Under 2024 publicerade Senergias Teknikblogg ett inlägg (Inlägg 29 – Villabatterier: En lönsam investering för framtiden (LÄNK). Många som har följt debatten vet att ersättningen på de så kallade stödtjänsterna från Svenska Kraftnät har minskat från de mycket höga nivåerna 2022 och 2023 till betydligt lägre nivåer under 2024.
I detta blogginlägg skall vi djupdyka i ersättningar, lönsamhet och hur återbetalningstiden ser ut för ett energilager 2025. Låt oss börja med att analysera stödtjänsterna, som kanske var den viktigaste intäktskällan för batteriägare fram till halvårsskiftet 2024.
Det är viktigt att nämna att ersättningen i 2024 i april var extremt hög och höjde upp hela årets siffror. Det vi också vet nu, sedan bilden nedan publicerades, är att ersättningarna höll sig låga andra halvan av 2024 och att marknaden för stödtjänster fortsätter mättas då många hundra MW energilager väntas driftsättas närmsta månaderna. Detta innebär att batteriägare (och investerare) nu letar fler intäktsmöjligheter för sina investeringar och att man vill möjliggöra intjäning från flera håll för att göra sig mer oberoende individuella stödtjänster.
Detta går att läsa om både från Checkwatt (LÄNK) och Flower (LÄNK)
Priset på batterier är på väg ner
Priserna på litiumjonbatterier fortsätter sjunka. Detta drivs på framför allt av transportsektorn med elektrifieringen av både personbilar och lastbilar som kräver stora volymer battericeller. Det råder dessutom överkapacitet i Asien, specifikt i Kina, där tillverkarna producerar mer battericeller än vad världen konsumerar. Detta får världsmarknadspriset på både battericeller och batteripack (som består av celler) att minska i pris. Enkel tillgång & efterfrågan.
I grafen ovan ser man den långsiktiga prognos på batteripriser som framför allt transportbranschen och bilindustrin förväntade sig. Det man ser nu med data från 2024 är att det har gått betydligt snabbare och att priset är på rekordlåga nivåer. Framsteg i tillverkningsprocesser, skalekonomi och optimerad celltechnologi möjliggör prisdroppet.
Hur skall jag styra mitt batteri och vad kan ett batteri utföra?
Ett batteri kan utföra många olika tjänster och uppgifter. Detta har Senergias Teknikblogg täckt in exempelvis i Inlägg 11 del 2 – Hur kan ett batteri användas? (LÄNK). Traditionellt måste man välja om man skall koppla upp batteriet mot ett externt energioptimeringssystem (engelska: EMS – energy managment system) eller om man använder växelriktarens inbyggda system för styrning av batteriet. Många växelriktartillverkare (exempelvis Solis, SAJ och Huawei) har idag kopplingar till nordiska elbörsen Nordpool. Detta möjliggör att batteriet kan styras för att köpa el när priset är lågt och sälja när det är högt. Detta innebär dock ofta (läs: nästan alltid) att man inte kan använda växelriktarens interna mjuk- och hårdvara för att köra stödtjänster. Då krävs det separat hårdvara. Exempelvis en Flower Hub, Enequi Core eller en Qlink från Qurrent. Då möjliggörs optimering utanför fastigheten och detta medför att systemet kan deltaga på Svenska kraftnäts stödtjänstmarknader (se gärna Senergia Play där vi träffar Flowers grundare John Diklev, LÄNK)
Flera tillverkare, exempelvis Huawei har släppt sin egen AI-styrning för det smarta hemmet och integrerar både smart styrning av solceller och batteri men också elbilsladdare, värmepump etc. Detta genom att integrera avancerade prognoser kring solinstrålning, väder, konsumtionsmönster etc.
Olika EMS-leverantörer levererar olika typer av tjänster och för olika ändamål. Grovt förenklat kan aggregatorerna göra stödtjänster och den interna styrningen från exempelvis SAJ eller Huawei kan vara intern, men ändå intelligent med uppkoppling till Nordpool. Det finns undantag så som Enequi som kombinerar både stödtjänster och egenanvändning + spotprisoptimering. Det är viktigt att förstå att genom att låta en sådan tjänst hitta den bästa möjliga lönsamhet för batteriet så kommer olika alternativ vägas mot varandra och göra det som är mest lönsamt. Dock är det viktigt att påpeka att när batteriet har vunnit ett bud på stödtjänstmarknaden kan det inte utföra andra tjänster. Utan snarare kombinera flera tjänster under samma driftsdygn.
Olika intäktsströmmar för en solcellsanläggning med batteri och smart styrning.
Den totala lönsamheten för en solcellsanläggning med energilager och smarta-hem-styrning kan delas upp i tre delar: intäkt energilager, intäkt solenergisystem och intäkt smarta-hem-styrning.
