterier för solcellsanläggningar fungerar. Har du inte läst de tidigare inläggen kan du göra det via följande länkar:    Inlägg 11 – Lilla batteriskolan del 1  Inlägg 11 – Lilla batteriskolan del 2 Hur tillverkas ett litiumjonbatteri (LFP-cell)? Litiumjärnfosfat (LFP) är en av de mest populära kemierna inom litiumjonbatterier, särskilt för stationära energilager tack vare dess säkerhet och långa livslängd. Tillverkningen av en LFP-cell sker i flera steg:    Råmaterial: De viktigaste kemiska materialen är litiumkarbonat, järnfosfat, grafit (för anoden), koppar- och aluminiumfolie samt elektrolyt (ofta en litiumsaltslösning i organisk lösning).  Elektrodtillverkning: Katodmaterialet (LFP) och anodmaterialet (grafit) blandas med bindemedel och lösningsmedel, appliceras på folie och torkas.  Cellmontering: Elektroderna staplas eller rullas ihop med separator, och cellen fylls med elektrolyt.  Förslutning: Cellen försluts (i pouch, cylindrisk eller prismatisk form) och genomgår så kallad ”formation”, där den laddas och urladdas kontrollerat för att aktivera kemin.  Kvalitetskontroll: Slutligen testas och sorteras cellerna innan de byggs in i batterimoduler och -system.  Genomgång av olika battericeller Battericeller finns i olika format, såsom prismatiska, cylindriska och pouch, eftersom olika tillämpningar och produkter har varierande krav på exempelvis utrymme, formfaktor, prestanda och tillverkningsprocess. Genom att erbjuda flera format kan batteritillverkare och produktutvecklare optimera batteriets egenskaper utifrån vad som är viktigast för just deras användningsområde. Det handlar om att skapa flexibilitet i design och funktion, så att batterier kan integreras på bästa sätt i allt från små elektroniska enheter till stora energilagringssystem och fordon. Olika format möjliggör därmed en bättre anpassning till tekniska, ekonomiska och praktiska behov inom olika branscher.    Nedan kommer de tre olika celltyperna listas och vilka olika för- och nackdelar de har baserat på deras fysiska utformning och format  Figur 1. Tre olika typer av battericeller. Prismatiska, cylindriska och pouch. Olika formfaktorer på battericeller, cylindriska, prismatiska och pouch-celler, spelar en avgörande roll för hur batteripack konstrueras och presterar i bilindustrin. Cylindriska celler, som länge varit standard inom elbilssegmentet, är robusta och enkla att tillverka, vilket möjliggör hög automatiseringsgrad. De staplas ofta tätt i moduler, vilket ger god mekanisk stabilitet men kan innebära utmaningar med värmeavledning, särskilt i större pack där cellerna ligger tätt intill varandra. Prismatiska celler, med sitt rektangulära format, kan packas mer effektivt och utnyttjar utrymmet bättre i fordonet. De har ofta inbyggda kylkanaler eller kylplattor, vilket förbättrar de termiska egenskaperna och gör det lättare att hantera både värme och kyla. Pouch-celler är flexibla i formen och kan anpassas för att fylla ut udda utrymmen i bilens chassi. De har låg vikt och hög energitäthet, men är mer känsliga för svällning och kräver därför noggrann mekanisk inramning och kylning. Valet av celltyp påverkar alltså inte bara energitäthet och kostnad, utan också hur effektivt värme kan ledas bort och hur batteriet presterar vid olika temperaturer – en kritisk faktor för både säkerhet och livslängd i elbilar.  Figur 2. Olika batterier formfaktor ger olika packningsmöjligheter med olika mekaniska och olika möjligheter till kylning och värmning. Ett batteri monteras genom att flera individuella celler först sätts samman till en modul. Cellerna kan vara cylindriska, prismatiska eller pouch-typer, och de kopplas ihop både elektriskt och mekaniskt i modulen. Flera moduler byggs sedan ihop till ett batteripack, som är den färdiga enheten som används i exempelvis elfordon eller energilagringssystem. I ett batteripack ingår, förutom celler och moduler, även komponenter som övervakningssystem (BMS), kylsystem och skyddande höljen. Dessa delar ser till att batteriet fungerar säkert och effektivt. Monteringen sker stegvis: celler → moduler → batteripack, där varje nivå bidrar till att bygga upp den totala kapaciteten och säkerheten i batteriet.  Figur 3. Battericeller monteras ihop till moduler som sätts ihop till pack (system).   Pouch-cellerPouch-celler har en flexibel, platt förpackning av aluminiumplastfilm. De är lätta och kan anpassas i storlek, vilket gör dem populära i applikationer där utrymme är en begränsning, t.ex. i elbilar och vissa stationära system. Med pouchceller får man generellt plats med fler celler per modul vilket får upp spänningen. I stationära system installeras pouch-cellerna i ”fack” vilket för att de håller sig mekaniskt stabila.    