Energilagrets intäkter kan teoretiskt komma från både intern optimering (egenanvändning, spotprisarbitrage och peakshaving samt från stödtjänster. Som det nämndes tidigare är det viktigt här att förstå om det valda EMS-systemet kan hantera båda dessa eller endast en. Solcellsanläggningens direkta lönsamhet kommer från minskat behov av att köpa el. Värdet av denna är både priset på elen (spotpriset) men också värdet av att inte behöva betala elöverföringsavgift, moms och skatt. Den egenkonsumerade elen brukar vara ca 30-40% av den totala produktionen. Ex en solcellsanläggning på 15kWp kommer producera ca 15 000kWh (i ett rakt söderläge). Då kommer ca 5000kWh vara egenkonsumtion och 10 000kWh vara export.
För den smarta hem-styrningen så beror denna såklart på hur många (och vilka) styrbara laster som finns i hemmet. Dessa laster kan vara ex elbil eller värmesystemet (värmepump). Men även vissa värmegolv, spabad etc är stora laster som i viss mån kan styras. Styrningen av dessa laster innebär att lasten kan flyttas till timmar då man antingen har överskott av solel (mitt på dagen) eller tillfällen då elpriset är lågt (vanligtvis mellan 00-05). Genom att kunna schemalägga dessa och undvika att köra de största förbrukarna under timmar när spotpriset är högt kan många tusenlappar sparas. Någonstans mellan tummen och armbågen kan man räkna att man kanske kan flytta 50% av sin last och inte köra den de dyraste timmarna. Istället kör man lasterna någon timma senare när elpriset är lägre. Låt oss anta att vi då kan sänka spotpriset från i genomsnitt 50% exempelvis från1kr/kWh till 0,5kr/kWh.
Ett räkneexempel för 2025:
Obs. Kalkylen bygger på uppskattade värden och historiska värden kan inte ses som en garanti för framtida intäkter.
En solcellsanläggning med 15kWp solpaneler i med en 10kW Solis växelriktare med 17kWh/10kW DynESS batteri med en Enequi Core som EMS. Huset antas konsumera 20 000kWh/år och anläggningen väntas årligen generera 15 000kWh. Anläggningen antas inte delta på stödtjänstmarknaden.
Intäkter Batteri:
- Lagra solel
Batteriet på 17kWh antas kunna använda i snitt 10kWh under 200 dagar under året. Detta antas vara de ”soliga dagarna” där batteriet kan fyllas till viss del av solel. Värdet av lagrad solel sätts till 1kr/kWh.
Beräkning: 10kWh x 200 x 1kr/kWh = 2000kr - Kapa effekttoppar
Batteriet antas kapa 3kW under årets alla månader. Med en effektkostnad på 80kr/kW enligt Ellevios prislista så minskas nätkostnaden så blir den årliga besparingen nästan 3000kr.
Beräkning: 80kr/kW/månad x 12månader=2880k.
Intäkter solel:
- Egenanvädning
Egenanvändningen antas vara 1/3 av årsproduktionen på 15 000kWh, dvs 5 000kWh. Värdet för egenanvändning sätts till 1kr/kWh
Beräkning: 5000kr x 1kr/kWh = 5 000kr - Såld solel
Sålda solelen antas vara 2/3 av årsproduktionen på 15 000kWh, dvs 10 000kWh. Såld solel antas säljas för ett genomsnittligt spotpris om 0,2kr/kWh.
Beräkning 10 000kWh x 0,2kr/kWh = 2 000kr
Smarta hem-styrning:
- Smart styrning av laster
Av husets totala konsumtion på 20 000 antas så kommer importen (dvs köpt el) uppgå till totala konsumtionen (20 000kWh) minus egenanvändningen från solcellerna (5 000kWh) och 2000kWh från batteriets ökade egenanvändning. Detta gör att totalt kommer huset behöva köpa hem 13 000kWh utifrån. Om vi antar att 50% av dessa kWh går att flytta till billigare timmar och att vi i och med det lyckas sänka spotpriset med i snitt 50%. Dvs från 1kr/kWh till 0,5kr/kWh.
Beräkning: 13 000kWh x 0,5 x 0,5kr/kWh = 3 250kr
Batteri | Solenergi | Smarta hem | Totalsumma | |||
Stödtjänster | Ökad egenkonsumtion | Kapa effekttoppar | Egenanvändning | Såld solel | Smart styrning av laster | |
0 kr | 2 000 kr | 2 000 kr | 5 000 kr | 2 000 kr | 3 250 kr | 14 250 kr |
Figur 9. Tabell över intäkter från solceller, batteri och smarta-hem-system.
Lönsamhetsberäkningar
Om vi antar att en solcellsanläggning om 15kWp och 17kWh Dyness-batteri skulle kosta 160 000kr efter grön teknikavdrag så skulle det skulle medföra att återbetalningstiden vid ovan estimerade intäkter till 11 år.
Men stödtjänster då?
Om man nu haft stödtjänster och haft en aggregator som kan inkludera både intern optimering och extern optimering i fattigheten (exempelvis Enequi) så skulle resonemanget kring stödtjänster vara enligt följande:
Här antas en ersättning på 30kr/kW/månad för hela året. Som referens betalar idag Flower under Q1 2025 90kr/kW/månad. Detta skall alltså vara ett konservativt antagande. Här utgår vi från att aggregatorn kan använda batteriet för FCR-D (upp), FCR-D (ned) och FCR-N. För att förtydliga använder vi här Flowers listade ersättning som referens men antar ett mycket lägre värde för 2025.