Cylindriska cellerCylindriska celler är de mest klassiska litiumjoncellerna, ofta i formatet 18650 eller 21700. De är robusta, enkla att tillverka i stora volymer och har god mekanisk stabilitet. De används ofta i elbilar och batteripack där kylning och moduluppbyggnad är viktigt.  Prismatiska cellerEn prismatisk battericell är en typ av litiumjoncell där de elektrokemiska materialen är inneslutna i ett hårt, rektangulärt metallhölje. Inuti cellen ligger anod, katod och separator i tunna lager som rullas eller staplas på varandra för att maximera ytan och därmed energitätheten. När batteriet laddas och laddas ur, rör sig litiumjoner mellan anoden och katoden genom elektrolyten, vilket genererar elektrisk ström. Prismatiska celler är populära eftersom deras form gör det enkelt att stapla och packa dem tätt i moduler och batteripack, vilket sparar utrymme och ger en stabil konstruktion. De är ofta utrustade med säkerhetsventiler och skydd mot överhettning. Prismatiska celler används vanligtvis i elfordon och stationära energilagringssystem tack vare sin höga energitäthet och flexibla design.  För- och nackdelar med olika celltyper och exempel från bilindustrin Bilindustrin och transportsektorn är en stor pådrivare på batterimarknaden i stort och de stora volymerna i världen tillverkas för transportsektorn. Elektrifieringen av transportsektorn driver på flera olika typer av teknologier och teknisk utveckling. Bland annat har många olika biltillverkare gjort olika satsningar på olika typer av celler, med olika för- och nackdelar som följd.   Celltyp Fördelar Nackdelar Exempel på elbilstillverkare Pouch Låg vikt Flexibel form Hög energitäthet Mindre mekaniskt robust Känslig för svällning Porsche Taycan Audi E-Tron Volvo XC40 Porsche Cayenne (nya) Cylindrisk Robust Enkel kylning Hög säkerhet Lägre energitäthet per volym Mer “död” volym Tesla Model S (tidigare) Model 3/Y (delvis) Prismatisk Hög energitäthet Enkel modulbyggnad Tyngre Dyrare att tillverka Tesla Model S, X, 3 & Y… Fortsätt läsa Inlägg 39 | Batteriskolan Del 1 | Förstå skillnaden mellan olika battericeller

LFP vs Semi Solid State Välkommen till Senergias teknikblogg inlägg 38! I detta inlägg kommer vi att dyka ner i litiumjonbatteriernas värld och jämföra två av de mest aktuella teknikerna: traditionella LFP-batterier och den nya generationen semi solid state LFP.   Historiskt sett har både elbilar och stationära energilager främst använt NMC-batterier (nickel-mangan-kobolt), mycket tack vare deras höga energitäthet. Men de senaste åren har marknaden i allt större utsträckning gått över till LFP-batterier (litiumjärnfosfat). Skiftet beror på flera faktorer: LFP är inte bara billigare att tillverka, utan också betydligt säkrare än NMC, och dessutom slipper man använda kobolt – ett material med både etiska och kostnadsmässiga utmaningar.   Den ökade säkerheten är en av de främsta anledningarna till LFP:s framgång, men utvecklingen stannar inte där. Med semi solid state LFP tar vi ytterligare ett steg mot ännu högre säkerhet, även om LFP redan idag är en av de säkraste batterikemierna på marknaden. I det här inlägget kommer vi att titta närmare på hur dessa tekniker skiljer sig åt, och vad det betyder för framtidens elbilar och energilager. Hur fungerar LFP-batterier? LFP-batterier, eller litiumjärnfosfatbatterier, är en typ av litiumjonbatteri som blivit populär tack vare sin säkerhet, stabilitet och långa livslängd. I ett LFP-batteri består katoden av litiumjärnfosfat (LiFePO₄), ett material som är mindre benäget att överhettas eller fatta eld jämfört med andra litiumjontekniker. Anoden är vanligtvis gjord av grafit, ett kolmaterial som effektivt kan lagra och släppa ifrån sig litiumjoner under laddning och urladdning. Mellan katod och anod finns en separator – oftast en tunn polymerfilm, till exempel polyeten eller polypropen – som förhindrar att elektroderna kommer i direkt kontakt med varandra och orsakar kortslutning, men som ändå tillåter litiumjonerna att passera igenom. Elektrolyten i LFP-batterier är vanligtvis en flytande lösning av litiumsalt (ofta LiPF₆) löst i organiska karbonatsolvenser som etylkarbonat eller dimetylkarbonat. Elektrolyten möjliggör jontransport mellan katod och anod under batteriets drift. Tack vare denna uppbyggnad är LFP-batterier mycket stabila, har lång cykellivslängd och tål djupa urladdningar utan att ta skada. De har något lägre energitäthet än vissa andra litiumjonbatterier, men deras robusthet och säkerhet gör dem till ett populärt val för elbilar, stationär lagring och andra applikationer där pålitlighet är avgörande.

Solpanelteknik i förändring – är vi mitt i ett nytt “HD DVD vs Blu-ray”-race? Solcellsbranschen är just nu inne i en spännande fas – ungefär som när högupplöst film slog igenom och två konkurrerande tekniker, HD DVD och Blu-ray, kämpade om att bli marknadens standard. På samma sätt ser vi idag två parallella tekniksprång inom solpaneler: back contact-tekniken och TOPCON-tekniken. Båda har sina unika fördelar, båda lockar till sig tillverkare och installatörer – men ingen vet ännu vilken som blir den långsiktiga vinnaren. För dig som installatör innebär det att du står inför ett teknikval som kan påverka både prestanda, utseende och framtida service. Nedan går vi igenom de vanligaste teknikerna idag och djupdyker i vad som gör back contact och TOPCON så spännande. Figur 1. Back contact (vänster) & TopCON (till höger) Back contact-tekniken Back contact-tekniken är ett av de hetaste områdena just nu. Här flyttas alla elektriska kontakter till baksidan av solcellen, vilket ger en helt svart och elegant yta utan synliga ledare på framsidan. Det är inte bara snyggt – det ökar också verkningsgraden eftersom mer ljus når cellen. I världen finns det två ledande tillverkare av denna teknologi Longi och Aiko. De har lite olika teknoligi men är i grunden båda back contact-paneler. ABC (All Back Contact) från AIKO: AIKO:s Gen 3-paneler använder en avancerad back contact-lösning som ger rekordhög verkningsgrad och utmärkt prestanda även vid svagt ljus. Läs mer: Aiko ABC Gen 3 HPBC och HBC från Longi: Longi har utvecklat egna varianter som kombinerar back contact med passivering, vilket minskar elektriska förluster och ger både hög effektivitet och snygg design. Läs mer: Longi Hi-MO X10 Artist För installatörer innebär back contact-paneler ofta enklare hantering och ett estetiskt tilltalande resultat, vilket blir allt viktigare på villatak.

Introduktion och bakgrund Solpaneler har blivit en självklar del av den moderna energilösningen, både för privatpersoner och företag. Med en snabbt växande marknad och teknologiska framsteg är det lätt att bli överväldigad av alla valmöjligheter. Men hur fungerar egentligen en solpanel, och vilka tekniska faktorer är viktiga att förstå för att kunna fatta rätt beslut? I det här blogginlägget går vi igenom solpanelens uppbyggnad, olika teknologier och deras för- och nackdelar – allt för att du ska kunna navigera i solcellernas värld med större självförtroende. Hur är en solpanel uppbyggd En solpanel består av flera solceller, vanligtvis tillverkade av kisel. Cellerna är sammankopplade och inbäddade mellan skyddande lager av glas och plast. På baksidan finns ofta en skyddande folie eller ytterligare ett lager glas. Solcellerna omvandlar solljus till elektricitet genom den så kallade fotovoltaiska effekten. Elektroner frigörs när ljus träffar cellerna, vilket skapar en elektrisk ström. Panelens ram, ofta av aluminium, ger stabilitet och skydd mot yttre påverkan. Figur 1. Solpanelens uppbyggnad och beståndsdelar. Solcell En solcell omvandlar solljus till elektricitet genom den så kallade fotovoltaiska effekten. Solcellen består av tunna skikt av halvledarmaterial, oftast kisel. På ytan finns tunna metalltrådar, så kallade fingers, som samlar upp den genererade strömmen och leder den vidare till grövre samlingsskenor, busbars. Busbars transporterar sedan strömmen ut från solcellen till resten av solpanelen och vidare till elsystemet. Figur 2. En solcell. Fingers de horisontella trådarna transporterar elektroder till busbars (de vertikala bredare trådarna).