Beräkning: 30kr/kW/mån x 10kW x 12 mån = 3600kr
Det som är viktigt att tänka på kring när man kombinerar stödtjänster och annan optimering med energilager är att de påverkar varandra. Om aggregatorn vunnit ett bud kl 13:00 så måste batteriet vara på ca 50% SOC kl 13:00 för att kunna vara med på stödtjänsterna. Det innebär att batterisystningen timmen (ev också timmarna) innan måste anpassas. Detta gör att man exempelvis inte kan utnyttja att lagra solel timman innan då batteriet riskerar bli ”för” fullt.
En kontrollräkning
För att validera beräkningarna i detta blogginlägg skapas en kalkyl i Enequis batterikalkylator. Inställningarna och indataparametrarna enligt bilden ger där en estimerad årlig ersättning på 21 364kr. Det skulle i vårt exempel ovan motsvara en återbetalningstid på ca 7,5 år.
Framtida intäktsmöjligheter
Batterier är idag 2025 fortsatt i sin linda och energilager kommer vara en viktig pusselbit i framtidens elsystem. Inte bara i Sverige utan också i världen. En viktig aspekt att belysa med lönsamhetskalkyler och analyser likt detta blogginlägg är att om det är något som är säkert så är det att framtiden kommer överraska. Möjligheterna med energilager är många. Idag saknas både incitament, lagkrav, policyer för att de batterierna som installeras kan användas på bästa möjliga sätt. Senergia har tidigare publicerat diskussioner kring Nätutmaningen (LÄNK)
Ett exempel på detta är lokal flexibilitet som bygger på att lokalnätsägare upphandlar kapacitet från lokala energilager, istället för att uppgradera nätkapaciteten. Enligt en studie på EU-nivå kan flexibilitet minska investeringsbehovet i lokala och regionala elnät med 27–80 procent och med de extrema investeringarna som kommer krävas i elsystemet för att täcka den förväntade fördubblingen av elkonsumtionen kommer kunna spara många miljarder kronor. Dessa intäktsströmmar från så kallad lokal flexibilitet är idag är en outnyttjad möjlighet för batteriägare att få extra intäkter.
Lokal flexibilitet kan implementeras genom flexibilitetsmarknader, där aktörer kan köpa och sälja flexibilitetstjänster. Detta gör det möjligt för både producenter och konsumenter att bidra till nätets stabilitet genom att justera sin elförbrukning eller produktion
Lokal flexibilitet kan bidra med:
- Kapacitetsutjämning: Genom att lagra energi kan batterier minska effekttoppar och därmed avlasta elnätet under högbelastningstider
- Fördröjd nätutbyggnad: Genom att hantera kapacitetsbrister lokalt kan energilager skjuta upp eller undvika behovet av kostsamma nätutbyggnader.
Genom att kombinera lokal flexibilitet med energilager kan distributionsnätet effektivt hantera kapacitetsbrister och förbättra sin övergripande effektivitet. Detta möjliggör en mer hållbar och kostnadseffektiv elektrifiering. För ägare av energilager som deltar i flexibilitetsmarknader kan dessa bidra med extra lönsamhet.
Slutord
Som alltid när man spånar om framtiden är det bra att vara konservativ. En solcellsanläggning är ett system som skall vara installerat i många decennium. Systemen förväntas leva i 30år, där det finns goda möjligheter till längre livslängd i många fall. För energilagring i synnerhet har det kommit många nya rön, EMS-leverantörer, styrmöjligheter, IT-system etc., som alla bidrar med innovation. Ibland så snabb innovation att man knappt hinner blinka. Dessutom förändras regelverk, lagar och stödsystem.
Det vi kan vara säkra på är att behovet av förnybar energi kommer bestå och att elektrifieringen bara är i sitt startblock. Möjligheterna för fastighetsägare som med lokalt producerad solenergi och med energilagringssystem som möjliggör både intäktsströmmar och nya tekniska möjligheter gör att fastigheterna både är mer resilienta mot ökade energikostnader och ger sin fastighet nya förmågor (ex genom att kunna stötta elsystemet, kapa effekttoppar, möjliggöra ödrift vid strömavbrott etc.).
En tydlig trend vi ser är att egenanvänd solel kommer vara den billigaste källan till elektricitet och en hög andel egenanvändning för att man som solcellsanläggningsägare både vaccinerar sig mot dåligt betalt för såld solel och ökar sin egen egenanvändning. Två flugor i en smäll. När man dessutom lyckas ha olika intäktsströmmar för sitt system. Både i undvika kostnader (ex framtida effekttariffer – LÄNK) och skapa intäkter från exempelvis stödtjänster eller lokal flex.
Ett sista medskick är att då man tittar på lönsamhet så måste man titta på både intäkter och kostnader. Med de betydligt lägre priserna på energilager, kan man i år anno 2025 få tag i kostnadseffektiva energilager med hög kapacitet som bidrar med mycket god lönsamhet.