Solcellsbranschen i förändring: IT-säkerhet, NIS2 och vägen framåt Svenska solcellsinstallatörer står inför en ny verklighet. Det är inte längre bara panelernas effektivitet, installationskostnader eller elprisernas svängningar som avgör framtiden – utan också vår förmåga att skydda våra system mot digitala hot. Under det senaste året har debatten om cybersäkerhet i energisektorn tagit fart, och det är hög tid att vi som arbetar med solenergi och energilager tar frågan på största allvar. Energisystemet – ett nytt mål för cyberattacker Det svenska elsystemet har länge betraktats som robust och pålitligt. Men med den snabba digitaliseringen, ökningen av smarta elnät och den explosionsartade tillväxten av solceller och energilager, har nya sårbarheter uppstått. Flera nyhetsartiklar har nyligen uppmärksammat att solceller och laddare blivit en ny väg in för attacker mot elsystemet. Dagens Nyheter skriver om hur dessa komponenter, ofta uppkopplade mot internet och ibland dåligt skyddade, kan bli en ingång för illasinnade aktörer som vill störa eller sabotera elförsörjningen.   Aftonbladet Debatt lyfter också behovet av att öka motståndskraften och säkerheten i energisystemet. Det handlar inte längre bara om fysisk säkerhet – utan om att förstå att hoten idag är digitala, och att ett enda svagt skyddat system kan få stora konsekvenser för hela elnätet.

Intro En vanlig fråga som en anläggningsägare av solcellsanläggningar ställer är hur deras solcellsanläggning kan kopplas in med ett batteri. Då man har en befintlig anläggning är det en del saker att tänka på som vi skall gå igenom i detta inlägg i Teknikbloggen. Det finns många olika sätt att koppla in ett batteri och det beror på hur den befintliga anläggningen är utformad och vilka krav som ställs på den nya anläggningen. Ett konstaterande som är bra att ha med sig är att: Det spelar ingen roll vilket system du har, det går alltid att komplettera med ett batteri, frågan är bara hur! Innan vi djupdyker i hur man kompletterar med ett batteri så är det bra att förstå varför man vill ha ett batteri. Bli din egen energibank: Lagra solenergi på dagen och använd den på kvällen. När 60-öringen nu försvinner blir det extremt viktigt att ha hög egenanvändning Skydda dig mot elavbrott: Välj ett system med backup så kan du hålla igång viktiga funktioner även när elnätet ligger nere. Bidra till ett smartare elnät: Med rätt styrning kan ditt batteri hjälpa till att balansera hela Sveriges elnät – och du kan få betalt för det! Både via att stötta frekvensen via stödtjänster och att stötta det lokala elnätet via lokal flexibilitet. Lägg till smart styrning och låt batteriet både spara och tjäna pengar åt dig – Med smarta EMS-system (energy management system) sköts i och urladdning av batteriet helt automatiskt. Många av dessa har avancerade AI-tjänster och det finns en hel del smartness redan i växelriktaren för att styra batteriet på det mest lönsamma sättet Olika växelriktartyper Som det går att läsa i Senergias handbok i solcellsteknik (gratis nedladdning här: LÄNK) finns det flera olika växelriktartyper, eller växelriktartopologier. Det som skiljer växelriktarna är inte sättet att omvandla likström till växelström utan hur systemet är uppbyggd för att göra det. Figur 1. Olika växelriktartopologier. A. Strängväxelriktare Här ligger alla solpaneler kopplade i serie. Dessa bildar en sträng. En strängväxelritkare kan ha flera strängar kopplade till sig och panelerna i samma sträng är alltid i samma väderstreck och takvinkel. B. Optimerat system Ett (full)optimerat system innebär att man har en optimerare (DC/DC-omvandlare) kopplade till varje panel. Dessa system är vanligtvis av varumärkena SolarEdge eller Huawei. C. Semi-optimerat system Ett semi-optimerat system är ett strängväxelriktarsystem med optimerare på vissa paneler. Dessa optimerare är vanligtvis av märket Tigo. Figur 2. Ännu fler växelriktartopologier. Olika kategorier av växelriktare När det kommer till vilka växelriktare som är batteriförberedda så kallas dessa hybridväxelriktare. Hybrid för att de kan ta han dom både likströmmen från solpanelerna och batteriet i samma växelriktare. Av olika typer av hybridväxelriktare finns det flera som klarar ödrift (off grid) och vissa som dessutom klarar UPS-drift (uninterruptable power supply). Dvs att de kan byta från nätdrift till ödrift på några få millisekunder. Då går bytet så fort att lampor inte ens blinkar och elektronisk utrustning inte ens stängs av. Figur 3. Olika typer av växelriktare. Olika sätt att ansluta ett batteri (DC- eller AC-kopplat) I ett AC-kopplat system används separata växelriktare för solpaneler och batterier. Detta är vanligt när man först köpt en växelriktare som inte stödjer batterier och senare vill lägga till ett batteri. Då kompletterar man med en separat batteriväxelriktare. Nackdelar Flera omvandlingar: Energin omvandlas tre gånger (DC till AC, AC till DC, och DC till AC igen), vilket leder till cirka 9% förluster, jämfört med 4% i ett DC-kopplat system. Flera olika appar och stökig data: När man har olika växelriktare (av olika fabrikat) samlas inte all data i samma app. När man dessutom vill ha ett smart EMS-system inkopplat blir det ofta mer komplicerat att styra två växelriktare än att köra en. Fördelar Flexibilitet: Möjlighet att kombinera olika system och installera batterier även utan solceller. Rekommendation: Använd samma växelriktarmärke för båda enheterna för enklare hantering och tydligare datavisualisering. Figur 4. AC-kopplat batteri. En hybridväxelriktare hanterar både solcellernas och batteriets likström med en enhet. Den har en inbyggd laddregulator för batteriets laddning och urladdning samt växelriktarfunktion. Fördelar med DC-kopplat System Effektivitet: Likström från solpanelerna omvandlas inte innan lagring i batteriet, vilket resulterar i endast 1% förluster. Omvandlingskostnad: Omvandlingen från likström till växelström kostar 3%, vilket är samma som utan batteri. All data på ett ställe: När batteri och solpaneler ansluts till en och samma växelritkare får man all data i en och samma app och det blir dessutom enklare att styra en ensam växelriktare med olika EMS-system (ex Markedroid, Eneqiu med flera). Figur 5. DC-kopplat system Vad skall man tänka på? Det finns några saker att beakta för att få ett system att fungera så som det är tänkt med den funktionaliteten som önskas om man kompletterar med ett batteri. Ibland är det supernekelt, medan ibland blir det mer komplext. När man skall projektera en utbyggnation av en solcellsanläggning till att inneha ett batteri finns några saker att tänka på som får konsekvenser för valet av systemval och funktionalitet. Några av frågorna att ta ställning till är: Hur data lagras och visualiseras? Hur styrning av systemet skall göras och vilket system som styr? Skall växelriktaren kopplas upp till ett externt EMS-system för extern styrning (för exempelvis stödtjänster)? Skall den nya hybridväxelriktaren ersätta den befintliga växelriktaren eller skall den anslutas parallellt eller direkt, dvs DC- eller AC-kopplat. Vilka frågor skall jag ställa? Hur är din befintliga solcellsanläggning dimensionerad? Vilka solpaneler är idag installerade? Hur många och hur är dom kopplade, dvs hur är strängarna dragna? Vilken effekt har panelerna? Vilken växelriktare har du idag? Hur många kW är den på? Bifoga modellnumret/serienumret på din befintliga växelriktare och ta en bild på etiketten på sidan på växelriktaren. Vad skall ditt batterisystem användas och vilka krav på funktionalitet? Exempelvis ödrift, kapa effekttoppar, EMS, stödtjänster etc. Var skall batteriet placeras (utomhus eller inomhus) och var är din elcentral placerad? Case 1 – Hybridväxelritkare (utan batteri) Det enklaste caset. Det är bara koppla in batteriet/batterierna. Kontrollera vilka batterier som är kompatibla med växelriktaren och hur stora batteristackar som kan anslutas. Ta hjälp… Fortsätt läsa Inlägg 34 – Retrofit, Hur lägger man till batterier till en befintlig växelriktare?